:: wikimiki.org ::

Folkomröstning

Folkomröstning

Folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt plebiscit eller referendum, är ett instrument som politiker på nationell, regional eller lokal nivå kan använda för att rådfråga väljarna i speciella frågor. Det kan också väckas på initiativ av medborgarna i så kallat medborgarinitiativ. Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 4 §). Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 §). Sedan 1994 gäller i Sverige att minst fem procent av de röstberättigade i kommun respektive landstingskommun kan begära folkomröstning. Om kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige godkänner initiativet, så genomförs folkomröstningen. Folkomröstningar i Sverige är dock bara rådgivande, politikerna kan fatta ett besult som strider mot valresultatet. (Se exempelvis Folkomröstningen om högertrafik). Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.

Folkomröstningar i Sverige

- Folkomröstningen om rusdrycksförbud, 1922
- Folkomröstningen om högertrafik, 1955
- Folkomröstningen i pensionsfrågan, 1957
- Folkomröstningen om kärnkraften, 1980
- Folkomröstningen om EU-medlemskap, 1994
- Folkomröstningen om införande av euron, 2003. De olika valresultaten finns på webbsidan "Riksdagen Folkomröstningar".

Externa länkar

- [http://www.riksdagen.se/arbetar/siffror/folkomro.htm Riksdagen Folkomröstningar]
- [http://europeanreferendum.org Democracy International] Kategori:Statsvetenskap ja:住民投票 zh-min-nan:Kong-bîn tâu-phiò

Referendum

Referendum, annat ord för folkomröstning som beslutats av en lagstiftande församling. I vissa länder, exempelvis USA skiljer man på referendum och initiative, där det sistnämda utlyses på initiativ av medborgarna. Kategori:Statsvetenskap

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Regeringsformen

Regeringsformen är en grundlag i Sverige. Den antogs av riksdagen 1974, och började gälla 1 januari 1975. Här följer exempel på bestämmelser i regeringsformen med mera allmänt intresse:

SFS (1974:152), omtryckt i (2003:593)

kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903). 3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471). 4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (1976:871). 5 § Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:932). 6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871). 7 § I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Lag (1976:871). 8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).

kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437). 2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871). 3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439). 4 § Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871). 5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871). 6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871). 7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag (1979:933). 8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871). 9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat. Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933). 10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare bottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. (Fortsättningen på stycket talar om undantag från regeln) Lag (1979:933). 11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål. Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871). (...) 15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag (1976:871). 16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871). 17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871). 18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. (Ett andra stycke talar om ersättningen vid expropriation) Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468). 19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871). (...) 23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (1994:1468).

kap. Riksdagen

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare. Lag (1994:1469). 2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt. Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag (1994:1483). 3 § Ordinarie val till riksdagen förrättas vart fjärde år. Lag (1994:1469). 4 § Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet. Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra val förrän tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Ej heller får regeringen förordna om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i avbidan på att ny regering skall tillträda. Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 §. 5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksdagens valperiod. 6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat. De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställes för fyra år i sänder. Lag (1994:1469). 7 § Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna. 8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt] mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. [[Utjämningsmandat]]en fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillföres de valkretsar. Vid mandatfördelningen mellan partierna användes [[uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4. 9 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom. 10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Lag (1988:1443). 11 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Ändras valet, intager ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare. (Ett andra stycke talar om hur valprövningsnämnden utses) (...)

kap. Riksdagsarbetet

1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. 2 § Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. 3 § Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform. Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform. Lag (1994:1470). (...) 5 § Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt angives i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Om förfarandet vid lika röstetal finns bestämmelser i riksdagsordningen. (...) 7 § (Om att riksdagsledamot endast kan dömas till avsättning) 8 § Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig. Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. (...)

kap. Statschefen

1 § Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap. 2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt aderton år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes. Lag (1994:1469). 3 § Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. 4 § Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare. Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej har fyllt aderton år. Lag (1994:1469). (...) 7 § Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef.

