:: wikimiki.org ::

Frälsemän

Frälsemän

Frälse betyder skattebefriad, alltså frälst från skatt. Gårdar kallades frälsegårdar eller frälsegods.

Världsliga frälset

Den i Sverige äldsta kända beteckningen för de personer eller ätter som senare skulle komma att bli Sveriges adel. Det världsliga frälset instiftades formellt genom Alsnö stadga, utfärdad av Magnus Ladulås omkring år 1280, sannolikt under hösten 1279. Vid tiden för att Svenska Riddarhuset blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna. De tillhör då Sveriges adel och benämns adelsätter, de riktigt gamla kallas också uradel. De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas utslocknade.

Andliga frälset

Biskopar och liknande som förvaltade kyrkliga egendomar vilka inte behövde betala skatt.

Frälsegård/Frälsegods

En frälsegård var skattebefriad. Under gården låg mindre gårdar s.k. frälsehemman. Frälsegårdar ägdes bara av frälset, som vid omorganisationen på 1500-talet i många fall blev adliga. Se också jordnatur. Graden av skattebefrielse har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns.

Frälsehemman

Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder

Frälsebönder kallades de bönder som brukade jord som ägdes av någon medlem av det värdsliga frälset. Dessa bönder hade ingen äganderätt till jorden, och de betalade arrende för den i form av dagsverken till sin herre, som betraktade dem som "åbor" eller landbönder. Dessa bönder ansågs näst intill som egendom av ägaren till godset, eftersom de löd under honom, och betalade sin skatt till sin herre, och inte till kungen. Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

Se även

- Bergsfrälse - kronohemman som ägde skattefrihet genom att delta i bergsbruket vid framförallt Falu gruva.
- Skattehemman - självägande bönders hemman
- Kronohemman - bönder som arrenderade mark av staten
- Kategori:Medeltida ätter Kategori:Civilrätt

Skatt

Skatt är en obligatorisk inbetalning som är ålagd fysiska personer och juridiska personer utifrån dennes förehavanden.

Definition

Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer skall betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Man kan säga att en skatt är generell medan en avgift endast behöver betalas av den som utnyttjar en facilitet, t.ex. dagisavgift, vårdavgift etc. Ett mellanting är arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän löneavgift, vilka i princip är skatter, s.k. löneskatter, eftersom de är generella. Alla anställda och egenföretagare har dock möjlighet att ta del av de offentliga system som finansieras av de nämnda avgifterna. Egenavgifter sägs dessutom vara en försäkring. Omvänt skulle fordonsskatt kunna kallas avgift eftersom endast fordonsägare skall betala den. Tillsammans med vägtrafikskatten (fordonsskatten) debiteras en registerhållningsavgift som 1967-1970 var en särskild trafikomläggningsskatt. I Sverige betalas skatten till kommun, landsting eller stat.

Skatter i Sverige

- kommunal inkomstskatt, kommunalskatt
- statlig fastighetsskatt
- statlig förmögenhetsskatt
- statlig inkomstskatt
- alkoholskatt
- allmän pensionsavgift
- arbetsgivaravgifter
- avgift till registrerat trossamfund
- avkastningsskatt på pensionsmedel
- begravningsavgift
- bensinskatt
- beskattning av valutakursreserv
- beskattning av viss privatinförsel
- dieseloljeskatt
- egenavgifter
- energiskatt
- fordonsskatt på utländska fordon
- förmånsskatt
- kassettskatt
- koldioxidskatt
- kyrkoavgift
- lagerskatt på dieselolja
- lagerskatt på viss bensin
- lotteriskatt
- mervärdesskatt
- ränta på skatt, skattetillägg eller avgift
- saluvagnsskatt
- sjömansskatt
- skatt på annonser och reklam
- skatt på avfall
- skatt på bekämpningsmedel
- skatt på gödselmedel
- skatt på naturgrus
- skatt på ränta på skogskontomedel m.m.
- skatt på spel
- skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
- skatt på vinstsparande m.m.
- skatt på vissa dryckesförpackningar
- skatt på vissa resor
- skattetillägg och förseningsavgift
- stämpelskatt på aktier
- stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
- svavelskatt
- särskild löneskatt på pensionskostnader
- särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
- särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.
- tobaksskatt
- totalisatorskatt
- TV-avgift
- vägtrafikskatt
- fordonsskatt
- kilometerskatt
- registerhållningsavgift

