Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Fjällripa

Fjällripa

Fjällripan (Lagopus muta) är en hönsfågel som förekommer i arktiska tundran, i fjällen, i Island och Skottland samt i Alperna och Pyrenéerna. Den har lägre näbb och tuppen har i sommardräkt huvudet, hals, bröst och rygg svarta med sparsamma rostgrå streck. Honan är spräcklig i svart och rostgult. Bägge könen har vita vingar. I höstdräkten, som bärs bara en kort tid, är huvud, hals, bröst och översida blågrå med fin brunsvart vattring. Vinterdräkten är vit med svarta sidopennor på stjärten. Tuppen har dessutom ett svart band mellan näbben och ögat, vilket finns markerad även i de övriga dräkterna, trots att det starkast framträder i vinterdräkten. Fjällripan blir 34-38 cm lång, med ett vingspann på 54-60 cm. Fjällripan lever i Sverige på högfjällen, där den vanligen uppehåller sig på det egentliga kalfjället. Här finns 40000-80000 häckande par. Äggen är 8 till 12 till antalet och liknar dalripans.

Extern länk

[http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/ovrigaarter/fjallripa.asp Svenska jägareförbundet] Kategori:Hönsfåglar ja:ライチョウ

Tundra

Tundra kallas naturområden på jorden som ligger norr eller söder om polcirklarna. Frostperioden varar nio till tio månader och marken är alltid fryst (permafrost). Stora växter som träd kan inte att utvecklas under dessa klimatförhållanden. Här växer bara mindre buskar, gräs, mossor och lav. Kategori:Biologi ja:ツンドラ

Island

Island (Ísland på isländska) är en stat belägen på och omfattande ön med samma namn i norra Atlanten. Island betraktas allmänt som världens äldsta ännu aktiva demokrati.

Historia

demokrati
Huvudartikel: Islands historia Island koloniserades i slutet av 800-talet och början av 900-talet av främst norrmän, men även andra nordbor. Norge och Island bildade 1262 en union. När Norge blev danskt 1380 blev även Island detta, och fortsatte att vara danskt till 1904, då ett begränsat självstyre inleddes. 1918 fick Island självstyre, men gick fortfarande under den danska kronan, vilket innebar bland annat gemensam utrikespolitik och kung. Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Tyskland, men Island blev ockuperat av Storbritannien. Den 17 juni 1944 passade Island under brinnande krig på att utropa sig till självständig republik.

Politik

Huvudartikel: Islands politik Islands parlament heter Alltinget (Alþingi) och har sina rötter i det vikingatida tinget som bildades år 930 och hölls i Tingvalla (Þingvellir). Tinget har 63 ledamöter som väljs genom folkval vart fjärde år. Parlamentet leds av en premiärminister, som utses av landets president. Presidenten, som är landets statschef, väljs vart fjärde år.

Geografi

statschef Huvudartikel: Islands geografi Den södra delen av kusten, från sydöstra spetsen Horn eystra till Ölfusás utlopp, bildar en tämligen reguljär båge med få mera framspringande uddar och utan andra inskärningar än de ofta vid flodmynningarna bildade strandsjöarna (lón), som skils från havet av smala sand- och grusrev. Naturen på Island räknas som mycket vacker och lockar många turister. Ölfusá På västra kusten är fjordbildningen däremot stor; mellan de tre halvöarna Reykjanes, Snæfellsnes och den stora triangelformiga halvön i nordväst, vars västpunkt är Bjargtangar, ligger de två stora bukterna Faxaflói och Breiðafjörður. Den sistnämnda halvön består av en mängd vikar, varav den största är Jökulsfjörður. Från norra kusten inåt landet går floderna Húnaflói, Skagafjörður, Eyjafjörður och de öppna vikarna Skjálfandi, Axarfjörður och Þistilfjörður, varemellan halvön Melrakkaslétta med Islands nordligaste udde Rifstangi framskjuter skjuter fram. Þistilfjörður begränsas i öster av den smala halvön Langanes, som bildar Islands nordostliga, långt utlöpande näs. Östra kustens fjordar är många, men små. Med undantag av sydkusten, som till största delen är jämn och sandig, är Islands stränder i allmänhet branta, med en mängd höga brådstupande uddar och långa, vågräta och i terrasser uppstigande fjällmurar. Flera jämförelsevis små öar samt en mängd holmar och skär omger kusterna. Bland öarna finner man Västmannaöarna (isl. Vestmannaeyjar, varar endast en ö, Heimaey, är bebodd) på södra kusten, Viðey i Faxaflói, de många öarna i Breiðafjörður (bland dem Flatey), Drangey och Málmey i Skagafjörður, Hrisey i Eyjafjörður samt, utanför Skjálfandi, norr om polcirkeln, Grimsey. Grimsey Havets temperatur omkring Island påverkas av en gren av Golfströmmen, Irmingers ström från sydväst, som värmer upp vattnet. Den längs Grönland löpande polarströmmen tillför ön däremot stundom stora ismassor, som kan ligga kvar på norra kusten långt fram på sommaren. Ostkusten berörs av en annan, nordostlig polarström. Dessa olika strömmar i förening med ebb och flod åstadkommer våldsamma strömvirvlar (rastir, plural av röst) utanför de mera framspringande uddarna, somjämte isdriften och fruktansvärda stormar kan göra seglatsen omkring Island farlig.

