:: wikimiki.org ::

Fossila Bränslen

Fossila bränslen

Fossila bränslen är olika energikällor, som härrör från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken (i litho- och pedosfären). Enligt den biogeniska teorin utgörs de fossila bränslena av rester av forntida djur och växter som bäddats ner i jorden och sedan under högt tryck och värme brutits ner till sina beståndsdelar. Enligt den abiogeniska teorin utgörs de fossila bränslena av resultaten av kemiska processer under jordens forntid. Fossila bränslen utgörs av ämnen såsom petroleum och stenkol. Användandet av fossila bränslen anses vara behäftat med ett antal miljöproblem, bland de allvarligare kan nämnas växthuseffekten, i detta fall på grund av emissionen av koldioxid vid förbränning av bränslet. Tidigare bidrog förbränningen av fossila bränslen till försurningen, men problemen har minskat eftersom rökgasrening införts i många sammanhang samtidigt som svavelinnehållet i flytande bränslen som diesel och eldningsolja minskats väsentligt.

Schematisk framställning

Enligt den biogeniska och förhärskande uppfattningen av de fossila bränslenas historia bildas bränslena enligt detta förenklade kronologiska schema:
- Torv
- Brunkol
- Stenkol
- Kerogen
- Naturgas
- Petroleum

Se även

- Exergi
- Kyotoprotokollet Kategori:Bränslen Kategori:Energiteknik ja:化石燃料

Energikälla

Energikälla är i vardagligt tal detsamma som ett bränsle, en energiråvara, ett energimedium eller en metod för energiutvinning. Begreppet är något missvisande eftersom en "källa" är en plats där något skapas, och energi enligt energiprincipen inte kan skapas utan bara omvandlas. Kategori:Energiteknik

Geologi

Geologi, vetenskapen om uppkomsten sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. Geologi ingår som en del inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi. Jordens utvecklingshistoria studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Olika bergarters åldrar kan bestämmas med hjälp av fossil (biostratigrafi) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Utifrån dessa har ett tidsschema över jordens utveckling fastställts, en så kallad geologisk tidsskala. Den som arbetar med geologi kallas för geolog. Geologer finns anställda vid bland annat prospekteringsföretag, länsstyrelser, Sveriges geologiska undersökning, universitet och högskolor. Geologisk kunskap är till stor nytta vid flera olika tillfällen. Upptäckter av nya mineral kan ge upphov till nya, bättre material. Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts mekaniska egenskaper är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till ballast för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för skred när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn. Spricksystemen i berggrunden fungerar som viktiga transportörer av grundvatten, vilket innebär att miljöföroreningar och utslpp som når ner till grundvattnet kan spåras om man har kunskap om hur vattnet i ett område rör sig.

Se även

- Geokemi
- Geofysik
- Grundvatten
- Kvartärgeologi
- Maringeologi
- Sveriges Geologiska Undersökning
- Medicinsk geologi
- Geovetenskap

Externa länkar

- [http://www.minerals.net/index.htm Minerals]
- [http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/2290551.stm BBC News, Quakes reveal "core within a core"] Kategori:Geologi kategori:geovetenskap ja:地質学 zh-cn:地质学 zh-tw:地质学

Paleontologi

Paleontologi är vetenskapen om förhistoriska växter och djur. Både organismerna och deras spåren finns bevarade som fossil. Paleontologi är en del av naturvetenskapen och är den vetenskap som förbinder geologi och biologi, genom att man studerar biologin hos utdöda djur och växter och deras utveckling genom tiden. Den som arbetar med paleontologi kallas för paleontolog.

Se även

- Dinosaurier
- fossil
- naturhistoria
- geologisk tidsskala Kategori:Geovetenskap ja:古生物学 ko:고생물학

Kemi

Denna artikel behandlar vetenskapen kemi. För orten med detta namn i Finland, se Kemi, Finland. Kemi är vetenskapen om materialens uppbyggnad, egenskaper och omvandlingar. Ursprunget till kemin finns i alkemin.

Petroleum

Petroleum, (latin: petrus "klippa" och oleum "olja"), mineralolja eller bergolja (kallas även råolja) är en tjockflytande mörk vätska som vanligtvis förekommer i områden med löst jordlager. Denna vätska är en blandning av hundratals olika kolväten, som bildas av döda växter och djur i en process som tar ungefär 100 000 år. Det finns dock en seriös minoritet av forskare som hävdar att olja inte alls bildats av döda växter, man brukar då prata om icke-organisk olja. Utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält.

Petroleumprodukter

Råolja är en av många energikällor som har sitt ursprung i solen. Genom miljoner års utveckling har fossil av växter och djur lagrats genom att bergarter lagrats på dessa och efter hand skapat allt högre tryck och värme så att den energi som fanns i dessa växter och djur brutits ner och omvandlats till kolväten. Det är på grund av detta förlopp som olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen. Råolja består till största delen av kolväten. Hela denna process förekommer huvudsakligen på havsbottnar och sker ständigt. Men på grund av vår långt större förbrukning av olja kommer den inte att kunna ersättas av nya råoljelager i samma takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin. Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap varje kolväte innehar däribland en viss kokpunkt. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna. Eftersom marknadens efterfrågan inte alltid är densamma som utbudet har man möjlighet att vid ännu fler processer skapa nya produkter av exempelvis eldningsoljor som i dagens läge inte är efterfrågade i någon större utsträckning. Tack vare en process som kallas termisk krackning kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut på att bryta ner de långa kolväte-molekylerna till kortare och därmed skapa en mer lättflytande olja som möjliggör större bensinutvinning. Krackning är ett samlingsnamn för en rad olika processer som möjliggör mer varierad eller önskad oljeproduktion. Petroleum eller råolja som det även kallas, är i praktiken oanvändbar i sitt ursprungliga skick. För att få användning av den måste den behandlas i en serie reningsprocesser på oljeraffinaderier. Främst genomgår råoljan fraktionerad destillation och man skiljer på sex fraktioner Not: Temperaturerna i tabellen är ungefärliga och kan variera beroende på raffinaderi och typ av råolja.