Skattebetalning

- Registrering
- Skattekonto
- Preliminär skatt (skatteavdrag)
- A-skatt
- Särskild A-skatt
- F-skatt
- F-skattsedel
- F-skattebevis
- Självdeklaration
- Slutlig skatt
- Skattedeklaration

Religiös skatt

Kyrkan och den organiserade religionen såg möjligheten att öka sina intäkter och pålade de troende att betala en summa för drift, skötsel och underhåll av kyrkor, gudshus, till samhällstjänster etc. För vissa religioner är detta obligatorisk och påbjudet, för andra religioner är inbetalningen frivillig. Följande är några religiösa skatter:
- församlingsskatt, kyrkosamfund i Sverige
- Koppskatt (huvudskatt)
- Tionde
- Zakat, (allmosseskatt), islam - påbjudet, obligatorisk
- Huqúqu'lláh (Guds Rättighet), bahá'í - påbjudet, obligatorisk
- Lagaan, Hinduism
- Jizyah, judar, historisk skatt inom muslimska områden

Framtiden

Globaliseringen och den svenska skattestrukturen
Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Utredningen är nu föremål för en bred remissbehandling fram till sommaren 2003. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden. Ur "Vårpropositionen 2003 Finansplan" Från och med år 2005 togs arvs- och gåvoskatten bort helt och hållet. Skatter som nu är under hårt tryck att tas bort är följande skatter: Förmögenhetsbeskattning, Fastighetsbeskattning, Reavinstbeskattning av fastighet och Reavinstbeskattning av kapital. Olika skatter associerade med arbete är också under tryck då Sverige har en väldigt hög skattenivå om man jämför med andra länder. Vissa nationalekonomer hävdar att detta slår ut svenska arbeten.

Internationella skattenivåer

Regeringskostnader

"General government total outlays" i procent av BNP under 2004 enligt OECD "Fiscal balances and public indebtedness - EO76 Annex Tables" ([http://www.oecd.org/topicstatsportal/0,2647,en_2825_495684_1_1_1_1_1,00.html]).
- Sverige (57,5)
- Danmark (55,6)
- Frankrike (54,5)
- Ungern (51,3)
- Finland (50,5)
- Österrike (49,9)
- Grekland (49,8)
- Belgien (49,2)
- Nederländerna (48,9)
- Italien (48,7)
- Tyskland (47,8)
- Norge (46,7)
- Storbritannien (44,4)
- Spanien (41,0)
- Kanada (39,4)
- Nya Zeeland (38,2)
- USA (35,6)
- Irland (33,9)

Skatt på arbete

Internationellt

Den avgift på utbetalad inkomst regeringen kräver, som en procent av den inkomst den arbetande personen erhåller

Amerikas förenta stater

Förenta staternas regering har sex "tax brackets" för skatteåret 2004. Pengarna betalas till en finansavdelning, United States Treasury. För 2003 och 2004 var nivåerna:
- 10 %: 2 651 till 9 700 dollar
- 15 %: 9 701 till 30 800 dollar
- 25 %: 30 801 till 68 500 dollar
- 28 %: 68 501 till 148 700 dollar
- 33 %: 148 701 till 321 200 dollar
- 35 %: 321 201 dollar och mer Individen betalar den angivna procenten på den del av inkomsten som hamnar inom varje "bracket". Detta gör att varje ökning i inkomst resulterar i en ökning av personens inkomst efter skatt. Till exempel blir en person som betalades 10 000 dollar under 2003 skyldig 10 % av varje dollar som hamnar inom 2 651 dollar till 9 700 dollar, och sedan 15 % på varje dollar mellan 9 701 dollar och 10 000 dollar, vilket sammanlagt blir 750 dollar i inkomstskatt.

Exempel

En årlig inkomst på 27 000 dollar efter skatt resulterar i en skattekostnad på 7 566 dollar (28 % av inkomst efter skatt) ("social security"-skatt 12 %, inkomstskatt 13 %).
- 30 800 (bruttoinkomst)
- (9 700-2 651) · 0,1 = 704,9 (bracket 1)
- (30 800-9 701) · 0,15 = 3 164,85 (bracket 2)
- 704,9+3 164,85 = 3 869,75 (income tax excluding social security tax)
- 30 800 · 0,12 = 3 696 (social security tax)
- 3 869,75+3 696 = 7 565,75 (tax on income including social security tax)
- 30 800-3 869,75 = 26 930,25 (after tax income)

Sverige

Sverige har tre inkomstskattnivåer (2004): ([http://www.skatteverket.se/])
- 31 % (statlig 7 %, kommunal 24 %) + 200 kronor: 0 till 291 800 kronor
- 31 % + 20 % (statlig skatt) + 200 kronor: 291 800 till 441 300 kronor
- 31 % + 25 % (statlig skatt) + 28 280 kronor: 441 300 och mer Individen betalar den angivna procenten på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Så varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst.