kap. Regeringen

1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd. 2 § När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och avgiver sedan förslag till riksdagen. Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. 3 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt enligt 2 §. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, skall förfarandet för utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först sedan val till riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre månader, skall extra val förrättas inom samma tid. 4 § När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, anmäler denne så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, vid förfall för denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen. Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. 5 § Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan regeringen förordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen förordnar om extra val. 6 § Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i annat fall entlediga annat statsråd. 7 § Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga övriga statsråd. 8 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det. 9 § Endast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst tio år. Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. (...)

kap. Regeringsarbetet

1 § För beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. (...) 3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde. Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement till vilket ärendena hör. 4 § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i regeringssammanträde. (...)

kap. Lagar och andra föreskrifter

1 § Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag samt att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i särskild ordning. Lag (1979:933). (...) 15 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna förenar sig, medgiver undantag härifrån. Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget. Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott. Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. (Fortsättningen talar om hur denna folkomröstning ska genomföras) Lag (1988:1442). 16 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som angives i 15 § första stycket första och andra meningarna samt andra stycket. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet. Lag (1979:933). (...) 18 § För att avge yttrande över lagförslag skall det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, förutvarande domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott. (Paragrafen kapad)

kap. Finansmakten

(...) 2 § Statens medel får icke användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 §§. Riksdagen får dock bestämma att medel tages i anspråk i annan ordning. 3 § Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en statsbudget. Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden. Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar. (...) 6 § Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen. (...)

kap. Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

1 § Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ingås av regeringen. 2 § Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta. (Paragrafen kapad) 7 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. (...) 9 § Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt insättas i strid eller sändas till annat land endast om 1. riksdagen medgiver det, 2. det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden, 3. skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen. Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

kap. Rättskipning och förvaltning

1 § Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och Regeringsrätten högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan begränsas genom lag. I Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit ordinarie domare i domstolen. (Paragrafen kapad) 2 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall. (...) 6 § Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag är myndighet under riksdagen. (Paragrafen kapad) 7 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. (...) 9 § Tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tillsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. (Paragrafen kapad) (...) 12 § Regeringen får medgiva undantag från föreskrift i förordning eller från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om ej annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. 13 § Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd eller annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna attvidare åtgärd för att utreda eller lagföra brottslig gärning ej skall äga rum. 14 § Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart. Lag (1979:933).

kap. Kontrollmakten

(...) 4 § Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende. För sådan förklaring, misstroendeförklaring, fordras att mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom. Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövning endast om det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning. Yrkande om misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott. (...) 6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsman får föra talan i de fall som angives i instruktionen. (Ett andra och tredje stycke talar om befogenheter o.dyl. för JO) (...)

kap. Krig och krigsfara

(...) 10 § Riksdagen eller regeringen får icke fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får ej heller utövas befogenhet som tillkommer någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd. Det åligger varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Icke i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får ej hållas på ockuperat område. Lag (1988:1438). (...)

200px Regeringsformen präglas av:
- Folksuveränitetsprincipen
- Negativ parlamentarism; regeringen kan sitta kvar så länge inte en majoritet röstar emot
- Kollektivt regeringsansvar
- Ett valsystem till riksdagen med många partier
- Svag lagprövningsrätt Utveckling sedan 1975:
- Borgerlig regering skrev in fri- och rättigheter
- Makt har flyttats till EU

Se även

- Grundlag
- Successionsordningen
- Tryckfrihetsförordningen
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Riksdagsordningen
- 1809 års regeringsform
- 1772 års regeringsform kategori:juridik

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktiges arbetsformer regleras i Kommunallagen. Ledamot av kommunfullmäktige måste vara bosatt i kommunen och vara 18 år gammal. Den förtroendevalda kan tituleras kommunfullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot. Det finns inget medborgarkrav på en ledamot av fullmäktige, men både för att få rösträtt och vara valbar krävs att man har permanent uppehållstillstånd och varit skriven i Sverige de senaste tre åren. Kommunfullmäktige leds av en ordförande och en eller flera vice ordföranden. Fullmäktiges storlek varierar från 31 ledamöter i kommuner med färre än 12 000 invånare till 101 ledamöter i Stockholm. Den vanligaste dagen för fullmäktigesammanträden runt om i landet är måndagar eftersom det förr var vanligt att riksdagsledamöter också satt i sin kommuns fullmäktige. (Det är också en förklaring till att riksdagsledamöterna fortfarande är lediga på måndagar) Fullmäktige är från början en gammal pluralform av ordet fullmäktig (person med fullmakt). Innan begreppet stad avskaffades i Sverige den 1 januari 1971 hette motsvarande församling "kommunalfullmäktige" i köpingar och landskommuner och "stadsfullmäktige" i städer. Båda institutionerna inrättades genom förordningar av år 1862 och trädde i kraft med ingången av 1863.