Gasfraktionen

Gasfraktionen kallas den fraktion som vid 20 °C är gasformig och består till största delen av metan (+75%), etan (6-10%), propan och butan (5-8%). Gasen tas ofta direkt vid borrning men betydande kvantiteter erhålls även vid destillation. Gasfraktion används ofta till bränsle och kallas då naturgas eller gasol.

Råbensin

Råbensinen eller nafta kallas den näst lättkokade fraktionen i petroleum och den består till största del av kolväten med mellan 5 till 12 kolatomer. Råbensinen brukar innehålla en hel del svavel och måste genomgå ytterligare rening innan den kan användas. Efter ytterligare destillation kan råbensin delas upp petroleumeter, lättbensin som används som lösningsmedel och bensin som används som motorbränsle.

Råfotogen

Liksom råbensin måste råfotogen renas från svavelföreningar och destilleras ytterligare. Ur denna fraktion framställs bland annat flygbränsle, fotogen och lösningsmedel som lacknafta och thinner. Rent historiskt var fotogen den viktigaste petroleumprodukten och användes i oljelampor, sedermera fotogenlampor. Det introducerades i mitten av 1800-talet och blev ett billigt alternativ till valolja som tidigare användes i lampor. Vid den tiden hade man heller ingen riktig användning av naturgas och bensin så den brändes upp.

Brännoljor

Ur denna fraktion framställs bland annat dieselolja och brännolja. En hel del destillat av denna fraktion behandlas i en process som kallas krackning där kolvätena bryts ner till mindre kolväten.

Smörjoljor

Denna fraktion används bland annat till framställning av smörjoljor som till exempel motoroljor och paraffinoljor. Destillat som är i fast form vid rumstemperatur kan användas till att framställa smörjfetter, vaxer, paraffin och vaselin (petrolatum). Liksom med brännoljorna används mycket av denna fraktion till krackning.

Destillationrest

Destillationresten är den tjockflytande olja som blivit kvar efter destillationen. De mer lättflytande delarna av denna fraktion används som brännolja, de delar som är i fast form kan blandas med grus singel till asfalt och används som vägbeläggning på vägar.

Övriga petroleumprodukter

Alkener och alkyner som erhålls från krackningen kan bland annat användas till framställning av plaster, eten kan bland annat omvandlas till polyetenplast eller etanol, propen används bland annat till tillverkning av polypropen och propanol. Petroleum kan även vara rikt på aromatiska föreningar exempelvis bensen och toluen, och dessa tas till vara och används som utgångsämnen i kemisk industri.

Historia

Människan har länge, i tusentals år, haft kännedom om råoljans existens. De första oljekällorna borrades i Kina under 300-talet. Oljan brändes för att framställa salt av saltvatten. Vid 900-talet byggde man stora rörledningar från oljekällor. I takt med att utvecklingen gick framåt kunde man använda olja för en mängd ändamål bland annat asfaltering, förtätning av både båtar och kläder; utöver detta använde man råolja som bränsle för facklor. Sakta men säkert ökade råoljans användningsområden. Inte minst under renässansen på 1300- och 1400-talet, då olja började användas inom medicinen. Men det var först under 1800-talet med den industriella revolutionens framfart, med allt vad det innebar i form av ökad konsumtion och urbanisering, som ledde till en ökad efterfrågan för ett bränsle som kunde vara billigt men också praktiskt användbart, det vill säga rent. När en kanadensisk fysiker och geolog vid namn James Young uppfann fotogen (användes framförallt som bränsle i lampor) 1852 skapades den första riktiga oljeprodukten med potential för massförsäljning. Följaktligen ledde fotogenupptäckten till att man började med rasande fart borra efter råolja eftersom öppna källor eller så kallade "yt-källor" inte räckte långt, man ville åt de stora källorna. Den första lyckade borrningen ägde rum i Tyskland under 1850-talet. Men det var först när Edwin Drake hittade en oljekälla i Oil Creek, Pennsylvania, USA, som man började med en försäljning av fotogen för den stora massan. Under samma decennium kom man fram till en rad produkter som kunde skapas av råolja varav bensin är den mest använda i dagens läge. Med igångsättandet av det första världskriget 1914 skapades ett stort energibehov. Men oljan kunde gott och väl täcka det behovet, och när väl bilen blev var mans egendom på 1920-talet, främst i USA, skapades en enorm efterfrågan på bensin som gjorde att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen. Därmed hade oljan befäst sin position som en av de viktigaste råvarorna i det moderna samhället 1920-talet Det land som hade kommit längst vad gäller både konsumtion och utveckling av petroleum var USA. Där hade stora oljebolag skapats som till att börja med utvann petroleum enbart inom landet och i Mexiko. Fram till 1960-talet var USA så gott som självförsörjande, men när konsumtionen hade passerat produktionen började man bli alltmer beroende av främst Mellanöstern med dess enorma tillgångar av petroleum. Både Frankrike och Storbritannien hade sedan första världskriget en stor oljeproduktion i sina kolonier i Mellanöstern (de var kolonier ungefär fram till 1945). Därmed hade man helt och hållet bundit sig till ett beroende av olja från Mellanöstern. I många decennier kunde den industrialiserade världen importera billig olja från Mellanöstern. Men under 1970-talet skedde en rad politiska och militära händelser som omöjliggjorde en fortsatt stabil och billig oljeimport från området, den så kallade oljekrisen hade påbörjats. Det som skedde var att de stora oljeproducerande länderna i Mellanöstern i protest mot den israeliska statens militära handlingar under Yom Kippur kriget 1973 slutade exportera råolja till Västeuropa och USA. Så småningom slutade krisen men en viktig förändring hade skett. Det hade bildats en kartell bland de oljeproducerande länderna i Mellanöstern (Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten) samt Libyen, Venezuela, Algeriet, Nigeria och Indonesien. Dessa elva länders oljekartell står idag för 40% av världens råoljeproduktion och ungefär 75% av råoljereserverna. Kartellen hade i uppdrag att för dessa utvecklingsländer försöka skapa en så gynnsam marknad som möjligt genom att med kvoter för de enskilda medlemsländerna försöka stabilisera priset för råolja. Dessa omvälvande händelser för de oljeberoende industriländerna bidrog i mycket hög grad till att de började satsa mer på andra sätt att utvinna energi – speciellt förnyelsebar energi till exempel vindkraft och vattenkraft. Man började också se efter nya platser för oljeutvinning bland annat i Nordsjön. Oljekrisen skakade om konsumtionssamhällena rejält, men det kollektiva minnet är kort och i mitten av 1980-talet var råoljeproduktionen åter i samma accelererande ökningstakt som före krisen. Detta har än mer bidragit till att vårt beroende av petroleum befästs. Det mesta inom vårt samhälle är beroende av råolja, jordbruket, person- och annan transport och så vidare. Detta har lett till att råoljan blivit mer eller mindre en maktfaktor som kan få mycket stora konsekvenser för den världspolitiska utvecklingen. Som jämförelse kan nämnas oljans betydelse för hur andra världskriget slutade; det var delvis tyskarnas begränsade tillgång till olja som bidrog till deras nederlag 1945. Denna maktfaktor är ännu i balans men vad händer den dagen när råoljan inte räcker till.

