:: wikimiki.org ::

Freden I Roskilde

Freden i Roskilde

Freden i Roskilde, fred mellan Sverige och Danmark-Norge. 26 februari 1658 slöts freden efter det att Karl X Gustav från Jylland hade tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med sin här. Sverige erhöll Skåne, Blekinge och Bohuslän med Uddevalla där Karl X Gustav står staty från segern, samt dessutom Halland. I freden i Brömsebro 1645 hade Sverige fått Halland på 30 år (förutom Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel samt tullfrihet i Öresund). Dessutom blev Bornholm och Trondheim svenska. I traktatens paragraf 9 tillförsäkrades invånarna i de erövrade landskapen att de skulle få behålla sina gamla privilegier, friheter, lagar och sin kyrkoordning, något som bröts mycket snart i och med försvenskningen. Redan till sommaren samma år utbröt kriget igen och avslutades först i och med freden i Köpenhamn 1660. Roskilde Kategori:Danmarks historia

Fred

Fred är benämningen på det tillstånd då mellanstatligt våld inte används för att lösa en internationell konflikt, och det sålunda inte råder krig eller väpnad konflikt. Fred kan även avse slutandet av ett folkrättsligt avtal mellan två stater eller andra krigförande parter om att upphöra med våld och väpnade fientligheter.

Några kända fredsavtal

- Versaillesfreden
- Freden i Saint-Germain
- Freden i Neuilly
- Freden i Trianon
- Freden i Brest-Litovsk
- Westfaliska freden
- Nöteborgstraktaten
- Freden i Campo Formio
- Freden i Utrecht
- Freden i Breda
- Freden vid Amiens

Se även

- Borgfred
- Separatfred
- Lista över svenska freder ja:平和 simple:Peace

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. I realiteten styrs Danmark av det danska Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister. I Danmark lever det cirka 5,5 miljoner människor, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. Danmark består administrativt av 14 amter och 275 kommuner. Dessutom är Färöarna och Grönland en del av kungariket Danmark, men båda är självstyrande enheter. Danmark är medlem i EU, OECD, NATO, FN och många andra internationalla organisationer.

Danska språket

I Danmark talas danska - vilket tillhör den germanska språkgruppen, som innehåller språk som tyska, engelska och de nordiska språken (utom finska, som tillhör en annan språkfamilj). Danska består av många dialekter som tydligt anger från vilken del av landet personen kommer. Riksdanska är det officiellt erkända danska språket som används i TV, radio och i undervisning. Vidare talas färöiska, grönländska (en dialekt av Inuit) och tyska (liten minoritet).

Danmarks historia

Huvudartikel: Danmarks historia

Danska regenter

Danmark har näst efter det japanska kejsarhuset den äldsta obrutna regentlängden i världen. Gorm den gamle räknas som den första historiskt dokumenterade kungen. Hans uppgivna företrädare kan med varierande styrka hållas för sannolika, men endast ett fåtal, Godfred, Harald Klak och Hårik kan styrkas i historiska källor. Sedan 1972 är Margrethe II av Danmark Danmarks regent.

Danmarks geografi

Danmark är indelat i 16 amter och 271 kommuner. Kommuner efter antal invånare (år 2003): # Köpenhamn - 501 285 # Århus - 291 258 # Odense - 184 308 # Ålborg - 162 521 # Frederiksberg - 91 435 # Esbjerg - 82 314 # Gentofte - 68 314 # Kolding - 62 747 # Randers - 62 252 # Gladsaxe - 62 006 # Helsingør - 60 569 # Herning - 58 823 # Horsens - 57 651 # Vejle - 55 553 # Silkeborg - 53 888 # Roskilde - 53 472 # Lyngby-Tårbæk - 51 344 Lyngby-Tårbæk Danmark består geografiskt av halvön Jylland och 405 namngivna öar, varav de 82 är bebodda. Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. De två väsentligaste öarna är Själland och Fyn. Huvudstaden Köpenhamn ligger på Själland. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland. Geografiska koordinater: 56 00 N, 10 00 Ö. Danska öar efter invånartal 1 januari 1997: # Själland - 2 033 467 # Fyn - 438 521 # Amager - 151 593 # Lolland - 71 473 # Als - 51.268 # Bornholm - 44.924 # Falster - 42 902 # Mors - 23 028 # Langeland - 14 708 # Mön - 10 368 # Ärö - 7 600 # Tåsinge - 6 256 # Samsö - 4 331 # Thurö - 3 638 # Fanö - 3 241 # Läsö - 2 362 # Bogö - 1 014 # Fur - 999 # Orö - 936 # Römö - 805 # Fejö - 625 # Jegindö - 548 # Sejerö - 405 # Agersö - 279 # Strynö - 211 # Femö - 204 # Enö - 203 # Aarö - 199