Ekonomi

Huvudartikel: Islands ekonomi Islands ekonomi Islands ekonomi beror till största delen av fiskindustrin, som står för 60% av landets export, och sysselsätter 8% av den arbetsföra befolkningen. Landet saknar med undantag av kalk (som används i tillverkningen av cement) helt naturresurser som i sig är exporterbara, vilket innebär att ekonomin i landet är mycket känslig för förändringar i tillgång och efterfrågan av den befintliga exporten - fisket. Dock har landet på senare år allt mer minskat sitt beroende på fiskeindustrin (värt att nämna är att i början av 90-talet stod fiskindustrin för över 80% av landets export) till förmån för väldigt energikrävande industrier såsom aluminiumsmältverk. Detta till stor del tack vare landets väldigt billiga tillgång till energi både i form av geotermisk energi och vattenkraft. Uppförandet av dessa stora smältverk, och den kringliggande påverkan på miljö som följer med dessa, har dock varit väldigt kontroversiella i landet under de senaste åren. Regeringsmakten har ställt sig negativ till medlemskap i EU, eftersom man befarar att detta skulle leda till att kontrollen av fisket då skulle gå förlorad. Under de senaste decennierna har utveckling dock även skett inom den isländska bioteknikindustrin, liksom inom den finansiella sektorn. Även turismen på ön ökar, i och med det stigande intresset för ekoturism.

Infrastruktur

Vägar

Island har ett förhållandevis väl utbyggt vägnät, särskilt med tanke på den låga folktätheten. Man kan åka till alla delar av landet. Den viktigaste vägen är väg nr 1, ringvägen längs kusten runt ön, cirka 130 mil lång. Det finns officiellt sett inga motorvägar på Island. Island har helt enkelt inte infört regeln om motorvägar i sin lagstiftning. Det finns dock några sträckor med fyra eller sex filer, med mittremsa och korsningsfrihet, som har motorvägsstandard. De ligger i och i närheten av Reykjavik. Det finns till och med en full motorvägskorsning, av fyrklövertyp.

Järnvägar

Det finns inga järnvägar, eller annan spårbunden trafik på Island.

Båttrafik

Passagerartrafiken har ganska liten betydelse, beroende på väl fungerande vägar. Det finns bilfärjor till vissa öar, och så finns det en färjelinje från Seyðisfjörður på östkusten till Färöarna, Shetlandsöarna, Norge och Danmark. Se Smyril Line (hemsida [http://www.smyril-line.fo]). Däremot har godstransporterna stor betydelse, särskilt för export och import.

Flygtrafik

Flygtrafiken har stor betydelse. För utrikes passagerartrafik är det nästan det enda sättet att resa. Keflavik flygplats cirka 50 km väster om Reykjavik är flygplatsen för det. Även inrikesflyget har stor betydelse.

Telekommunikation

Island har ett väl fungerande telenät. Mobilnätet har dock begränsad täckning på landsbygden.