Klassificering

Petroleumindustrin klassificerar "råolja" efter dess geografiska ursprung (exempelvis West Texas Intermediate, WTI eller Brent) och efter dess relativa vikt eller viskositet som är ett mått på vätskans konsistens ("lätt", "mellan" eller "tung"); inom branschen brukar man kalla en viss typ av petroleum för "SÖT" som innebär att det innehåller relativt lite svavel eller "SUR" som innebär att den innehåller betydande mängder svavel och därmed behöver raffineras ytterligare för att tillgodose de olika produktkvoterna. De internationella referensfaten är:
- Brent Blend (kallas ofta enbart Brent), består av 15 råoljetyper från fält i Brent och Ninian-systemen i East Shetland Basin i Nordsjön. Petroleum från Europa, Afrika och Mellanöstern (som säljs till västvärlden) värdesätts (i regel) i jämförelse med Brent Blend-oljan, alltså är Brent-oljan en så kallad referensolja.
- West Texas Intermediate (WTI) för nordamerikansk olja.
- Dubai, används som riktlinje för Asien och Stilla havs-regionen för Middle East Oil
- Tapis, (från Malaysia, används som referensolja för lätt Far East-olja)
- Minas, (från Indonesien, används som referensolja för tung Far East-olja)
- "OPEC-korgen" består av:
- Arab Light, Saudiarabien
- Bonny Light, Nigeria
- Fateh, Dubai
- Isthmus, Mexiko (ej OPEC)
- Minas, Indonesien
- Saharan Blend, Algeriet
- Tia Juana Light, Venezuela Venezuela OPEC strävar efter en balanserad prissättning på "OPEC-korgen" genom att sänka och höja sin produktion. Detta gör mätningar av denna typ viktig för marknadsanalyser. OPEC-korgen är en mix av lätt och tung råolja, är tyngre än både Brent och WTI. Se även: [http://tonto.eia.doe.gov/ask/crude_types1.html Energy Information Administration - Pricing Differences Among Various Types of Crude Oil]

Prissättning

Priset på petroleum bestäms till en ganska väsentlig del som en reaktion på kriser eller konjunkturnedgångar i de större ekonomierna, eftersom ekonomisk tillbakagång reducerar efterfrågan på olja kraftigt. Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC använda sitt inflytande över tillgången på petroleum för att stabilisera, höja eller sänka priset på petroleum. I januari 1999 hamnade priset på petroleum på en märkbart låg nivå, efter ökad produktion i Irak och på grund av en ekonomisk tillbakagång i Asien (främst i Sydostasien samt Sydkorea, Japan och Hong Kong).
Efter denna bottennotering ökade prisnivån och i september år 2000 hade priset fördubblats, literpris på 95-oktanig bensin på upp till 9,67 kr kunde noteras på de svenska bensinmackarna. Därefter sjönk priset på petroleum till slutet av 2001.Från början av 2002 fram till tredje kvartalet 2004 har priset på petroleum stadigt ökat till en nivå mellan 40 och 50 USA-dollar per fat (1 fat = 159 liter, så priset motsvarar cirka 1,80-2,30 kr eller 0,20-0,25 euro per liter). fat