Fakta

- Gränssträckning på land totalt: 68 km
- Landsgränser: Tyskland 68 km
- Kustlinjer: 7 314 km
- Klimat: Tempererat; fuktigt och dimmigt; milda vintrar och kall sommar.
- Terräng: lågt och platt med lätt kuperade marker.
- Höjdskillnad:
- Lägst: Lammefjorden, -7 m
- Högst: Yding Skovhöj, 173 m
- Naturresurser: petroleum, naturgas, fisk, salt, kalksten, sten, grus och sand.
- Jordfördelning: (1993)
- Brukad jord: 60 procent
- Skog och liknande: 10 procent
- Annat: 25 procent
- Obrukat landområde: 4 350 km²
- Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, t.ex. delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av dämningar.
- Ekologi:
- Under debatt - luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk.
- kväve- och fosforförorening av Nordsjön.
- dricksvatten- och grundvattensföroreningar pga. jordbruk och pesticida rester.

Kommunikationer

Flyg

Köpenhamn har den internationella flygplatsen Kastrup varifrån ett stort antal flygbolag opererar. Mest dominerande är SAS men flera andra finns också. Kastrup har dessutom goda förbindelser med järnväg till både övriga Danmark och med Skåne.

Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Tågen har också en mycket hög standard, bland det bästa i Europa. De flesta tågen är moderna. Järnvägsnätet når ut till Sverige och Tyskland. Tätaste internationella trafiken är den som går från Köpenhamn mot Malmö som mer fungerar som lokal trafik än som internationell. Det danska järnvägsnätet är också tätt integrerat med Skåne genom Öresundsbron. En brist med det danska järnvägsnätet finns dock. Det är enbart ett fåtal banor som är byggda för elektrisk drift. Det handlar egentligen enbart om ett antal banor på Själland och de banor som går till Sverige och Tyskland. Från tyska gränsen i södra Jylland går en bana med eldrift som går via Fyn och Själland till Öresundsbron. Detta för att den ofta fungerar som transit mellan Sverige och Tyskland. I övrigt saknar det danska järnvägsnätet eldrift och tågen går därför med diesel.

Vägar

Vägnätet är bra utbyggt. Vägarna har hög standard och är bra underhållna. Även de mindre vägarna är ofta i gott skick. Danmark har också byggt ut motorvägar i en omfattning så att de utgör stamvägarna i landet. Motorvägarna sträcker sig dessutom till både Sverige och Tyskland. Genom både Öresundsbron och Stora Bältbron finns det en motorvägsträcka som kan användas som transitmotorväg mellan Sverige och Tyskland. Det går även motorväg till Norra Jylland och till Esbjerg. En motorväg med internationell trafik som används i stor omfattning är motorvägen från Köpenhamn till Malmö.

Politik

Danmark är liksom Sverige och Norge en konstitutionell monarki. Parlamentet heter Folketinget.

Sport

Fotboll, simning, badminton och handboll är populära sporter i Danmark.

Övrigt

Öresundsbron är en numera en viktig del i Danmarks kommunikationer

Kända danskar

- H.C. Andersen
- Niels Bohr
- Tycho Brahe
- Lars Fredriksen - gitarrist i Rancid
- Søren Kierkegaard
- Lars Ulrich - trummis i Metallica

Se även

- Danska formgivare
- Danmark/Regentlängd
- Dannebrogen

Externa länkar

Kategori:Europas länder Kategori:Danmark als:Dänemark fiu-vro:Taani ja:デンマーク ko:덴마크 ms:Denmark simple:Denmark th:ประเทศเดนมาร์ก zh-min-nan:Dan-kok

Norge

Norge är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på den Skandinaviska halvön. Förutom Sverige gränsar landet till Ryssland och Finland. De närbelägna öarna Svalbard och Jan Mayen står under norskt självstyre och betraktas som en del av kungadömet, medan Bouvetön i Atlanten och Peter I:s ö i Stilla havet är underordnade Norge men inte räknas som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på Dronning Maud Land i Antarktis.