Kultur

Islänningasagor som till exempel Njals saga är en betydelsefull del av det isländska kulturarvet. En annan del av kulturarvet är namngivningen som till stor del sker genom patronymikon och metronymikon, och där förnamnet har större vikt än efternamnet. De isländska telefonkatalogerna är fortfarande sorterade efter förnamn. Släktnamn förekommer, ehuru sparsamt. Några kända isländska kulturpersonligheter är sångerskan Björk, musikgruppen Sigur Rós, tonsättaren Jón Leifs samt författaren Halldór Laxness som 1955 belönades med Nobelpriset i litteratur. Språket är isländska

Externa länkar


- [http://www.islandsmyndir.is Bildgalleri från www.islandsmyndir.is (på isländska)]
- [http://www.europe-countries.com Europe Countries]
- [http://www.europe-atlas.com Europe Atlas]
- [http://www.islandssidan.se/ Stora Islandssidan med många länkar] Kategori:Europas länder Kategori:Europas östater ! als:Island fiu-vro:Island' ja:アイスランド ko:아이슬란드 ms:Iceland simple:Iceland th:ประเทศไอซ์แลนด์ zh-min-nan:Peng-tē

Skottland

Skottland (eng/sko: Scotland; gae: Alba) är en självstyrande nation och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Skottland är den näst största riksdelen (med 32% av ytan och 8% av befolkningen) efter England, följt av Wales och Nordirland. Huvudstad är Edinburgh, och största stad är Glasgow. Andra storstäder är Aberdeen och Dundee.

Historia

Huvudartikel: Skottlands historia Kungariket Skottland enades politiskt på 800-talet och hade till skillnad från den södra delen av Storbritannien, dagens England och Wales, inte lytt under det Romerska riket. Skottland var sedan ett självständigt kungarike fram till 1700-talet, med sin egen regentlängd. Den skotske kungen Jakob VI blev 1603 även kung av England (och Wales och Irland) efter att ha ärvt den engelske tronen när Elisabet I av England avled (se personalunion). Under huset Stuart genomgick Konungariket Skottland och Konungariket England (med Wales och Irland) under 1600-talet en lång och invecklad maktkonflikt under vilket monarken avsattes, och staterna styrdes som republik under flera år. Konflikten slutade dock med huset Stuart återinsattes, men monarken förlorade sin makt till de tre parlamenter (Skottlands, Englands och Irlands - Wales saknade deras egen parlament). År 1707 beslutade skotska parlamentet och engelska parlamentet att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till den ny stat Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). I och med detta upphörde de skotska och engelska parlamenten och ersattes av det brittiska parlamentet i London, England. Jakob VI och hans efterföljadre hade även blivit kungar av Irland, men det var först 1801 tog man steget fullt ut och ingick ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland uppfyllde självständighet 1921 antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland huggad sten, 600-talet - 700-talet]]Strathpeffer örnsten (Clach an Tiompain, Strathpeffer Eagle Stone), Highland, Piktisk huggad sten, 600-talet - 700-talet

Språk

Nästan alla talar engelska, och 30% talar skotska. Omkring två procent har skotsk gaeliska som sitt vardagsspråk, vilket är ett officiellt språk.

Politik

I och med unionen 1707 hade det skotska parlamentet avskaffats och Skottland lydde, precis som den engelske nationen, direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Efter en folkomröstning 1997 återupprättades dock det nya Skotska parlamentet, 1999. Även om landet varit styrt från London under 292 år, så hade Skottland alltid haft en egen förvaltning innefattande exempelvis ett eget judiciellt och rättsligt system (vilket bygger på andra principer än det engelska; se Scots Lag); ett eget utbildningssystem (t ex Skottland var det första landet i världen att ha obligatoriska skolor); national kyrka (Kirk of Scotland); och media mm.