Exempel

En årlig inkomst på 190 000 kronor efter skatt resulterar i en skattekostnad på 393 255 kronor (145 % av inkomst efter skatt) (består av arbetsgivaravgifter 33 %, "effektiv" inkomstskatt (källskatt) 46 %).
- 500 000 (bruttoinkomst)
- 500 000 · 0,62 = 228 255 (income tax excluding social security tax)
- 500 000 · 0,33 = 165 000 (social security tax)
- 310 000+165 000 = 393 255 (tax on income (income tax and social security tax))
- 500 000-310 000 = 271 745 (after tax income)

Källor

- Skattebetalningslagen (1997:483)
- Inkomstskattelagen (1999:1229)
- Lagen (1994:1776) om skatt på energi
- Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Se även

- Skattebetalarnas förening

Externa länkar

- [http://www.skatteverket.se/ Skatteverket]
- [http://www.skattebetalarna.se/ Skattebetalarnas förening]
- [http://www.skattefakta.com/ Svenskt näringslivs skattefakta]
- [http://www.riksdagen.se/debatt/sfst/index.asp Riksdagen författningar]
- [http://www.regeringen.se/sb/d/2990/a/17626 Skatt på arbete]
- [http://www.skatter.se skatter.se en mötesplatsen för alla som arbetar aktivt med skatter] Kategori:Ekonomi Kategori:Nationalekonomi simple:Tax zh-min-nan:Sòe-kim

Alsnö stadga

Alsnö stadga är en stadga utfärdad av kung Magnus Ladulås på kungsgården Alsnö. Stadgan utfärdades vid ett s k herremöte som ägde rum tidigast i mitten av maj 1279, senast den 27 september 1280. Stadgan innehåller bl.a. förbud mot våldgästning och en förnyelse av Birger Jarls fridslagar. Före Alsnö stadga är endast några riddare kända, men efter tillkomsten av denna blev det avsevärt fler. Kategori:Sveriges historia

Magnus Ladulås

Magnus Ladulås
Magnus Ladulås sigill

Regeringstid:	1275-18 december 1290
Kröning:	1276
Drottning:	Helvig av Holstein från 1276)
Företrädare:	Valdemar Birgersson
Efterträdare:	Birger Magnusson
Född:	ca 1240
Dödsdag:	18 december 1290
Dödsplats:	Visingsö
Begravningsplats:	Riddarholmskyrkan, Stockholm

Magnus Ladulås, eg. Magnus Birgersson, hertig, kung av Sverige 1275-1290, född ca 1240, död 18 december 1290 på Visingsö. Son till Birger Jarl och Ingeborg Eriksdotter. Gift från 1276 med Helvig av Holstein (d. 1324), som var dotter till greve Gerhard I av Holstein. Barn: #Erik (d. 1276) #Ingeborg, f. ca 1279, g.m. den danske kungen Erik Menved #Birger Magnusson, f. ca 1280, d. 1321, svensk kung 1290-1318 #Erik Magnusson, f. ca 1282, d. 1318 i fängelse på Nyköpingshus (se Erikskrönikan), hertig #Valdemar Magnusson, d. 1318 i fängelse på Nyköpingshus (se Erikskrönikan), hertig #Rikissa (d. eft. 1347), abbedissa i Klara kloster i Stockholm