Historia

Huvudartikel: Norges historia Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade överhöghet över områden som Island, Grönland, Orkneyöarna, Hebriderna mm. Digerdöden innebar dock ett hårt slag och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Den ursprungliga norska kungasläkten och högadeln dog så småningom ut. Genom Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel i 1814 blev Norge överlämnat till Sverige. Kraftiga nationella protester resulterade emellertid i en norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenska kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan sade nej och Sverige attackerade Norge. Efter några veckors krig kapitulerade den norska armén och Norge blev tvungen att gå i personalunion med Sverige genom konventionen på Moss. Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringer som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde Karl XIII till norsk kung 4 november. Detta blev startskottet för stark politiskt och kulturell utveckling, och stora ekonomiska framgångar. Norge blev fullt självständig i 1905. På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökad starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det hela kulminerade med att Stortinget i 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung: han ville inte ratificera Stortingets beslut. Många fruktade att krisen kunde sluta som i 1814, att Sverige igen skulde gå till krig mot Norge och som den starka parten kunde diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan dom båda länders regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Norska tronan hade erbjudits dom svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja och valdes till Haakon VII av Norge. 9 april 1940 började Tyskland sin attack mot Norge. Sänkandet av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo. Städerna Molde, Elverum, Kristiansund, Steinkjer och Namsos skadades hårt i tyska bombattacker. Det tog 62 dagar för tyskarna att erövra Norge och därefter etablerade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. Kungen och den lagliga regeringen lyckades fly till Storbritannien. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350 000 tyska soldater i Norge. Krigsdödade norrmän under de 5 åren beräknas till drygt 10 000, av dessa var 700 judar. 9000 norrmänn hadde suttit i tyska konsentrationsläger. Finnmark var den del av Norge som drabbats hårdast. Det flyende Wehrmacht brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all infrastruktur under sitt försök att rädda sig från Röda armén. Civilbefolkningen på nära 60 000 tvångsflyttades söderut. De 30 åren efter kriget präglades av en kraftig ekonomisk tillväxt. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge valde sida i kalla kriget och var med att grunda NATO. Landet har i två folkomröstningar sagt nej till medlemskap i EU. I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsjön och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag inga statsskulder. Landet är världens tredje största oljeexportör efter Saudiarabien och Ryssland. Statens petroleumsfond, den så kallade ”oljefonden”, är det oanvända överskottet från norska statens oljeinkomster. Fonden investerar i utländska aktier och obligationer. I november 2005 var värdet på 1 280 miljarder norska kronor.
Politik
Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern. Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från 19 regioner, fylken. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortinget består av Odelstinget och Lagtinget med något olika uppgifter. På regional och lokal nivå hålls också val var fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget. Den högsta förvaltningsdomstolen är Riksretten. Motsvarigheten till Högsta domstolen är Høyesterett. Norge leds 2005 av en koalitionsregering med Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) som statsminister. Regeringen består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Vid stortingsvalet 2005 fick Arbeiderpartiet 32.7%, Høyre 14.1%, Fremskrittspartiet 22.1%, Sosialistisk venstreparti 8.8%, Senterpartiet 6.5%, Kristelig folkeparti 6.8%, Venstre 5.9% samt övriga 3.1%.
Språk
Norge har två officiella språk. Bokmål (riksnorska) och nynorsk (nynorska). Samiska är minoritetsspråk i Finnmark. Bokmål/riksmål är baserad på den danske skrifttraditionen, som berodde på att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom till att bli Norges officiella språk. Skillnaden mellan norska bokmål/riksmål är i dag inte så stor. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812-1895). Han ville ha en reglering «efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund». Äventyrssamlingarna till Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket. Detta språk blev i praktiken delat då riksmål officiellt skiftade namn till bokmål 1929. Målfolket (nynorsktalande) hade stort inflytande hos myndigheterna, detta resulterade i ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk. Dock var motståndet stort, då anpassningen först och främst var att nynorska ord skulle bli dominerande. Språkdebatten var som värst under åren 1955-1965. Nu är debatten så att säga död. Språken har sedan dess utvecklat sig, var sin väg, men bokmålet har ändå störst valfrihet och detta är det största hotet för nynorskan. Uppfinnaren av nynorska var Ivar Aasen, på den tiden kallades språket "landsmål". I Norge är det nu över 90 % av befolkningen som föredrar bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda språken. Den norska statstelevisionen, NRK, textar och sänder program med programledare på nynorska (25 % av sändningstiden skall nämligen vara på detta språk).
Adminstrativ indelning
NRK Norge är indelat i 19 fylken:
- Akershus
- Aust-Agder
- Buskerud
- Finnmark
- Hedmark
- Hordaland
- Møre og Romsdal
- Nordland
- Nord-Trøndelag
- Oppland
- Oslo
- Rogaland
- Sogn og Fjordane
- Sør-Trøndelag
- Telemark
- Troms
- Vest-Agder
- Vestfold
- Østfold.
Geografi
Huvudartikel: Norges geografi Den norska naturen är klippig och utmärks av fjordar, öar och glaciärer (Norges kust är 20 000 km lång, vilket är 10% längre än t.ex. USA:s kust). Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland i öster och har kuster mot Skagerrak i söder, Nordsjön (Stora Fiskebanken) i sydväst, Norska havet i väst och Barents hav i norr. Norges högsta berg är Galdhøpiggen, omkring 2 469 meter. Ibland anges Glittertind som högre med en höjd på 2 472 meter, men då är istäcket inräknat, vilket ju varierar i tjocklek (själva berget når 2 452 meter). Norge har ett tempererat klimat längs med kusterna mycket tack vare Golfströmmen med strängare klimat i inlandet och subarktiskt klimat i norr.