Se även

- Kommunstyrelse
- Landstingsfullmäktige
- Kyrkofullmäktige Kategori:Svensk politik ja:市町村議会

Landstingsfullmäktige

Landstingsfullmäktige är ett landstings högsta beslutande organ. Val till landstingsfullmäktige sker vart fjärde år. Landstingsfullmäktige består av ett antal landstingsfullmäktigeledmöter som kan variera från 31 ledamöter i landsting med färre än 140 000 invånare till 149 ledamöter i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne Landstingsfullmäktige leds av ett presidium med en ordförande och en eller flera vice ordföranden. Landstingsfullmäktige utser ledamöter i Landstingsstyrelsen samt ledamöter i övriga nämnder och fullmäktigeberedningar. Föredragningsansvar i landstingsfullmäktige har landstingsråd samt i vissa förekommande fall nämndordföranden. Landstingsfullmäktiges arbetsformer regleras i Kommunallagen

Se även

- Kommunfullmäktige
- Kyrkofullmäktige

Valresultat

- [http://www.val.se Landstingsvalet 2002] Kategori:Svensk politik Kategori:Landsting

Valmyndigheten

Valmyndigheten, central förvaltningsmyndighet i Sverige, med ansvar för genomförandet av europaparlamentsval, riksdagsval, landstingsval, kommunalval och folkomröstningar. Valmyndigheten ersatte efter 1998 års val riksskatteverket som högsta ansvariga myndighet för val.

Extern länk

- [http://www.val.se Valmyndighetens officiella webbplats] Kategori:Val

Folkomröstningen om rusdrycksförbud

Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige genomfördes den 27 augusti 1922. Bakgrunden var att det under hela första delen av 1900-talet förekommit en livlig debatt om den höga alkoholkonsumtionen i Sverige. Det ansågs att missbruket ledde till stora problem och kostnader för samhället men även för enskilda människor. 1921 hade riksdagen beslutat att införa en möjlighet att anordna rådgivande folkomröstningar för att på detta sätt öka demokratin. Den svenska nykterhetsrörelsen var starkt pådrivande i frågan om en folkomröstning om detta förbud, nu fanns möjligheten. I valkampanjen inför omröstningen deltog inga politiska partier, denna sköttes istället av fristående organisationer. Frågan man skulle ta ställning till var om man var För eller mot införande av fullständigt rusdrycksförbud. Endast 55,1% (jmfr. vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2%) av landets röstberättigade gick till valurnorna; 51% av dessa ville inte ha något förbud och då alkohollagstiftningen redan var hård och för att det inte fanns något större intresse för ett förbud i riksdagen beslutade man att inte förbjuda vin, sprit och öl. Intressant att notera är att hela 63% av männen röstade nej till ett förbud medan endast 37% av kvinnorna var negativa. Kategori:Svenska folkomröstningar