Biografi

Magnus omtalas som hertig och erhöll efter faderns död (1266) Södermanland som län, varjämte han synes i egenskap av Sveahertig innehaft en makt liknande de forna jarlarnas. Ett spänt förhållande inträdde snart emellan Magnus äldre bror kung Valdemar Birgersson å ena sidan samt Magnus och hans yngre bror Erik å den andra. Tvedräkten slog ut i full låga, då Valdemar 1274 kom hem från en pilgrimsfärd till Rom. År 1275 bröt Magnus och den yngre brodern Erik helt med Valdemar och sökte stöd hos kung Erik Klipping i Danmark, vilket han fick. Understödda av en dansk här trängde Magnus och Erik in i Västergötland. Med 100 danska fotsoldater och 700 inhyrda tyskar besegrades Valdemar i slaget vid Hova (1275) i Västergötland, varefter Valdemar tvingades att fly till Norge. I juli samma år ägde en ceremoni rum på Mora äng varigenom Magnus togs till, sannolikt den förste namngivne, kung som valts vid Mora stenar. År 1276 kröntes han i Uppsala. Samma år gifte han sig med Helvig av Holstein som härstammade från Sverkerska ätten. Magnus råkade emellertid sedermera i oenighet med kung Erik Klipping i Danmark, som understödde Valdemar, och måste 1277 avstå södra delen av riket till Valdemar. Redan 1279 återtog dock Magnus (som 1278 slutit fred med Danmark) denna del, troligen på grund av att Valdemar varit delaktig i Folkungarnas uppror. År 1278 hade nämligen några av rikets stormän, som uppges ha tillhört Folkungaätten, börjat ett uppror, dödat en av kung Magnus gunstlingar , tillfångatagit kungens svärfar och belägrat Jönköping. Magnus ingick visserligen förlikning med dem, men 1280 lät han halshugga resningens huvudmän. Sedermera förde han regeringen i fred och ro. I det krig, som ägde rum emellan Norge och Danmark, intog han en medlande ställning och utsågs även (1285) till skiljedomare i en tvist emellan Norge och Lübeck. Med gotlänningarna, som länge intagit en viss självständig hållning till Sverige, träffades 1285 en överenskommelse, varigenom de gjordes mer beroende av den svenske kungen, och då en tvist uppstått mellan borgarna i Visby och de gotländska bönderna, gjorde Magnus med kraft sin höghetsrätt gällande.

Tillnamnet Ladulås

I likhet med sin fader upprätthöll han på det strängaste friden i landet och erhöll därför, det hedrande tillnamnet Ladulås (emedan han liksom satt lås för bondens lada). lada Enligt en annan teori, framförd av bl.a. journalisten Alf Henrikson, skulle han ha hetat Magnus Ladislaus, där Ladislaus är den latinska namnformen för Vladislav. Det finns dock inga belägg för att han var döpt till detta, men anhängarna av denna teori menar att det inte är otroligt då han var av slavisk börd på moderns sida. Mot denna teori talar t.ex. det faktum att dubbla förnamn inte användes i Sverige vid denna tid, och teorin förkastas också av professionella historiker. Genom Alsnö stadga utfärdad någon gång 1279-1280, förnyade han sin faders edsöreslagar och förbjöd våldgästning. Genom Skänninge stadga (1284) sökte han stävja blodshämnden, särskilt genom förordnandet om kungsfriden. Alsnö stadga innehöll vidare medgivande av skattefrihet för dem, som gjorde krigstjänst till häst, och i detta stadgande har man att se en av de första grunderna till det svenska adliga frälsets uppkomst. Genom Alsnö stadga och Skänninge stadga ordnades förhållandena mellan kungen och stormännen och regler gavs för den beridna rusttjänsten. Genom privilegier utfärdade i Söderköping år 1281 gavs kyrkan i sin helhet frihet från stående skatter och kommande pålagor samt rätt att uppbära böter från sina landbor. Fasta slott med tillhörande slottslän uppkom och en omläggning av skattesystemet genomfördes. Under 1280-talet omtalas även ett kungens "råd" en rådgivarkrets som skulle kunna träda i funktion om tronföljaren vid Magnus frånfälle ännu var omyndig. Magnus Ladulås blev begraven i Stockholms franciskankyrka. (nuv. Riddarholmskyrkan; den i denna kyrka befintliga gravvården över Magnus Ladulås lät Johan III uppföra)

