:: wikimiki.org ::
| Folkrätt |
FolkrättFolkrätten är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. Folkrätten anses vara det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Internationella organisationer, t.ex. FN, Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag, företag och enskilda individer berörs emellertid också av folkrätten.
Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkänner viss internationell sedvänja.
Folkrätten har kritiserats från bl.a. liberaler och neokonservativa som menar att folkrätten i första hand hävdar staters rätt till "inre angelägenheter", d.v.s. att förtrycka sin befolkning, istället för människornas rätt till frihet från förtryck. Kritikerna menar istället att de mänskliga rättigheterna bör vara överordnade folkrätten och att andra stater bör vara skyldiga att ingripa när brott mot de mänskliga rättigheterna begås, även om detta innebär att man bryter mot folkrätten.
Se även
- Det internationella samfundet
- Genèvekonventionerna
- Naturrätt
ja:国際法
Kategori:Internationell rätt
Juridik
Juridik är rättsvetenskap, d.v.s. samhällsvetenskaplig kunskap om lag och rätt, och jämväl den metodik som används av jurister.
Juridiken delas traditionellt in i offentligrätt samt civilrätt. Offentligrätten delas i sin tur in en rad undergrupper där bland annat straffrätt reglerar påföljder för brott och förvaltningsrätt reglerar hur myndigheter arbetar och fungerar i sitt förhållande till medborgare. Civilrätten delas även den in i undergrupper där avtalsrätt, förmögenhetsrätt, familjerätt med mera ingår. Man kan förenklat säga att offentligrätt rör hur myndigheter förhåller sig till varandra och till medborgarna medan civilrätten rör medborgarnas rättställning mellan varandra.
Juridik används inte bara för att tolka de runt 1500 lagar som blir utfärdade av riksdagen varje år utan också för att tolka avtal, föreskrifter, förhållandet melllan individer, näringsliv och organisationer samt förvaltningsrätt som reglerar förhållandet mellan individer och det offentliga.
Juridiken är inte bara uppbyggd och styrd av lagar utan bygger också i stor del på principer och branschpraxis.
Juridiken tolkas i första hand av jurister som tagit en juris kandidat examen vid ett svenskt universitet. Dessa tar vid behov den juridiska frågan till domstol som får lämna ett slutgiltigt avgörande vid en tvist.
I ett flertal engelska länder tillämpar man common law medan man i Sverige och större delen av Europa använder sig av civil law-systemet.
Historik
: Huvudartikel: Rättshistoria
Se bland annat romersk rätt och medeltida rätt.
Juridik i olika länder
Se bland annat anglosaxisk rätt och svensk rätt.
Se även
- Brott
- Domstol
- Upphovsrätt
- Juridiska branschböcker
- Rätt
Extern länk
- [http://www.kontorsproffs.nu/juridik.htm Länksamling]
- [http://www.dom.se Domstolsverket]
- [http://www.jur.lu.se Juristutbildningen i Lund]
Kategori:Juridik
ja:法学
StatEn stat är ett område som utgör en självständig politisk enhet. Se även land, rike och nation.
En stat kännetecknas av territorium, befolkning, suveränitet, politisk organisation och permanens.
Vad som är en stat eller inte avgörs ofta av existensen av erkännanden från andra stater och mellanstatliga organisationer. Den som är full medlem i FN kan i allmänhet betraktas som en stat.
Se även
- statsvetenskap
- politik
Stat betecknade förr också den lön en statare fick in natura.
Kategori:Statsvetenskap
FönFöhn är en varm torr vind som förekommer i anslutning till bergryggar. Begreppet härrör ursprungligen från Alperna men används numera inom meteorologin för att beteckna denna typ av vindar i allmänhet..
Internationella domstolen i HaagInternationella domstolen i Haag består av 15 domare valda för nio år av FN:s säkerhetsråd och generalförsamling, och samtliga av olika nationaliteter. Uppgiften består i att avgöra rättstvister mellan nationer samt att tolka internationella avtal, då en tvist kring ett sådant uppstått. Namnet kommer sig av att domstolen är belägen i den nederländska staden Haag.