Geografi

Tabell av storstäder (alla städer med över 50 000 invånare).
RankningStadKommunStads invånare (2005)StorstadStorstads invånare (2005)
1.GlasgowGlasgow610 268Storglasgow1 644 296
2.Edinburgh (huvudstad)Edinburgh435 791Storedinburgh696 625
3.AberdeenAberdeen183 790--
4.DundeeDundee151 592--
5.East KilbrideSouth Lanarkshire74 231Storglasgow-
6.PaisleyRenfrewshire73 074Storglasgow-
7.LivingstonWest Lothian53 798Storedinburgh-

Näringsliv

Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Landet är en av Europas största turistdestination. Servicesektorn i sin helhet står för majoritetet av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en stor andel av BNP%, större än för något annat industriland. Skottland är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent. Jordbruket och fiskeriet står för viktiga procenttals av BNP och sysselsättningen inom vissa regioner (t ex nord-östra Skottland, runt omkring Aberdeen). Whisky är viktigt i vissa område. Skottlands viktigaste privata företag, rankad via en kombination av omsättning och vinst (2002). Källa: [http://www.insider.co.uk/ Scottish Business Insider tidning].
RankingFöretagOmsättning (2002)
(GBP biljoner)		Antallet anställda (2002)
1.Royal Bank of Scotland
(finans)		16,815113 500
2.Standard Life
(finans)		15,01014 222
3.Halifax Bank of Scotland
(finans)		7,54663 982
4.Scottish Power
(energi, vatten, telekoms mm)		5,27313825
5.Scottish Widows
(finans)		4,4564500
6.Scottish and Southern Energy
(energi, vatten, telekoms mm)		4,0659 474
7.Scottish and Newcastle
(bryggerier)		4,53549 645
8.Abbey Scotland
(finans)		2,3803 330
9.Aegon UK
(finans)		4,1585 044
10.Talisman Energy UK
(olje och naturgas)		1,156179
11.FirstGroup
(transport)		2,29157 119
12.Kerr-McGee GB
(olje och naturgas)		0,614184

Administrativ indelning

Den lokala förvaltningsstrukturen i Skottland var i princip oförändrad från 800-talet fram till 1975 då det tidigare begreppet stad/köping (skot. burgh) avskaffades och ersattes med en ny indelning i nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner, samt tre fristående ö-kommuner. Detta system varade dock endast till 1996 och idag har Skottland en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).
- Angus
- Aberdeenshire
- Aberdeen
- Argyll och Bute
- Clackmannanshire
- Dumfries och Galloway
- Dundee
- East Ayrshire
- East Dunbartonshire
- East Lothian
- East Renfrewshire
- Edinburgh
- Falkirk
- Fife
- Glasgow
- Highland
- Inverclyde
- Midlothian
- Moray
- North Ayrshire
- North Lanarkshire
- Orkneyöarna
- Perth och Kinross
- Renfrewshire
- Scottish Borders
- Shetlandsöarna
- South Ayrshire
- South Lanarkshire
- Stirling
- West Dunbartonshire
- West Lothian
- Yttre Hebriderna (Na h-Eileanan Siar, Western Isles, Outer Hebrides) Det fanns också administrativa indelningar med burghs (motsvarar svenska ord "borg") och historiska grevskap. historiska grevskapTrossachs, Stirling kommun

Skotska världsarv

Skottland har fyra världsarv: Edinburgh, St Kilda, Skara Brae och New Lanark.

Se även


- Näringsliv
  - Adam Smith
  - James Watt
  - Alexander Graham Bell
  - Whisky
- Politik
  - G8-mötet i juli 2005
  - Unionsflagga (Storbritannien)
- Historia
  - Skotska frihetskriget
  - William Wallace
  - Stone of Scone
  - Macbeth av Skottland
  - Maria Stuart
  - Malcolm Sinclair
  - Svenska Ostindiska Companiet
  - Alexander Selkirk
- Kultur
  - Sean Connery
  - Ewan McGregor
  - Braveheart
  - Charles Rennie Mackintosh
  - Franz Ferdinand (band)
  - Haggis
  - Kilt
  - Säckpipa
  - Loch Ness-odjuret
- Religion och filosofi
  - Iona
  - Columba
  - Duns Scotus
  - David Hume
  - David Livingstone
- Sport
  - Skottlands fotbollslandslag
  - Golf
  - Curling
  - Shinty
  - Highland Games
  - Jim Clark
  - Jackie Stewart
  - Colin McRae
  - David Coulthard
- Natur och djur
  - Lunnefågel
  - Havssula
  - Dolly (får)
  - Highland Cattle
  - Aberdeen Angus
  - Shetlandsponny
  - Clydesdale
  - Cairnterrier
  - Collie
  - Bordercollie
  - Shetland sheepdog
  - Gordonsetter
  - Skotsk hjorthund
  - Skotsk terrier
  - Skyeterrier
  - West highland white terrier
- Vetenskap
  - John Napier
  - David Gill
  - Alexander Fleming
  - James Clerk Maxwell