Se även

- Mora stenar
- Bjälboätten
- Folkungaätten
- Magnus Ladulåsgatan

Företrädd av:
Valdemar Birgersson

Svenska regenter

Efterträdd av:
Birger Magnusson

Kategori:Sveriges regenter

Svenska Riddarhuset

Riddarhuset är benämningen på såväl den sammanträdeslokal för adeln, Riddarhustorget 10, Gamla stan, Stockholm som förvaltningscentrum för Ridderskapet och adeln. Riddarhuset började byggas 1641 och stod färdigt 1674. Arkitekterna var flera under byggperioden, av vilka den tidigaste var Simon de la Vallée. Efter hans död var den tyske stenhuggaren Heinrich Wilhelm en tid ansvarig för bygget, till dess att den nederländske arkitekten Justus Vingboons (en bror till arkitekten Philip Vingboons) blev inkallad. Det var, enligt Ragnar Josephson, "Vingboons som satte den definitiva prägeln på huset; plan, indelning, proportion och dekoration härröra i främsta rummet från honom." Vingboons blev dock återsänd till Nederländerna 1656, varefter Jean de la Vallée, son till Simon, avslutade med den originella takutformningen. Byggnaden har sedan i omgångar byggts om och förändrats både exteriört och interiört; den största förändringen skedde 1870 då huset fick fristående flyglar, som ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. Riddarhuset är till större del utformat i holländsk klassicism, men med rundfönster under takfrisen och med ett typiskt svenskt säteritak. Här finns intressanta 1600-talsinredningar och en pampig trapphall. En gång var detta den svenska motsvarigheten till det engelska överhuset. Numera är det Sveriges exklusivaste sällskapsklubb och huset tillhör kollektivt de drygt tvåtusen adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till att hålla obemedlade ståndspersoner under armarna så de inte behöver deklasseras. Om stiftjungfrufonden, se Vadstena adliga jungfrustift. Sedan 1869 samlas den svenska adeln i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år.

Se även

- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Adel
- Riddarorden
- Riddarordnar i Sverige
- Ordenssällskap

Litteratur

- Josephson, Ragnar, Barocken. Stockholm 1948.

Extern länk

- [http://www.riddarhuset.se/ Riddarhuset] Kategori:Byggnader i Stockholm Kategori:Maria-Gamla Stan (stadsdelsområde)

Uradel

Svensk uradel är en släkt vars medeltida förfäder år 1400 tillhörde frälset, d.v.s. gjorde rusttjänst till häst enligt Alsnö stadga och därför var skattebefriade. Deras gårdar kallades frälsegårdar.

Svensk uradel

Flertalet av ätterna är utslocknade, men några fortlever, de är sveriges äldsta släkter.
- Aspenäsätten
- Banér
- Bese
- Bielke (fortlever, räknas som sveriges näst äldsta släkt)
- Björn
- Bååt
- Bonde (fortlever)
- Ekaätten
- Leijonhufvud (fortlever)
- Natt och Dag (fortlever, räknas som sveriges äldsta släkt)
- Porse
- Posse
- Ribbing (fortlever)
- Sparreätten (fortlever)
- Stenbock (fortlever)
- Trolle (fortlever)
- von Rosen (fortlever)
- Örnsparre
- med flera

Se även

- svenner
- riddare
- medeltidsvapen Kategori:Sveriges historia kategori:adel

Utslocknad

#När elden dött ut, t.ex. i en brasa, är den utslocknad. #När en adelsätt ej längre har levande manliga medlemmar kallas den utslocknad, och stryks i adelskalendern på Sveriges Riddarhus. "När den sista medlemmen dör stryks ätten i adelskalendern och i förteckningen över samtliga ätter i registret tar man bort markeringen som tyder på att ätten har levande medlemmar och skriver ett kors + årtalet när den dog ut på svärdssidan och något mera sker inte." (Riddarhusets kommentar)

Adel

Denna artikel handlar om samhällgruppen Adel. För stadsdelen med samma namn se Adel (stadsdel, Leeds). ----

Bild:Svensk adelsuniform.jpg
Svensk adelsuniform

Bakgrund

Adeln eller "frälset" var en grupp i samhället med politisk och ekonomisk makt under tidig medeltid fram till 1800-talet. Ofta kallades denna grupp för adelståndet. Under feodalismen hade kungamakten intresse att knyta till sig denna grupp genom vissa förmåner och privilegier. Adelns offentligrättsliga status är sedan 1 juli 2003 upphävd. Detta genom att ridderskapets och adelns privilegiebrev från 1723 och 1866 års riddarhusordning förlorar sin offentligrättsliga status. Det innebär i klartext att adeln inte längre innehar några privilegier och riddarhuset av svenska staten betraktas som vilken annan förening som helst. Länken mellan adel och staten är därmed bruten. Adelstitlar som brukas i offentliga eller andra sammanhang saknar offentligträttsligt grund.