Folkomröstningen om högertrafik

Förslag om att Sverige skulle införa högertrafik hade kommit i riksdagen redan under 1920-talet. I en vägtrafikutredning föreslog denna att högertrafik skulle införas. En offentlig utredning blev klar under kriget och föreslog också en omläggning. Lagutskottet menade dock 1945 att det efter kriget fanns viktigare reformer att ta itu med och att en omläggning inte hade folkligt stöd. Partierna var splittrade och utskottet föreslog att ett eventuellt beslut skulle avgöras genom folkomröstning. Beslutet att införa högertrafik gick igenom i första kammaren men ej i andra kammaren. När lagutskottet åter tog upp frågan 1953 hade den internationella trafiken ökat snabbt och utskottet föreslog att en kommitté skulle utreda frågan. Utredningen kom fram till:
- Att det inte gick att säga att vägtrafiken i Sverige skulle vara farligare än i länder med högertrafik
- Att det inte gick att avgöra om det är säkrast att ha ratten till höger eller vänster i bilen
- Att utländska förares ovana vid vänstertrafik endast motsvarade några promille av trafikolyckorna
- Att det inte gick att avgöra om högertrafik i sig var mer trafiksäkert än vänstertrafik
- Att högertrafiken i våra grannländer ändå innebar att Sverige bör införa högertrafik Remissinstanserna var också splittrade i frågan samtidigt som frågan hade stor inverkan på vanliga människor och kommunikationsminister Sven Andersson föreslog därför en folkomröstning. Inför folkomröstningen utsåg regeringen en folkomröstningsnämnd som dels skickade ut en broschyr till alla hushåll, dels såg till att de två linjerna organiserade sig. I april organiserade sig Kommittén för högertrafikfolket, vars ledning bestod av riksdagsledamöter från alla demokratiska partier men främst Högerpartiet och Folkpartiet samt representanter för intresseorganisationer som KAK, Motormännens helnykterhetsförbund, Motormännens riksförbund mm. I maj bildades Vänstertrafikkommittén som bestod av riksdagsledamöter från alla partier men främst från socialdemokraterna och bondeförbundet. Denna hade inga band till några intresseorganisationer men kan sägas ha haft ett moraliskt stöd från Lasttrafikbilägareförbundet, Transportarbetareförbundet och Droskbilägareförbundet. Till skillnad från högertrafikfolket lyckades vänstersidan bygga upp en omfattande läns- och lokalorganisation. Folkomröstningen hölls den 16 oktober 1955 och vänstersidan vann med 82,9 procent medan högersidan endast fick 15,5 procent. Valdeltagandet var dock lågt, 53,2 procent vilket kan jämföras med valdeltagandet i riksdagsvalet 1956 där 79,8 procent deltog. Därefter dröjde det till innan riksdagsledamöter åter motionerade om införande av högertrafik. Kommunikationsminister Gösta Skoglund tillsatte en utredning som rekommenderade högertrafik. Inom regeringen och inom den socialdemokratiska riksdagsgruppen hade stödet för högertrafik ökat och den 8 mars föreslog regeringen i en proposition för riksdagen att högertrafik skulle införas. Partierna var dock fortfarande splittrade och ledamöter från nästan alla partier krävde en ny folkomröstning. Lagutskottet avvisade kraven på ny folkomröstning och statsminister Erlander betonade att folkomröstningen endast varit rådgivande. Åsikten att en folkomröstning endast kan upphävas vid en ny folkomröstning har förekommit även i kärnkraftsdebatten men saknar stöd i grundlagen. Efter fyra timmars debatt i första kammaren och nio timmars debatt i andra avslutades den svenska högertrafikdebatten. Röstsiffrorna blev 119 ja mot 16 nej i första kammaren och 175 ja mot 34 nej i andra. Högertrafikomläggningen genomfördes den 3 september 1967. Kategori:Svenska folkomröstningar Kategori:Vägar Kategori:Trafik