Petroleum och dess produkters inverkan på miljön

Tack vare petroleum har det omöjliga blivit möjligt. Dess energi och dess användbarhet i förhållande till volymen är än så länge oslagbar jämfört med alternativa energikällor. Men det finns en del nackdelar också, och dessa har genom åren skymts undan eftersom råoljans fördelar vägde så mycket mer än teorier om exempelvis global uppvärmning. Men på senare år har man med avancerade instrument och nya forskningsrön kunnat påvisa en märkbar klimatförändring världen över, och detta har bidragit till att man inte längre anser sig ha råd att strunta i varningssignalerna och förbruka råolja i samma takt som tidigare. Dessutom bör det nämnas att det finns flera andra nackdelar med användningen av råolja såsom oljekatastrofer (mest till havs), flertalet sjukdomar som vi människor kan få utav de avgaser som användning av främst diesel skapar. Sedan bensinmotorerna fått katalysatorer som kraftigt miskar den direkta skadeverkan på människor är det främst växthuseffekten som betraktas som det huvudsakliga problemet. Kort innebär det att gaser i atmosfären särskilt vattenånga och koldioxid absorberar värmestrålning från jordytan. Detta har skett i alla tider men i och med att vi människor numera också bidrar med koldioxid till atmosfären förstörs balansen. Därmed absorberas mer värmestrålning än nödvändigt och resultatet blir global uppvärmning som innebär klimatförändringar över hela världen. Dessa relativt snabba förändringar kan komma att få en förödande effekt på ekosystem. För oss människor kan de också komma att medföra stora materiella skador då havsnivåer höjs på grund av nedsmältningen av framförallt det is som finns på Antarktis.

Petroleums framtid

Eftersom petroleum hittills inte har blivit ersatt av andra energikällor även om man har vetat att det inte är en hållbar utveckling kan man än så länge med ganska stor säkerhet konstatera att oljan kommer att fortsätta att vara vår främsta energikälla. Dessutom finns det teorier som indirekt talar för oljan genom att påstå att den olja som finns i jorden inte räcker till för att nå de temperaturhöjningar som även de mest konservativa forskarna ställt samman. Hursomhelst kommer oljan att fortsätta vara en betydande energikälla fram tills den dag det går åt mer energi att hitta råoljan och få upp den än den energi man får utav råoljan. När det kommer att ske vet man inte riktig men en som först visade oss att detta kommer att ske inom en snar framtid var geofysikern M. King Hubbert (1903-1989). 1956 förutsade Hubbert att USA: s oljeproduktion kommer att nå sitt tak ungefär 1979 vilket skedde sånär som på ungefär sex månader. Under andra världskriget var USA självförsörjande på olja men i dagens läge täcker den inhemska oljeproduktionen endast 10–15% av landets behov

Alternativa energikällor

I mer än ett halvsekel har petroleum varit vår överlägset mest använda energikälla. Men den har sina nackdelar bland annat som en bidragande orsak till klimatförändringarna. Dessutom kommer det inom en snar framtid att bli så hög utvinningskostnad (ur energisynpunkt) eftersom råoljan inte är lika tillgänglig längre att man helt enkelt slutar utvinna det. Detta har bidragit till att man utvecklar och använder andra energikällor helst förnyelsebara. Kol finns i mycket större mängd än olja men är miljöfarligt. Det är dock möjligt att framställa syntetiska petroleumprodukter ur kol med hjälp av Fischer-Tropsch-processen. Kärnkraften är, i alla fall i teorin, kanske det alternativ som på medellång sikt är den mest realistiska lösningen på växthuseffekten. Minnet av den enda stora kärnkraftsolyckan, den i Tjernobyl, spökar dock fortfarande och gör det osannolikt att en global utbyggnad kommer att ske i den utsträckning som skulle behövas. Även om risken för allvarliga olyckor i moderna kärnkraftverk är minimal, gör problemet med förvaringen av kärnavfallet att få länder vill satsa helhjärtat på en övergång. De alternativa förnyelsebara energikällor som används mest idag är vattenkraft, solkraft och vindkraft. Vattenkraften som är den mest betydande energikällan bland de förnyelsebara alternativen har också sina nackdelar som försvårar en ökad vattenkraftproduktion i alla fall i länder som kommit lika långt i sin utbyggnad som i Sverige (cirka 50 % av elproduktionen). De förstör stora arealer, ekosystem skadas av det förändrade vattenflödet och i många länder tvingas stora områden evakueras bland annat i Kina där man bygger en jättedamm, Tre Raviner, som kommer att skapa en sjö som täcker flera städer. Sol- och vindkraften är än så länge så pass begränsad och ekonomisk oförsvarbart att det kommer ta ett tag innan tekniken tillåter en mer storskalig produktion.

Konsumtion

Den dagliga konsumtionen hos de länder som förbrukar mest petroleum har uppskattats till: (i tusentals fat - 1 fat = 159 liter) Konsumtionen per capita är hos industriländerna uppenbarligen mycket högre än hos utvecklingsländerna. Till exempel är konsumtionen i USA år 2003 26,0 fat per invånare och i Tyskland var det ungefär 11,7 fat medan förbrukningen i Kina är 1,7 fat, Indien 0,8 fat och Bangladesh endast 0,2 fat.