Externa länkar


- [http://www.walkingtree.com/ Mercator Atlas of Europe] - Kartor av Skottland ("Scotia") och Hebriderna och Orkneyöarna ("Herbrides & Orcades") circa 1564.
- [http://www.scottish.parliament.uk/ Scottish Parliament] - Skotska parlamentet, officiel websida
- [http://www.scotland.gov.uk/ Scottish Executive] - Skottlands regering - officiel websida
- [http://www.gro-scotland.gov.uk/ General Register Office for Scotland]
- [http://www.scrol.gov.uk/ Scottish Census Results On Line] - folkräkning statistik
- [http://www.sns.gov.uk Scottish Neighbourhood Statistics] - befolkning statistik
- [http://www.visitscotland.com/ Visit Scotland] - turism
- [http://www.scottish-enterprise.com/sedotcom_home/services_to_business_international/lis/aboutscotland/about_scotland-keyfacts.htm Scottish Key Facts]
- [http://www.scotlandroyalty.org/ Scotland Royalty - Skotska kungahuset]
- [http://www.bbc.co.uk/scotland/ BBC Scotland]
- [http://www.bbc.co.uk/history/state/nations/ BBC Nations] - Skottlands historia
- [http://www.macs.hw.ac.uk/britishisles/ Brittiska öarna]
- [http://www.scotlanddirectory.co.uk/ Scotland Directory]
- [http://www.scotlandspeople.gov.uk/ Scotland's People]
- [news:soc.culture.scottish soc.culture.scottish usenet newsgroup]
- [http://www.siliconglen.com/ Silicon Glen] Kategori:Europas länder Kategori:Skottland als:Schottland ja:スコットランド ko:스코틀랜드 ms:Scotland simple:Scotland

Pyrenéerna

Pyrenéerna är en bergskedja i sydvästra Europa. Den utgör gräns mellan Frankrike och Spanien. Andorra ligger helt i Pyrenéerna.

Geografi och geologi

Kedjans längd är omkring 435 kilometer. Den sträcker sig i öst-västlig riktning från Biscayabukten till Costa Brava. Dess bredd går upp till 130 kilometer. Pyrenéerna är liksom Alperna 50 till 100 miljoner år gamla, de veckades alltså under tertiärtiden. Mittzonen består av kristalliniska och paleozoiska bergarter, men på båda sidorna finns mesozoiska och äldre tertiära lager, som genom tryck från båda sidorna pressats in mot centralregionen och överskjutits av denna. Under istiden var Pyrenéerna starkt nedisade, men endast en isström sträckte sig utanför bergen, de andra höll sig inom bergsdalarna. De har väsentligt bidragit att utbilda de för Pyrenéerna typiska halvcirkelformiga dalar, av vilka Cirque de Gavarnie är mest känd. Istidsbildningar är också små sjöbäcken men däremot finns inga större sjöar där till skillnad från i Alperna. Ännu idag finns glaciärer i de högsta delarna av bergen, men de har minskat starkt efter 1920. Snögränsen ligger på den regnrikare norra sidan vid ca 2 700 meter och på södra sidan vid 3 000 meter. Från bergen strömmar, mest på den norra sidan, en mängd forsande bergbäckar. På flera ställen bilder de höga vattenfall, som i Europa har motsvarigheter bara i Norge. Det högsta är det, som floden Gave de Pau gör i Cirque de Gavarnie med en fallhöjd på 422 meter. Det är samtidigt det högsta i Europa. Pyrenéerna är på båda sidorna åtföljda av yngre bergskedjor. Kalkbergen inom Pyrenéernas bergssystem är rika på grottor. Bergkedjans malmförråd är i allmänhet ringa trots att det finns betydande järnmalmsgruvor. Stenkolslager är huvudsakligen belägna på spanska sidan, medan den franska har flera brunkolsbäddar. Genom naturliga gränser delar man Pyrenéerna i tre avsnitt.