1955

Händelser

- 1 januari - Den allmänna obligatoriska svenska sjukförsäkringen, med inbyggd moderskapsförsäkring, träder i kraft.
- 27 januari - Världens första atomubåt, Nautilus, går till sjöss på sin jungfruresa.
- 30 januari - Den 23-årige ripjägaren Evert Stenmark räddas efter åtta dygn under ett snöskred utanför Tärnaby.
- 7 februari - En svensk riksinsamling inleds för tekniskt bistånd åt underutvecklade länder.
- 9 februari - För att motverka inflationen i Sverige införs en bilaccis på tio procent och en investeringsavgift för företag på tolv procent.
- 13 februari - Fyra av de sju Dödahavsrullarna återfinns i Israel.
- 28 februari - Nya stridigheter uppstår mellan Egypten och Israel i Gazaremsan.
- 18 mars - Imre Nagy avlägsnas från sitt uppdrag som premiärminister i Ungern.
- 19 mars - Republikanska klubben, som vill verka för republik i Sverige, bildas av bland andra författaren Vilhelm Moberg.
- 24 mars - Sedan ett flertal instanser krävt en svensk atombomb förklarar försvarsminister Torsten Nilsson att detta inte är aktuellt.
- 4 april - Filmen En stjärna föds med Judy Garland och James Mason har svensk premiär.
- 5 april - Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister av hälsoskäl.
- 15 april - Den första McDonald'srestaurangen öppnas i Des Plaines, Illinois.
- 22 april - Chefen för svenska UD:s pressbyrå, Olof Rydbeck, utses till svensk radio- och TV-chef.
- 9 maj - Västtyskland ansluter sig till NATO.
- 14 maj - Sovjetunionen och sju andra stater i kommunistblocket undertecknar Warszawapaktens fördrag, som en motvikt mot NATO.
- 25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att staten ska lösa in LKAB, där den redan äger hälften.
- 10 juni - H55, Helsingborgsutställningen 1955, invigs.
- 17 juni - Alva Myrdal utses till ambassadör i Indien och blir därmed Sveriges första kvinnliga ambassadör.
- 17 juli - Disneyland öppnar i Anaheim, Kalifornien.
- 23 juli - Svenskan Hillevi Rombin väljs till Miss Universum.
- 27 juli - Österrike blir helt självständigt, sedan alla fyra ockupationsmakter givit upp sin ockupation av landet.
- 29 juli - IBRA Radio startar regelbundna sändningar från Tanger.
- Juli - Det är den varmaste sommaren i Sverige sedan 1914 och pinnglassen får sitt definitiva genombrott.
- 1 augusti - AB Plåtmanufaktur lanserar ölburken i Sverige. Ett av de första svenska starkölen, Three Towns, säljs i förpackningen.
- 25 augusti - Främmande ubåtar observeras på svenskt vatten för tredje gången denna sommar.
- 26 augusti - De första biblioteksersättningarna till svenska författare betalas ut, två öre för varje lån.
- 5 september - Den amerikanska ungdomsfilmen Vänd dem inte ryggen, med ledmotivet Rock Around the Clock med Bill Haley har svensk premiär.
- 12 september - Sedan Sveriges finansminister Per Edvin Sköld framfört tankar på ett tvångssparande, vilka dock inte kommer till utförande, avgår han och efterträds av Gunnar Sträng.
- 23 september - På 50-årsdagen av svensk-norska unionens upplösning avtäcks Ivar Johnssons fredsmonument i Karlstad närvaro av Sveriges och Norges kungar (Gustaf VI Adolf respektive Haakon VII) och statsministrar (Tage Erlander respektive Oscar Torp).
- 27 september - Nasser meddelar att Egypten ska köpa tunga vapen från Sovjetunionen
- September - Egypten börjar blockera Tiranasundet från israeliska fartyg.
- 1 oktober - Den svenska motboken avskaffas. Alla över 21 år får köpa hur mycket de vill på Systembolaget.
- 16 oktober - Svenska folket röstar i en folkomröstning nej till högertrafik. 82,9 % röstar för bibehållande av vänstertrafiken.
- 25 oktober - SAAB:s nya stridsflygplan Draken provflygs.
- 26 oktober - Österrike förklarar sig för all framtid neutralt.
- Hösten - Treårig prisreglering för jordbruksprodukter och importavgift införs i Sverige.
- 26 november - Sveriges Radios andra program, P2, startar, i början med kort sändningstid.
- 28 november - Centrala, samordnade förhandlingar inleds för första gången mellan SAF, LO och TCO.
- 9 december - Sveriges första fristående ungdomsgård invigs i Vällingby.
- 16 december - I en ny svensk sociallag försvinner slutgiltigt begreppen fattigvård, -nämnd och -hjälp och ersättas av social-diton.
- Sonja Åkesson debuterar med diktsamlingen Situationer.
- L M Ericsson börjar tillverka Ericofonen, mer känd som Kobran.
- Genom den svenska yrkesskadeförsäkringslagen samordnas i Sverige den obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet med den allmänna sjukförsäkringen.
- Den svenska ATP-utredningen lämnar rapport med förslag till lagtext.
- Sexualundervisningen blir obligatorisk i den svenska folkskolan.
- Den nordiska socialkonventionen träder i kraft och ger alla nordiska medborgare samma rätt till sociala förmåner som ländernas egna medborgare.
- Brylcremen lanseras i Sverige.
- Sveriges första Domusvaruhus öppnas av KF.
- Det svenska starkölsförbudet upphävs.