Se även
- Lista över internationella domstolar
Kategori:FNKategori:Domstolar
ja:国際司法裁判所
th:ศาลยุติธรรมระหว่างประเทศ
zh-min-nan:Kok-chè Hoat-têng
Liberalism
Liberalism, politisk ideologi som vill sätta den enskilda individens frihet i centrum. Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel varför en exakt definition är svår. Gemensamt för alla liberaler är dock att man värderar individualism, frihet, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet högt.
Liberalismen
Ordet liberal kom in i den politiska vokabulären omkring 1820. Det kommer av lat. liberalis, som betyder "värdig en fri människa" m.m. Detta motsvarar ganska väl det svenska ordet "frisinnad".
Historia
Liberalism är en av de ideologier som började växa sig stark under 1800-talet. Den uppstod som det bildade och företagsamma borgerskapets ideologi. Det stela och reglerade samhället gjorde det svårt för dem att driva sina näringar.
I huvudsak ville liberalerna separera den politiska makten från den ekonomiska, eller snarare förmå staten att inte lägga sig i ekomomin, laissez faire. Liberalerna ville ha frihet att göra vad dom ville, skriva vad de ville och åtnjuta en omfattande ekonomisk frihet. För de flesta var endast dessa ting relevanta - de flesta tidiga liberaler var t.ex. mot allmän och lika rösträtt, eftersom de ansåg att den obildade massan inte hade kunskap nog att kunna göra ett vettigt val.
Den huvudsakliga ideologiska motståndaren var till en början konservatismen, men efter hand som socialismen växte fram och blev stark så övertog denna liberalismens huvudsakliga motpolsposition. Liberalismen betraktades från början som vänster, men kallas från socialistiskt håll "borgerlig vänster". Karl Marx polemiserade kraftigt mot liberalerna och kallade dem filantroper, människoälskare, och menade att de bara ville skyla över klassamhällets baksidor, inte göra något åt det egentliga problemet.
Liberalismens värdegrund
Idag omfattar de flesta liberaler vissa kärnvärderingar, premisser, vilka dock inte är unika för liberalismen, men som i denna ideologi fick sitt första och tydligaste uttryck:
- Folksuveräniteten - bara en statsmakt som har de styrdas samtycke är legitim
- Fri och allmän rösträtt i demokratiska val
- Ett frisinnat samhälle genom bland annat:
- religionsfrihet
- tryckfrihet och yttrandefrihet
- Även andra former av tolerans, exempelvis homosexualitet
- Även alla andra tänkbara etniciteters lika rätt
- Feminism - liberalerna har alltid varit en del av kvinnorörelsen, John Stuart Mill publicerade The Subjection of Women redan år 1869
- Laissez faire-ekonomi:
- näringsfrihet
- Ingen statlig styrning av ekonomin, marknaden skall styras av tillgång och efterfrågan
- Individualism
Ideologi
En av de viktigaste ideologerna inom modern liberalism är socialliberalen John Rawls. Rawls menar att det liberala samhällssystemet är det som naturligt skulle uppstå om man kunde placera en grupp människor i en så kallad ursprungsposition och be dem dra upp huvudlinjerna för ett samhälle. Ursprungspositionen innebär en tidpunkt "före" samhället, där ingen av de inblandade på förhand vet om vilken plats de kommer att få i det samhälle de skall utforma. Enligt Rawls skulle de då välja ett samhälle som uppfyller ett antal principer, nämligen:
- Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter som är förenlig med att alla har samma friheter.
- Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska vara anordnade så att de gynnar de sämst ställda människorna.
- Alla yrken och ställningar skall vara öppna för alla människor att söka och diskriminering är ej tillåtet.
De friheter som första principen talar om är exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet, yrkesfrihet och liknande. Första principen är alltså inte ett argument mot exempelvis skatt. I händelse av konflikt mellan principerna är den första viktigare än den andra, såvida förhållandena inte är sådana att folk ändå inte kan ta använda de friheter som första principen talar om (skulle exempelvis kunna vara fallet i vissa väldigt fattiga länder).
Vissa har kritiserat Rawls för att inte placera även ickemänskliga djur i ursprungssituationen. Tankeexemplet med ursprungssituationen kan dock enkelt modifieras så att även dessa tas med i beräkningen. Oavsett om man låter ickemänskliga djur vara med eller inte så har vissa anammat ursprungssituationen men förnekat att den leder till Rawls principer, en del har hävdat att den istället leder till utilitarism, medan vissa accepterat Rawls principer men hittat en annan grund för dem.