Länder som producerar mest petroleum (2003, vänster) samt länder som exporterar mest petroleum (2003, höger)

Se även

- Petroleumbolag
- Bränslen

Externa länkar

- [http://www.wtrg.com/prices.htm Historik och analys över priset på petroleum (på engelska)]
- [http://www.oil.com/ Oil.com - en informativ webbplats (på engelska)]
- [http://fy.chalmers.se/ef/Brcell.htm Bränsleceller] - Mer information om bränsleceller hos Chalmers tekniska högskola
- [http://www.hubbertpeak.com M. King Hubbert och hans Hubbert-graf (på engelska)]
- [http://www.oilhistory.com En sida om oljans historia (på engelska)]
- [http://www.opec.org OPEC:s hemsida]
- [http://www.spi.se SPI - Svenska petroleum institutets hemsida]
- [http://pr.caltech.edu/periodicals/CaltechNews/articles/v38/oil.html The end of the age of oil] - artikel baserad på en föreläsning av Caltech-professorn i fysik David Goodstein.

: Denna artikel är bättre än motsvarande artikel i Nationalencyklopedin. ! ja:石油 ko:석유

Växthuseffekten

Växthuseffekt kallas fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär på grund av så kallade växthusgaser. Den har fått sitt namn av att gaserna har samma effekt som glaset har på ett växthus. I vardagstal brukar man med växthuseffekten avse den antropogena (av människan orsakade) växthuseffekten som orsakas av utsläpp av främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. Den svenske kemisten Svante Arrhenius brukar räknas som den första som kom fram till att utsläpp av växthusgaser borde leda till en ökad temperatur.

Vetenskaplig bakgrund

Genom solstrålningen tillförs jorden värme. Eftersom solen är en svartkroppsstrålare med en yttemperatur på omkring 6 000 °C kommer detta främst att ske i form av synligt ljus som endast i mindre grad reflekteras av gaser i atmosfären (annars skulle vi inte kunna se solen). Eftersom jordens temperatur är betydligt lägre kommer svartkroppsstrålningen ut från jorden att ha betydligt längre våglängd och i huvudsak hamna i den infraröda delen av spektrat. Denna strålning reflekteras och absorberas av fler gaser i atmosfären. Genom att jorden genom detta lagrar mer energi kommer temperaturen att öka. Utan någon växthuseffekt skulle jordens medeltemperatur vara omkring -20 °C mot nuvarande omkring +15 °C. Utan den skulle det alltså inte finnas något liv liknande vårt på jorden. De gaser som har störst betydelse för jordens växthuseffekt är vattenånga (dominerande), koldioxid och metan. En betydligt mer långtgående växthuseffekt finns på Venus där den höjer temperaturen med omkring 400 °C och gör Venus till solsystemets varmaste planet.

Mänsklig påverkan

Människans utsläpp har ökat på den normala växthuseffekten genom att halten av växthusgaser i atmosfären har ökat. Halten koldioxid har till exempel ökat från 290 ppm före den industriella revolutionen till 375 ppm (2002). Samtidigt har jordens medeltemperatur ökat med omkring 0,6 °C sedan slutet av 1800-talet. Delar av temperaturvariationerna kan förklaras av variationer i solstrålningens intensitet och andra naturliga orsaker. En större del av temperaturökningen är en dock enligt det stora flertalet forskare orsakad av växthuseffekten. Med nuvarande modeller för hur utsläppen av växthusgaser kommer att förändras under 2000-talet kommer jordens medeltemperatur att öka med mellan 1,4 och 5,8 °C. Att bedöma den slutgiltiga påverkan som orsakas av utsläpp kompliceras av att det finns en mängd positiva och negativa återkopplingseffekter. En ökad temperatur leder t.ex. till smältning av glaciärer, att områden med permafrost tinar, att cirkulationsmönster kan förändras o.s.v.

Övrigt

Växthuseffekten bör inte förväxlas med problemen med ozonlagret och ozonnedbrytande gaser som är ett helt annat och orelaterat miljöproblem.

Kontroverser

Genom de betydande skillnader i åtgärder som bli fallet beroende på hur ökningen i medeltemperatur förklaras har växthuseffekten blivit föremål för omfattande kontroverser. Bland annat Oregonpetitionens undertecknare är skeptiska till den allmänna uppfattningen.

Kyotoprotokollet

För att minska den mänskliga påverkan på växthuseffekten har Kyotoprotokollet undertecknats. Det trädde i kraft den 16 februari 2005 sedan Ryssland skrivit under.

Se även

- Svante Arrhenius
- Kyotoprotokollet
- IPCC Kategori:Klimatologi ja:温室効果 ko:온실 효과 th:ปรากฏการณ์เรือนกระจก zh-min-nan:Un-sek hāu-èng

Emission

Emission, i finansiella termer ett begrepp för att ge ut nya finansiella instrument, t.ex. aktier.

Nyemission

En nyemission är när ett bolag ger ut nya aktier. Ett aktiebolag som har 1 000 000 utestående aktier kan t.ex. besluta att nyemittera 100 000 aktier och därefter ha 1 100 000 utestående aktier. Det nominella beloppet per aktie är samma som tidigare, men aktiekapitalet ökar eftersom det finns fler utestående aktier. Det vanligaste vid en nyemission är att man tar in extra kapital förutom aktiekapitalet. Detta hamnar då i den s.k överkursfonden, som kan användas för att täcka upp kommande förluster under t.ex. en uppbyggnadsfas. Vid en nyemission uppstår s.k utspädning, vilket betyder att en aktie efter en nyemission representerar en mindre andel av bolaget än före emissionen.

Fondemission

Ett aktiebolag som har en upparbetad vinst (fritt eget kapital) kan omvandla denna till aktiekapital genom att göra en fondemission. Då ger bolaget inte ut några nya aktier, men de aktier som finns får ett högre nominellt värde, då ju aktiekapitalet ökar. På detta sätt binder man kapital hårdare i företaget vilkar ökar stabiliteten. Detta görs typiskt sett när ett bolag växer och behöver bli ekonomiskt mer stabilt, t.ex. inför en börsnotering eller när större lån skall tas upp. Vid en fondemission sker ingen utspädning.