Födda

- 6 januari
- Rowan Atkinson, brittisk komiker och skådespelare, mest känd som Mr Bean och Svarte orm.
- Richard Corbett, brittisk politiker och statsvetare, EU-parlamentariker.
- 9 januari - J. K. Simmons, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Kim Hartman, brittisk skådespelare.
- 13 januari - Peter Bergared, svensk skådespelare.
- 18 januari - Kevin Costner, amerikansk skådespelare.
- 26 januari - Edward Van Halen, amerikansk gitarrist.
- 30 januari - Curtis Strange, amerikansk golfspelare.
- 4 februari
- Göran Forsmark, svensk skådespelare.
- Mikulas Dzurinda, regeringschef i Slovakien sedan 1988.
- 7 februari - Miguel Ferrer, amerikansk skådespelare.
- 8 februari - John Grisham, amerikansk författare.
- 10 februari - Greg Norman, australisk golfspelare.
- 11 februari - Anneli Jäätteenmäki, Finlands första kvinnliga statsminister 17 april-18 juni 2003.
- 20 februari
- Kelsey Grammer, amerikansk skådespelare och TV-regissör.
- Klas Östergren, svensk författare och manusförfattare.
- 23 februari - Howard Jones, brittisk sångare.
- 24 februari - Steven Jobs, amerikansk entreprenör och affärsman, grundade 1977 Apple Computer, Inc.
- 27 februari - Peter Christopherson, brittisk musiker och musikvideoregissör.
- 2 mars
- Jay Osmond, amerikansk musiker, en av medlemmarna i Osmonds.
- Shoko Asahara, ledare för Aum Shinrikyo-sekten i Japan.
- 3 mars - Siv Pettersson, svensk sångerska.
- 5 mars
- Nina Hagen, tysk punksångerska.
- Deddy Mizwar, indonesisk skådespelare.
- 9 mars - Ornella Muti, italiensk skådespelare.
- 10 mars - Sven-Erik Österberg, svensk socialdemokratisk politiker, biträdande finansminister från 2004.
- 11 mars - Nina Hagen, tysk sångerska.
- 11 mars - Dee Snider, amerikansk musiker, sångare i Twisted Sister.
- 17 mars - Gary Sinise, amerikansk skådespelare.
- 19 mars - Bruce Willis, amerikansk skådespelare.
- 22 mars - Lena Olin, svensk skådespelare.
- 29 mars
- Brendan Gleeson, irländsk skådespelare.
- Rolf Lassgård, svensk skådespelare.
- 30 mars
- Paul Sahlin, svensk musiker.
- Lars Ångström, svensk politiker (miljöpartist), VD för Greenpeace 1995–1996, riksdagsledamot från 1998.
- 31 mars - Angus Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC.
- 4 april - Parveen Babi, indisk filmskådespelare.
- 12 april - Fabian Hamilton, brittisk parlamentsledamot från 1997.
- 22 april
- Kicki Bramberg, svensk skådespelare.
- Hon-ming Chen, taiwan-kines, grundare av den religiösa rörelsen Chen Tao.
- 23 april - Judy Davis, australisk skådespelare.
- 26 april
- Ulrika Knape, svensk simhoppare.
- Jan Rippe, svensk revyartist och sångare, medlem av Galenskaparna & After Shave.
- 29 april - Kate Mulgrew, amerikansk skådespelare.
- 1 maj
- Ricky Tognazzi, italiensk skådespelare.
- Stefan Feierbach, svensk barnskådespelare.
- 8 maj
- Asgeir Sigurvinsson, isländsk fotbollsspelare och tränare.
- Meles Zenawi, regeringschef i Ethiopien.
- 13 maj - Åke Sandgren, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 15 maj - Lee Horsley, amerikansk skådespelare.
- 16 maj
- Olga Korbut, rysk gymnast.
- Debra Winger, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Bill Paxton, amerikansk skådespelare.
- 18 maj - Lena T. Hansson, svensk skådespelare.
- 19 maj
- Ingalill Ellung, svensk skådespelare.
- Tytte Johnsson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Diego Abatantuono, italiensk skådespelare.
- 25 maj - Alistair Burt, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 2 juni - Dana Carvey, amerikansk skådespelare.
- 6 juni - Stefan Sauk, svensk skådespelare.
- 8 juni - Hans Stiglund, svensk biskop i Luleå stift från 2002.