En variant av den liberala ideologin som accepterar en begränsad statlig styrning av ekonomin kallas socialliberalism. Den anses allmänt utgöra en majoritet av det svenska partiet Folkpartiet Liberalerna.
Skillnaden mellan liberalism och nyliberalism ligger mycket på det ekonomiska planet, och på att liberalismen kräver en starkare stat, inte bara den för nyliberalismen så karakteristiska "nattväktarstaten".
Kritik
Den moderna (ny)liberalismen i Sverige har kommit att koncentreras till avregleringar och privatisering. Motståndare till liberalismen menar att detta skapar ett samhälle där de med medel får bra vård medan de utan inte har råd att t.ex. laga tänderna. Oppositionen koncentrerar ofta sin kritik till ett enda ord: egoism.
Nyliberalismen är enligt sagesmännen själva "återuppväckelsen av den klassiska liberalismen". Nyliberaler menar att socialliberalerna förvrängt termen liberalism och dess värderingar - människans rätt till sig själv och sitt ägande - och har därför myntat det nya ordet "nyliberalism".
"Extrem liberalism"
Vissa av liberalismens pragmatiska motståndare har betraktat i första hand nyliberalism, anarkokapitalism och libertarianism som exempel på extrem liberalism. Huruvida anarkokapitalism alls är en form av liberalism är dock omtvistat.
För ledarsidor
Liberal är en term som främst används för att placera tidningars ledarsidor på en politisk höger-vänsterskala. Jämför oberoende liberal.
Kända liberaler
- Lord Acton
- Juan Bautista Alberdi
- Frédéric Bastiat
- Jeremy Bentham
- Isaiah Berlin
- John Bright
- James Buchanan
- Eugen von Böhm-Bawerk
- Camillo Cavour
- Anders Chydenius
- Richard Cobden
- Benjamin Constant
- Luigi Einaudi
- Milton Friedman
- Peter Forsskål
- Erik Gustaf Geijer
- Friedrich von Hayek
- Henry Hazlitt
- Patrick Henry
- Lars Johan Hierta
- Wilhelm von Humboldt
- David Hume
- Francis Hutcheson
- Thomas Jefferson
- Immanuel Kant
- John Locke
- James Madison
- Bernard de Mandeville
- Harriet Martineau
- Giuseppe Mazzini
- Carl Menger
- James Mill
- John Stuart Mill
- Ludwig von Mises
- Charles de Montesquieu
- Robert Nozick
- Bertil Ohlin
- José Ortega y Gasset
- Thomas Paine
- Karl Popper
- Richard Price
- Joseph Priestley
- Ayn Rand
- John Rawls
- Leonard Read
- David Ricardo
- Johan Gabriel Richert
- Eugen Richter
- Sven Rydenfelt
- Wilhelm Röpke
- Jean-Baptiste Say
- Adam Smith
- Herbert Spencer
- Anne Louise Germaine de Staël
- William Graham Sumner
- Johan Rudolf Thorbecke
- Herbert Tingsten
- Alexis de Tocqueville
- Voltaire, Jean-Marie Arouet
- Friedrich von Weiser
Se även
- Socialliberalism
- Radikal liberalism
- Nyliberalism
- Objektivism
- Anarkokapitalism
- Libertarianism
- Nationalliberalism
Referenser
- Bra Böckers Världshistoria, band 11.
- Saob:1/140/35617 (huvudordet liberal)
- Nordisk familjebok
- "Politiska ideologier i vår tid", Reidar Larsson, ISBN:91-44-00294-7
Extern länk
- [http://www.captus.nu Captus]
- [http://www.timro.se Timbro]
- [http://www.liberalismen.com/ Liberalismens historia]
- [http://www.liberalism.nu/typer/ Olika typer av Liberalism]
- [http://www.liberaldebatt.com/ Svenskt liberalt debattforum]
Kategori:Ismer
Kategori:Liberalism
Kategori:Politiska åskådningar
ja:自由主義
simple:Liberalism
GenèvekonventionernaGenèvekonventionerna, internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter, såväl internationella som interna/inbördeskrig.
- Första Genèvekonventionen (1864): Hanterar sårade och sjuka i lantkrig.
- Andra Genèvekonventionen (1906): Hanterar sårade, sjuka och skeppsbrutna i sjökrig.