Apportemission

En apportemission liknar en nyemission, men aktierna betalas inte med pengar utan med något annat - ofta andra aktier. Men det går också att teckna aktierna med t.ex. maskiner eller annan utrustning.

Kvittningsemission

En kvittningsemission liknar också en nyemission, men här kvittar man bort skulder istället för att betala aktier med nya pengar. Detta är ett vanligt förfarande för bolag som t.ex. tagit upp lån från andra bolag men inte klarar att betala tillbaks dem inom avtalad period.

Split

En split innebär att man delar antalet aktier i flera mindre delar, varpå varje akties nominella belopp också sjunker med motsvarande del. En "split 1000:1" betyder då att man får 1000 nya aktier mot 1 gammal och att var och en av de nya aktierna då representerar 1/1000-del av det nominella beloppet hos den gamla aktien. De nya aktiernas sammanlagda värde är lika stort som den gamla aktien, d.v.s spliten förändrar inte värdet på innehavet. Bolag använder sig oftast av split för att varje enskild akties värde skall vara hanterbart, oftast i fråga om handel. En aktie med en börskurs på kanske 10.000 kronor blir väldigt svår att omsätta på börsen, då många kanske bara skulle vilja köpa för ett par tusen kronor. Om man då istället gör en split 1000:1 så kommer den nya aktiens kurs att vara 10 kronor, vilket är enklare att handla med och detta gör troligen aktien mer likvid, d.v.s omsättningen av aktien på börsen ökar och värdet blir därmed mer stabilt och rättvisande. Motsatsen till split kallas omvänd split eller sammanläggning och har motsvarande effekt. Om ett bolags värde har minskat så mycket att börskursen ligger på en bråkdel av en krona kan en omvänd split göra att bolagets aktievärde går att överblicka på ett tydligare sätt eftersom varje aktie representerar en mer lagom del av bolaget och likviditeten i aktien kan därmed öka och dess värde bli mer stabilt. Kategori:Företagsekonomi

Koldioxid

Koldioxid är en mycket vanlig lukt- och färglös gas. Den är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inanding i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar kolsyra. Molekylen är rak och består av en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid högt tryck och låg temperatur övergår gasen till fast tillstånd, s.k. kolsyresnö. Vid normalt tryck sublimerar kolsyresnön till gasform. Kokpunkten för koldioxid ligger vid -78 grader Celsius. Koldioxid är en växthusgas och bildas vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas bidrar koldioxiden starkt till växthuseffekten, eftersom dessa bränslen inte snabbt nog återskapas och därmed på nytt binder koldioxid såsom växtmaterial gör. I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Koldioxid är lättlöslig i vatten och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga syran kolsyra, H₂CO₃. Som konserveringsmedel betecknas koldioxid med E-nummer E 290. Se även torris. Kategori:Oxider Kategori:E-nummer Kategori:Konserveringsmedel Kategori:Biokemi ja:二酸化炭素 ko:이산화 탄소 ms:Karbon dioksida simple:Carbon dioxide th:คาร์บอนไดออกไซด์

Försurning

Försurning innebär att pH-värdet sänks i marker och vattendrag. De största källorna till försurning i Sverige är bilismen och industriutsläpp. Kväveoxid och svaveldioxid är två stora försurare.

Svavel

Svavel är ett atomslag och ett icke-metalliskt grundämne. Ą

Fakta

- Densitet (g/cm³): ta dig i stjärnan (monoklint) / 2,07 (rombisk)
- Smältpunkt (°C): 119 (monoklint) / 113 (rombisk)
- Kokpunkt (°C): 445 (monoklint) / - (rombisk)

Se även

- Periodiska systemet Kategori:Grundämnen ja:硫黄 ko:황 simple:Sulfur th:กำมะถัน

Historia

Inom ämnet historia finns flera artikelserier i Svenska Wikipedia

Se även:

Inom dessa områden försöker Wikipedia att skriva mera omfångsrika artiklar

Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är dock källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historie-teoretisk metod. Se också:
- Danmarks historia
- Finlands historia
- Norges historia
- Sveriges historia
- populärhistoria
- Historiker
- Historiemåleri Epoker:
- Stenåldern
- Bronsåldern
- Järnåldern
- Vendeltiden
- Vikingatiden
- Antiken
- Medeltiden
- Reformationen
- Stormaktstiden
- Gustavianska tiden
- Frihetstiden
- Upplysningstiden
- 1800-1900
- 1900-2000
- Historiska årtal Teman:
- Marinhistoria
- Handelshistoria
- Näringslivshistoria Slag
- Slaget vid Stångebro
- Slaget vid Cable Street Krig
- Trettioåriga kriget
- Första världskriget
- Andra världskriget
- Finska vinterkriget Fredsfördrag
- Freden i Brömsebro
- Versaillesfreden
- Westfaliska freden
- Napoleon Bonaparte Berömda statsledare med biografier:
- Karl den store
- Birger Jarl
- Gustav Vasa
- Gustav III

Externa länkar

- [http://www.historyplace.com/ The History Place]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik] Kategori:Historia fiu-vro:Aolugu ja:歴史 ko:역사 ms:Sejarah simple:History th:ประวัติศาสตร์ zh-min-nan:Le̍k-sú