- 15 juni - Paul Rusesabagina, rwandisk hotellägare som anses ha räddat 1 200 flyktingar undan folkmordet i Rwanda.
- 16 juni - Kicki Rundgren, svensk skådespelare.
- 21 juni - Michel Platini, fransk fotbollsspelare och manager.
- 27 juni - Isabelle Adjani, fransk skådespelare.
- 29 juni - Fritz Kuhn, tysk politiker, tillhör De Gröna.
- 30 juni
- Jojje Jönsson, svensk skådespelare och manusförfattare.
- David Alan Grier, amerikansk skådespelare.
- 8 juli - Lena Endre, svensk skådespelare.
- 12 juli - Nina Gunke, svensk skådespelare.
- 20 juli
- Stig Larsson, svensk poet och författare.
- Claes Nordin, svensk badmintonspelare och seglare.
- 22 juli - Willem Dafoe, amerikansk skådespelare.
- 27 juli - Stefan Nilsson, svensk kompositör, av bland annat filmmusik.
- 4 augusti
- Ingrid Janbell, svensk skådespelare, teaterregissör och föreläsare.
- Billy Bob Thornton, amerikansk skådespelare, manusförfattare, musiker och filmregissör.
- 9 augusti - Maud Olofsson, svensk politiker, ledare för Centerpartiet.
- 11 augusti - Sylvia Hermon, nordirländsk politiker inom Ulster Unionist Party.
- 13 augusti - Betsy King, amerikansk professionell golfspelare.
- 15 augusti - Pontus Gustafsson, svensk skådespelare.
- 22 augusti - Chiranjeevi, indisk skådespelare.
- 29 augusti - Gunnel Fred, svensk skådespelare.
- 31 augusti - Edwin Moses, amerikansk friidrottare.
- 11 september - Björn Gregfelt, svensk VD i Sveriges Videodistributörers Förening och ordförande för Svenska antipiratbyrån.
- 21 september
- Candice Atherton, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Gulshan Grover, indisk skådespelare.
- 25 september - Karl-Heinz Rummenigge, tysk fotbollsspelare.
- 26 september - Charlene Carter, amerikansk countryartist.
- 27 september - Aleksandr Galibin, rysk skådespelare.
- 29 september - Ken Weatherwax, amerikansk barnskådespelare, spelade sonen i Familjen Addams.
- 2 oktober - Qristina Ribohn, svensk dokussåpadeltagare.
- 3 oktober - Marianne Myrsten, svensk sångare.
- 5 oktober - Per Fritzell, svensk skådespelare och artist, medlem i Galenskaparna och After Shave.
- 6 oktober - Mikael Rundquist, svensk skådespelare.
- 7 oktober - Yo-Yo Ma, fransk musiker.
- 12 oktober - Ante Gotovina, kroatisk krigsförbrytare.
- 17 oktober - Smita Patil, indisk skådespelare.
- 19 oktober - Åsa Eek-Engqvist, svensk skådespelare.
- 20 oktober - Thomas Newman, amerikansk filmmusikkompositör.
- 28 oktober - Bill Gates, amerikansk industrialist (Microsoft).
- 4 november - Matti Vanhanen, finlands regeringschef sedan 2003.
- 11 november
- Sten Hellström, svensk skådespelare.
- Jigme Singye Wangchuck, kung av Bhutan.
- 13 november - Whoopi Goldberg, amerikansk skådespelare.
- 14 november - Ann-Sofie Kylin, svensk skådespelare.
- 15 november - Datuk Idris Jusoh, regeringschef i Terengganu, Malaysia.
- 17 november - Paul Truswell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 23 november - Dan Ekborg, svensk skådespelare.
- 24 november - Lena Adelsohn Liljeroth, svensk journalist och moderat politiker.
- 25 november - EwaMaria Björkström, svensk skådespelare, sångare och musikalartist.
- 29 november - Howie Mandel, kanadensisk-amerikansk skådespelare och komiker.
- 5 december - Gunnar Falk, svensk skådespelare och konstnär.
- 6 december
- Anne Begg, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Raymond Benson, amerikansk teaterregissör, kompositör och författare.
- Steven Wright, komiker.
- 13 december - Manohar Parrikar, indisk politiker.
- 18 december - Ray Liotta, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Sanne Salomonsen, dansk sångerska.