Adeln i Sverige

Adeln, som under tidig medeltid kallades frälse, hade särskilt stora förmåner. Bara adelsmän blev höga ämbetsmän eller militärer. Den svenska riksdagen (ståndsriksdagen) före Representationsreformen 1866 var indelad i stånden adel, präster, borgare och bönder, där de olika stånden hade sina representanter. Riddarhuset kallas adeln som samlingsbegrepp, men är även namnet på det hus i Gamla stan i Stockholm som är den svenska adelns samlingslokal. Om en adelsätt ville vara representerad vid ståndsriksdagen måste den vara introducerad d.v.s. vara godkänd som svensk adel av Riddarhuset. Vissa slags jordsgods s.k. frälsegods, fick bara adelsmän äga. Adelns alla förmåner kallas adelsprivilegier och var lagstadgade fram till 2003. Adelsmannens rikedom och makt gick i arv till hans söner och döttrar, det blev en adelsätt. Den adelsman, som hörde till en mäktig och ansedd släkt, var själv mäktig och ansedd. Adelsmannens vapensköld (http://www.adelsvapen.com/) visade vilken släkt han tillhörde. De olika adelsätterna gifte sig med varandra eller gifte in sig i kungahuset och makten koncentrerades allt mer, och det tidigare vikingatida samhället fick en feodal prägel. Det kan dock tilläggas att man i Sverige inte haft någon livegenskap och därmed inte ett renodlat feodalt samhälle. Sveriges adel räknar sitt urspung från tidig medeltid. På Alsnö stadgades år 1279 att den tjänstemannaklass som gjorde rusttjänst till häst skulle åtnjuta frälse, dvs. skattefrihet. Vid 1980-talet fanns på svenska riddarhuset introducerad adel litet över 600 adelsätter, 227 friherrliga, och 57 grevliga ätter. Hertigar (eller hertiginnor) har i Sverige oftast varit prinsar eller prinsessor av kungahuset, undantag är tex Birger jarl och Bengt Algotsson. Vid Erik XIVs kröning år 1561 dubbades de första grevarna i Sverige, riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y., riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä, samt riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor. Den sist adlade personen i Sverige var upptäcktsresanden Sven Hedin. Många utländska adelsätter har genom tiderna flyttat till Sverige. En del av dessa har erhållit svenskt adelskap av kungen och introducerats på Riddarhuset andra inte. Om en adelsman ville delta i ståndets beslutsprocess var det nödvändigt att först naturaliseras, bli svensk medborgare, adlas, och därefter introduceras på Riddarhuset. I dag finns mer än 100 adelsätter från olika delar av Europa bosatta i Sverige vilka inte är introducerade på Riddarhuset. De flesta av dessa är anslutna till ”Ointroducerad Adels Förening”.

Se även

- Feodalsamhälle
- Adelsätter
- Stånd
- Pärsvärdighet Kategori:Adel

Länkar

- [http://www.hulthenhem.se/titlar.htm Adliga och kungliga titlar på olika språk]
- [http://www.regeringen.se/content/1/c4/08/21/7a224166.pdf Regeringens proposition 2002/03:34 om adelns offentligrättsliga status] ja:貴族 zh-min-nan:Hôa-cho̍k

Jordnatur

Rättshistoriskt: Begrepp som är förknippat med ståndssamhällets privilegier och skattesystem. Anger ägoförhållande. Huvudgrupperna var
- skattehemman,
- kronohemman,
- frälsehemman, och
- kyrkohemman. Kategori:Civilrätt

Frälsehemman

Frälse betyder skattebefriad, alltså frälst från skatt. Gårdar kallades frälsegårdar eller frälsegods.

Världsliga frälset

Andliga frälset

Biskopar och liknande som förvaltade kyrkliga egendomar vilka inte behövde betala skatt.