Östpyrenéerna

De går från Medelhavet till passet Col de la Perche (1 622 meter), som förenar Tets floddal i norr med Segres i syd. Den centrala zonen är här delad i två parallella kedjor. Den norra zonen kulminerar i Puigmal (2 913 meter) och i Serra del Cadi (2 567 meter). Den södra zonen heter Les Alberes.

Centralpyrenéerna

Huvudkammen utgörs av en bred zon med mest kambriska och siluriska skiffrar, över vilka höjer sig flera granitmassiv som är ordnade i fyra parallella rader. Branta och korta tvärdalar för till cirkelformiga dalar, och vid bergets norra fot finns en mängd varma källor. På huvudkammen reser sig många höga toppar som bär glaciärer, och passövergångar är sällsynta. Den högsta toppen, Pico de Aneto (3 404 meter), tillhör massivet Maladeta.

Västpyrenéerna

Västpyrenéerna har i sin östra hälft ganska höga toppar på över 2 000 meter men de blir allt lägre åt väster. Endast några få toppar är bildade av granit eller paleozoiska lager, medan i regel sandsten från trias- eller kritperioden bildar berggrunden. Här tågade under 700-talet suever, alaner och vandaler in på spanska halvön.

Flora och fauna

Pyrenéerna är i allmänhet svagt skogbevuxna, och även ängsmattorna har en klen vegetation. Lägre delar utmärks av alltid gröna lövträd, högre av kastanjer, ek och bok (intill 1 600 meter). Därefter följer barrträden och slutligen alpina växter. Bland däggdjuren finns björn, varg, lo och vildkatt. Vildsvin och hjortar uppträder i skogbevuxna dalar och i bergstrakterna en för Pyrenéerna typisk gems (Rupicapra pyrenaica). Ett annat endemiskt djur är en desman-näbbmus (Galemys pyrenaicus), som finns vid några strömmar på norra och södra sidan. Tjädern, fjällripan och den röda rapphönan är de viktigaste representanterna för fågelfaunan. Kategori:Europas bergskedjor ja:ピレネー山脈 ko:피레네 산맥

Kategori:Hönsfåglar

Kategori:Fåglar

Carso Cabernet sauvignon

#Carso Cabernet Sauvignon

motorola gry java Nurkowanie dog breeders aliasy programy










































:: RELATED NEWS ::
Law's Legionnaires
The Seven Soldiers of Victory (also known as Law's Legionaires) is a team of comic book superheroes in the DC Comics universe. They first appeared in Leading Comics #1 (Winter, 1941-1942).

Original Line-Up (pre-Crisis
John Capo d'Istria
John Capodistria (in Greek Ioannis Kapodistrias or Ιωάννης Καποδίστριας, and in Italian Giovanni Capo d'Istria, Conte Capo d'Istria) (February 11, 1776 – October 9, 1831) was a Greek-born diplomat of the Alexander Ypsilanti (1725-1805), Prince of Wallachia from 1775 to 1782, and again from 1796 to 1797, and also Prince of Moldavia from 1786 to 1788.
- Alexand

Andreas Miaoulis
Andreas Vokos (or Bokos) Miaoulis (May 20, 1768 - June 24, 1835), Greek admiral and politician, who commanded Greek naval forces during the 19th century Greek War of Independence. Miaoulis was born in Negropont.
Maresfield, East Sussex
Maresfield is a village in East Sussex, England. It is on the edge of Ashdown Forest which was a deer hunting reserve for King Edward II of England. Iron has played an important role in its history. Their first Nottoway Correctional Center is an all-male prison in Burkeville, Virginia. A low-security work center is on the same site. Nottoway, as a Level 4 security facility, has inmates serving long term sentences, including single, multiple, and life sentences. Inmates must exhibit no disruptive behavior for at least 24 months in order to be considered for transfer to a less-secure facility.

Reference

[http://www.vadoc.state.va.us/facilities/institutions/nottoway.htm Virg
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org