- Tredje Genèvekonventionen (1929): Hanterar krigsfångar.
- Fjärde Genèvekonventionen (1949): Hanterar civilbefolkningen.
De tre första konventionerna omarbetades, en fjärde lades till och alla tillsammans ratificerades 1949. Benämns vanligen "Genèvekonventionerna" eller "Genèvekonventionen".
En grundprincip i konventionerna är att den som inte är kombattant ska skyddas. En soldat satt ur stridbart skick p.g.a. skada, sjukdom eller fångenskap är inte längre kombattant och ska skyddas.
Sjukvårdspersonal, präster och liknande som tar hand om skadade får inte heller angripas. Röda Korset har en särställning i Genévekonventionerna och får aldrig angripas.
1977 antogs två tilläggsprotokoll.
Det första tilläggsprotokollet ger ett förstärkt skydd för civilbefolkningen vid en internationell väpnad konflikt.
Det andra tilläggsprotokollet reglerar skydd vid interna väpnade konflikter och är ofta de enda regler som kan tillämpas vid dessa s.k. inbördeskrig.
Omkring 200 länder har skrivit under konventionerna.
Se även
- Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning
- Manulagen
Externa länkar
- [http://www.icrc.org/Web/Eng/siteeng0.nsf/htmlall/section_ihl_in_brief?OpenDocument#Basic%20rules%20of%20the%20Geneva%20Conventions Internationella Rödakorskommitten]
- [http://www.ohchr.org/english/law/prisonerwar.htm Fjärde Genèvekonventionen angående krigsfångar]
- [http://www.ohchr.org/english/law/civilianpersons.htm Fjärde Genèvekonventionen angående civilbefolkning]
- [http://www.ohchr.org/english/law/index.htm Internationell rätt (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights)]
Kategori:Internationella konventioner
Hash'ak'gikHash'ak'gik is a video game character in the Legacy of Kain series of video games. Throughout the series, he has been voiced by many actors, including Rene Auberjonois, Tony Jay, Earl Boen, Alastair Duncan and Gregg Berger.
Hash'ak'gik is a name used to refer to the supposed leader(s) of the Hylden race. Until the Pillars fell, the Hylden could not make themselves manifest in Nosgoth, but Hash'ak'gik was able to manipulate beings in Nosgoth by possessing them. Among those who were possessed were Mortanius, the vampire Turel, and Janos Audron (when in these bodies, the respective voice actors provided Has'ak'gik's voice). In Blood Omen II, Hash'ak'gik was able to obtain his own Hylden body again and became the Sarafan Lord.
Category:Legacy of Kain characters
doda online casinos rozstpy finanse hosting
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
GasKats
GasKats are an eight piece Progressive Ska'n'B band from Adelaide South Australia.
Description
GasKats were born out of the shelving of legendary Adelaide Ska band The Seen. GasKats set out to create a new style of ska based music. They started writing at a horrendous rate and what came out the other end was an eclektic music style that could only be labelled Ska'n'B. When the writing got more sophistocated and complex in structure the Progressive tag was added to the byline of
|
|
Wikipedia:Articles for deletion/Chemistry student society
|
Tube gag
Gags are sometimes used in consensual BDSM play. They are also a common prop in bondage erotica.
Motivations
Some people are sexually aroused by the sight of gags, or activities involving gags. One specific paraphilia relates to scenes on television in which the captor gags the
|
Japanese foreign policy on Africa
Africa has been the least important world region for Japan's trade and investment. Japan had little historical experience with Africa and little interest in economic ties with the region, except for development of raw material supplies.
In 1990 Africa accounted for just over 1 percent of Japan's imports and for just over 1 percent of its exports. Japan's largest trading partner in Africa in 1990 was Read More... |
Birmingham, UK Tornado
This article refers to a tornado in Birmingham, UK. For the tornado in Birmingham, Alabama, see Birmingham Tornado
Birmingham TornadoThe Birmingham Tornado was the strongest tornado ever recorded in the United Kingdom. The event that occurred on 28 July
|
Tortilla Flat (movie)
Tortilla Flat is a 1942 film with Frank Morgan based on the novel by John Steinbeck. It was directed by Victor Fleming.
Awards
- Best Supporting Actor (nomination) - Frank Morgan
External links
|
Wikipedia:Articles for deletion/Mr. Freddie Orange
| |