Kronologi

Tideräkning eller kronologi handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder. Tideräkningen utgår från den tid det tar för jorden att rotera så att en punkt åter vänds mot solen. En sådan rotation benämns dygn. Det tar 365,2422 dygn för jorden att fullborda ett varv runt solen. Denna tid kallas ett naturligt år. Vid tideräkningen använder man endast kalenderår, d v s år med hela antal dygn. Detta betyder att ett kalenderår antingen kommer att ha 365 eller 366 dygn. Det senare fallet kallas skottår och inträffar vart fjärde år med vissa undantag. Se julianska kalendern och gregorianska kalendern. Den senare började tillämpas i västerländsk tideräkning år 1582 men i Sverige inte förrän år 1753. I statistiska sammanhang är det störande att inte alla år innehåller lika många dagar. En förbättring är då att man antar att ett år i medeltal innehåller 365,25 dagar. Årtal räknas från en bestämd tidpunkt och numreringen kallas era (se detta ord). Kronologi betyder även tidsmässig inre ordningsföljd för en samling händelser.

Se även

- era
- almanacka
- kalender
- klocka
- tid Kategori:Tideräkning

Brunkol

Brunkol har en hög vattenandel som går upp till 50 procent. Tar man bort vattnet är andelen kol omkring 70 procent. Svavelandelen ligger vid 3 procent. Den används huvudsaklig som källa för elektricitet. kategori:geologi kategori:bergarter

Petroleum

Petroleumprodukter

Gasfraktionen

Råbensin

Råfotogen

Brännoljor

Smörjoljor

Destillationrest

Övriga petroleumprodukter

Historia

Klassificering

Prissättning

Petroleum och dess produkters inverkan på miljön

Petroleums framtid

Alternativa energikällor

Konsumtion

Länder som producerar mest petroleum (2003, vänster) samt länder som exporterar mest petroleum (2003, höger)

Se även

- Petroleumbolag
- Bränslen

Externa länkar

Exergi

Exergi, fysikalisk term, är den totala mängden potentiellt arbete i ett system i en viss omgivning; betecknar energikvaliteten. Exergi förväxlas ofta med energi. Exergi är arbete, dvs ordnad rörelse, eller förmåga till arbete. Energi däremot är rörelse eller förmåga till rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete. Exergi relateras i fysiken till termodynamikens andra lag och arbeten av Sadi Carnot från 1824 och Willard Gibbs från 1873. Ordet exergi myntades av Zoran Rant 1953 från de grekiska orden ex (yttre) och ergos (arbete). Exergi uppträder i fysiken som energi, materia och information och är av principiell betydelse för förståelsen av verkligheten. Ett universum av energi i fullständig jämvikt skulle inte ha någon exergi, ingen kontrast, inga skillnader, inga mönster och inga strukturer. Tid skulle inte finnas eftersom ingenting kan förändras. Med strukturer kommer exergi, och med strukturer i samverkan kommer exergiöverföring och förändring. Energin bevaras alltid. Om exergin bevaras skulle varje förändring ske utan förluster och vara fullständigt omvändbar, dvs reversibel. Tiden skulle sakna riktning och mening. Förändringar måste ske med exergiförluster och under begränsad tid, dvs vara icke omvändbara, för att ge tiden riktning och mening. +---------------------+ | | | ____________ | | | | | | | System A | | | | T | | | |__________| | | | | System A₀ | | T₀ | +---------------------+ Figur 1. Jämviktssystem A i sin omgivning A₀. Den exergi E_W som motsvarar en värmemängd Q, tillgänglig vid temperaturen T i en omgivning med temperaturen T₀ är :

E_ = \fracQ = q\cdot Q

där systemet är utritade i figur 1 och temperaturen mäts i Kelvin (°K). Q är värmen som utbyts mellan systemet (joule). Den dimensionlösa kvalitetsfaktorn q definieras som :

q=\frac

och finns tabulerad för några material i tabell 1. Tabell 1. Kvalitetsfaktorn för olika energiformer i en standardomgivning av rumstemperatur.

Källor

- Energilära, O. Beckman, m.fl., Liber (1991).
- Källa: http://exergy.se, Göran Wall
Se även

- Effektfaktor Kategori:Termodynamik

Kategori:Bränslen

Huvudartikel: Bränsle Kategori:Energiteknik Kategori:Produkter

Einsteinova uganka

Einsteinova uganka je logična uganka, ki naj bi jo zastavil Albert Einstein v mladih letih. To sicer zagotovo ne drži, saj nekaterih znamk cigaret, omenjanih v nalogi še ni bilo v Einsteinovi mladosti. Prav tako verjetno ne drži, da naj bi Einstein izjavil, da »samo 2% ljudi na svetu lahko reši to nalogo«. V uganki so podane pozitivne in negativne trditve o določenih lastnostih. Naloga reševalca je povezati lastnosti, ki sodijo skupaj.

Einsteinova uganka

- Imamo pet hiš, vsaka v drugi barvi.
- V vsaki hiši je oseba druge narodnosti.
- Teh pet lastnikov pije vsak svojo vrsto pijač, kadi svojo znamko cigaret in ima svojega hišnega ljubljenčka. Vsaka od lastnosti (narodnost, barva hiše, znamka cigaret, pijača in žival) se torej pojavi natanko enkrat. #Britanec živi v rdeči hiši. #Šved ima psa. #Danec pije čaj. #Zelena hiša je levo od bele hiše. #Lastnik zelene hiše pije kavo. #Lastnik ptiča kadi Pall Mall. #Lastnik rumene hiše kadi Dunhill. #Lastnik srednje hiše pije mleko. #Norvežan živi v prvi hiši. #Oseba, ki kadi Blend živi poleg lastnika mačke. #Lastnik konja živi poleg kadilca znamke Dunhill. #Kadilec znamke Bluemaster pije pivo. #Nemec kadi Prince. #Norvežan živi poleg modre hiše. #Oseba, ki kadi Blend ima soseda, ki pije vodo. Kdo ima ribo? Rešitev glejte na pogovorni strani.