Avlidna

- 2 januari - José Antonio Remon, Panamas president (mördad).
- 3 januari - Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 15 januari - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
- 1 februari - Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör.
- 2 februari - S.Z. Sakall, ungersk skådespelare, verksam i USA sedan 1930-talet.
- 11 mars - Sir Alexander Fleming, brittisk forskare, penicillinets upptäckare, nobelpristagare.
- 12 mars
- Charlie Parker, amerikansk jazzsaxofonist.
- Folke Zettervall, svensk arkitekt.
- 16 mars - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 10 april - Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.
- 18 april - Albert Einstein, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 4 maj - Carl O. Hertzberg, svensk skådespelare och producent.
- 26 maj - Alberto Ascari, italiensk racerförare.
- 29 juni - Max Pechstein, tysk målare och grafiker, expressionist.
- 5 augusti - Carmen Miranda, brasiliansk sångerska och skådespelare.
- 12 augusti - Thomas Mann, tysk författare.
- 19 september - Carl Milles, svensk skulptör.
- 24 september - Ib Schønberg, dansk skådespelare.
- 30 september
- James Dean, amerikansk skådespelare.
- Pentti Haanpää, finländsk författare.
- 10 oktober - Harald Beijer, svensk författare och manusförfattare.
- 5 november - Maurice Utrillo, fransk Montmartremålare.
- 20 november - Are Waerland, svensk författare.
- 25 november - Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.
- 27 november - Arthur Honegger, fransk-schweizisk tonsättare.
- 2 december - Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
- 18 december - Albert Ståhl, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik
- Willis E Lamb, USA
- Polykarp Kusch, USA
- Kemi - Vincent du Vigneaud, USA
- Medicin - Hugo Theorell, Sverige
- Litteratur - Halldór Laxness, Island
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1950-talet ja:1955年 ko:1955년 ms:1955 simple:1955 th:พ.ศ. 2498

1957

Händelser

- 1 januari - Svåra ungdomskravaller utbryter för fjärde året i rad på nyårsnatten i Stockholm.
- 5 januari - USA:s president Dwight D. Eisenhower utfärdar Eisenhowerdoktrinen.
- 10 januari - Harold Macmillan efterträder Anthony Eden som brittisk premiärminister.
- 12 januari - Frågetävlingen Kvitt eller dubbelt har premiär i svensk TV.
- 25 januari - Polio vaccinering av alla svenska skolbarn inleds.
- 6 februari
- En svensk beredning avlämnar ett betänkande om allmän tilläggspension (ATP).
- Den svenska regeringen meddelar att diplomaten Raoul Wallenberg avlidit i Lubjankafängelset 1947.
- 16 februari - Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet har svensk premiär.
- 24 februari - SAS öppnar en ny flyglinje mellan Köpenhamn och Tokyo över Nordpolen.
- 5 mars - Tre Kronor vinner VM-gul