Frälsegård/Frälsegods

Frälsehemman

Frälsebönder

Se även

Grundskatt

Grundskatt, en sammanfattande benämning på de ordinarie skatter som från medeltiden till 1903 gällde för en jordegendom. Begreppet grundskatt inkluderar förutom den skatt som togs ut av skattehemman och i viss utsträckning från allmänna frälsehemman även den avrad som betalades av brukare på kronohemman. Grundskatterna bestod av jordeboksräntan, mantalsräntan och kronotionden. På 1892 års riksdag togs beslutet att helt avskaffa grundskatterna. Grundskatterna kom att successivt avskrivas mellan 1893 och 1904. Se även: mantal

Dagsverken

Dagsverke, det arbete som en arbetare utför på en dag. Dagsverksskyldighet var den ursprungliga formen av feodal jordpålaga: bönderna på godsen livnärde sig genom att bruka egna jordlotter, men presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig

Se även

- Feodalism

Bonde

de:Bauer Bonde är # i nutida ordalag en företagare inom jordbruk. # förr en man som tillhörde bondeståndet. Se även husbonde. # en adelsätt känd bl.a. genom Karl Knutsson Bonde. Se Bonde (släkt) # en spelpjäs i schack. (se schackpjäs.) schackpjäs]

Skatteprestation

Skatt är en obligatorisk inbetalning som är ålagd fysiska personer och juridiska personer utifrån dennes förehavanden.

Definition

Skatter i Sverige

Skattebetalning

- Registrering
- Skattekonto
- Preliminär skatt (skatteavdrag)
- A-skatt
- Särskild A-skatt
- F-skatt
- F-skattsedel
- F-skattebevis
- Självdeklaration
- Slutlig skatt
- Skattedeklaration

Religiös skatt

Framtiden

Internationella skattenivåer

Regeringskostnader

Skatt på arbete

Internationellt

Den avgift på utbetalad inkomst regeringen kräver, som en procent av den inkomst den arbetande personen erhåller

Amerikas förenta stater

Exempel

Sverige

Exempel

Källor

- Skattebetalningslagen (1997:483)
- Inkomstskattelagen (1999:1229)
- Lagen (1994:1776) om skatt på energi
- Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Se även

- Skattebetalarnas förening

Externa länkar

Adelsman

En adelsman är en manlig medlem av en adelsätt.

Falu gruva

Falu Koppargruva Den 8 december 1992 gick en 1000-årig svensk tradition i graven. Kopparbrytningen i Falu Gruva upphörde från och med denna dag. Här har under århundraden bergsmännens gruvdrängar med kil, knoster och brytstänger skattat berget på dess rikedomar. Den intensiva brytningen och planlösa drivningen av orter resulterade i den stora katastrofen år 1687. Stora Stöten, ett jättelikt dagbrott 1,5 km i omkrets och 100 meter djupt bildades vid detta ras. Sedan år 1970, då gruvan öppnades för allmänheten, har över en miljon besökare tagit hissen ner i gruvan, 55 meter under jord. Den del av gruvan som visas har bearbetats från medeltiden och in på 1800-talet. Man räknar med att gruvan består av mer än 4000 schakt, orter och arbetsrum, där vart och ett fått sitt eget namn. Julklappen är namnet på ett av arbetsrummen där gruvväggen blivit gästbok för kungliga besökare. I dag är gruvans enda industriella produkt pigment för framställning av Falu rödfärg. Lokalt har Falu koppargruva även smeknamnet Gamla Mormor.

Se även

- Falun
- Gruva
- Stora Kopparbergs Bergslags AB
- Stora Stöten Kategori:Industrihistoria kategori:Svenska gruvor

Skattehemman

Skattehemman, en gammal benämning på jordbruksfastighet på skattejord.

Se även

- grundskatt
- hemman
- mantal
- kronohemman Kategori:Civilrätt

Kategori:Medeltida ätter

Kategori:Släkter Kategori:Sveriges historia

Kategori:Civilrätt

Huvudartikel: Civilrätt Kategori:Juridik

oty�o�� Pozycjonowanie drugi zbiorniki tworzywowe sem

:: RELATED NEWS ::

Obligacion
Obligaciones en el Derecho Romano 1. CONCEPTO Y DEFINICIÓN. Cuando estudiamos los derechos en las cosas (res bienes) observamos que el tipo de relación jurídica que en ese ámbito domina es de naturaleza real, es decir, que es un derecho que se tiene con respecto a una cosa determinada y que los poderes o facultades que el sujeto ejerce sobre las cosas son protegidas por el derecho romano por una “acción real” ejercitable en contra de cualquier sujeto que impida el libre ejercicio de esos poderes o facultades sobre la cosa. Así la acción de reivindicatio (re = cosa, vindicatio

Silabario cheroqui

El cheroqui se escribe mediante un silabario inventado por Sequoyah (también llamado George Guess). En este sistema,