Splošna uganka

Ta tip uganke je razširjen, število oseb in lastnosti pa je lahko različno od pet. Običajno je poleg naloge tudi pomožna tabela, ki olajša reševanje. V Sloveniji take uganke redno objavlja Logika & razvedrilna matematika in tudi nekateri ugankarski časopisi, pojavlja pa se tudi na tekmovanjih iz logike in razvedrilne matematike. Obstajajo tudi računalniški programi za sestavljanje in reševanje tovrstnih nalog. Kategorija:Logične uganke

programy p2p wagi elektroniczne kalorie sms katpar

:: RELATED NEWS ::

Brácsás
Brácsás az az ember, aki brácsán játszik. Elfogadottak a brácsista és a mélyhegedűs elnevezések is.

Híres brácsások

- Jurij Basmet
- John Cale
- Rebecca Clarke (zeneszerző is)
- Paul Hindemith (Read More...

Etéd
Etéd (románul Atid): falu a mai Romániában Hargita megyében. Községközpont, Énlaka, Kőrispatak, Küsmöd és Siklód tartozik hozzá.

Fekvése

Székelyke

Farcád
Farcád (románul Forteni): falu a mai Romániában Hargita megyében. Közigazgatásilag Felsőboldogfalvához tartozik.

Fekvése

Székelyudvarhelytől 5 km-re nyugatra a Gát-, a Mocsár- és a Bolygókút-patakok alkotta völgyteknőben fekszik.

Története

Valószínűleg a románul Lupeni): falu a mai Romániában Hargita megyében. A Felső-Nyikómente legjelentősebb községe. Községközpont, Bogárfalva, Firtosváralja, Kecset, Kecsetkisfalud,

Fehéregyháza
Fehéregyháza (románul Albeşti, németül Weisskirch): falu a mai Romániában Maros megyében. Községközpont, Bún, Kisbún, Oláhzsákod, Sárpatak és Valea Albeştul

Feketebátor
Feketebátor (románul Batăr): falu a mai Romániában Bihar megyében. Községközpont, melyhez Árpád, Feketetót és Talpas tartozik.

Fekvése

Nagyszalontától 14 km-re délkeletre fekszik a románul Codlea, németül Zeiden): város a mai Romániában Brassó megyében.

Fekvése

Brassótól 12 km-re északnyugatra fekszik. ()

Története

1377-ben villa Cinidis néven említik először. A város feletti 1294 m magas Kotla-hegyen

Feldoboly
Feldoboly (románul Dobolii de Sus): falu a mai Romániában Kovászna megyében. Közigazgatásilag Nagyborosnyóhoz tartozik.

Fekvése

Sepsiszentgyörgytől 21 km-re délkeletre a Bodzai-hegyek lábánál fekszik. Nagyborosnyótól 5 km-re délkeletre van.

Nevének eredete

Neve onnan van, hogy e

Felek
Felek (románul Avrig, németül Freck): város a mai Romániában, Szeben megyében. Fenyőfalva, Mirşa és Oltszakadát tartozik hozzá.

Fekvése

Nagyszebentől 26 km-re délkeletre az

Félixfürdő
Félixfürdő (románul Băile Felix, vagy Băile Victoria, németül Felixbad): üdülőhely a mai Romániában Bihar megyében

Fekvése

Nagyváradtól 8 km-re délre fekvő üdülőhely, közigazgatásilag Váradszentmártonhoz tartozik.

Fossila bränslen

Schematisk framställning

Se även

Energikälla

Geologi

Se även

Externa länkar

Paleontologi

Se även

Kemi

Omfattade områden

Grundläggande begrepp

Se även

Petroleum

Petroleumprodukter

Gasfraktionen

Råbensin

Råfotogen

Brännoljor

Smörjoljor

Destillationrest

Övriga petroleumprodukter

Historia

Klassificering

Prissättning

Petroleum och dess produkters inverkan på miljön

Petroleums framtid

Alternativa energikällor

Konsumtion

Länder som producerar mest petroleum (2003, vänster) samt länder som exporterar mest petroleum (2003, höger)

Se även

Externa länkar

Växthuseffekten

Vetenskaplig bakgrund

Mänsklig påverkan

Övrigt

Kontroverser

Kyotoprotokollet

Se även

Emission

Nyemission

Fondemission

Apportemission

Kvittningsemission

Split

Koldioxid

Försurning

Svavel

Fakta

Se även

Historia

Externa länkar

Kronologi

Se även

Brunkol

Petroleum

Petroleumprodukter

Gasfraktionen

Råbensin

Råfotogen

Brännoljor

Smörjoljor

Destillationrest

Övriga petroleumprodukter

Historia

Klassificering

Prissättning

Petroleum och dess produkters inverkan på miljön

Petroleums framtid

Alternativa energikällor

Konsumtion

Länder som producerar mest petroleum (2003, vänster) samt länder som exporterar mest petroleum (2003, höger)

Se även

Externa länkar

Exergi

Källor

Se även

Kategori:Bränslen

Einsteinova uganka

Einsteinova uganka