Demografi

Norge har 4 577 457 (2004) invånare, varav ungefär en halv miljon bor i Oslos kommun. Omkring Oslo bor dock ungefär 1 miljon människor. Den största delen av Skandinaviens samisktalande minoritet bor i Norge. Folkmängden ökar med 0,4 procent per år (uppsk. juli 2004). Av invånarna är 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män. Uppdelat i ålder (2004): 0-14 år, 19,8 procent; 15-64 år, 65,4 procent och 65 år och äldre, 14,8 procent. När det gäller etniskt ursprung är den största delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk medan en mindre del i norra delen av landet är samisk / finsk. Under de senaste åren har invandringen utgjort mer än hälften av befolkningstillväxten och en ökande andel av befolkningen är invandrare, 7,3 procent per 1 januari 2003. De största invandrargrupperna är svenskar, danskar och pakistanier.

Världsarv

I Norge belägna platser upptagna på UNESCO:s världsarvslista.
- 1979 - Urnes stavkyrka
- 1979 - Bryggen i Bergen
- 1980 - Bergsstaden Røros
- 1985 - Hällristningarna i Alta
- 2004 - Vegaöarna

Kultur

Kända norrmän

- Niels Henrik Abel - matematiskt geni
- Åge Aleksandersen - musiker "Mycket ljus och..."
- Roald Amundsen - först till sydpolen.
- Sverre Anker Ousdal - skådespelare
- Tone Bekkestad - meteorolog TV4
- Ole Bull - fiolspelare, kompositör
- Leif Eriksson - första europé i Amerika (år 1000)
- Tryggve Gran - skidtränare, sydpol med Scott, pilot.
- Edvard Grieg - kompositör
- Knut Hamsun - författare
- Morten Harket - sångare och kompositör i popgruppen A-ha
- Sonja Henie - konståkningsstjärna och skådespelerska i Hollywood
- Thor Heyerdahl - arkeolog och historiker, drivkraften bakom Kon-Tiki-projektet
- Ludvig Holberg- författare
- Henrik Ibsen - författare
- Trygve Lie - första generalsekreterare för Förenta Nationerna
- Edvard Munch - konstnär
- Lise Myhre - serietecknare, grundare till seriefiguren Nemi
- Fridtjof Nansen - äventyrare, forskare, diplomat
- Vidkun Quisling - nazist och förrädare under andra världskriget
- Aud Schønemann - skådespelerska, mest känd från TV som Marve Fleksnes mor
- Jon Skolmen - komiker, skådespelare
- Jahn Teigen - musiker
- Tordenskjold - sjömilitär under Stora nordiska kriget
- Liv Ullmann - skådespelerska
- Sigrid Undset - författare
- Rolv Wesenlund - komiker och skådespelare, mest känd från TV som Marve Fleksnes

Övrigt

- Högsta punkt: Galdhøpiggen 2 469 m
- Naturtillgångar: Koppar, zink, järn, petroleum, fisk
- Befolkningens medelålder: 37,7 år
- Religion: Evangelisk-luthersk tro 90 % (1990), frikyrkliga 2,5 %, katoliker 0,5 %

Areal

- Total yta: 385 155 km² varav
- Svalbard 61 020 km²
- Björnöya
- Jan Mayen 377 km²
- färskvatten 17 900 km²

Norska städer

- Oslo
- Bergen
- Trondheim
- Stavanger
- Kristiansand
- Drammen
- Tromsø
- Ålesund
- Hamar
- Lillehammer
- Elverum
- Molde
- Namsos : Efter antal invånare 2001

Norska öar efter areal

- Hinnøy
- Senja

Externa länkar

- [http://www.servicetorget.no Servicetorget.no]
- [http://www.ssb.no Statistisk Sentralbyrå]
- [http://www.europe-countries.com Europe Countries]
- [http://www.europe-atlas.com Europe Atlas] Kategori:Norge Kategori:Europas länder als:Norwegen [[got:

1658

Händelser

- 6 januari - Svenskarna lyckas häva den ryska belägringen av Riga genom att man gör ett utfall och besegrar ryssarna i slaget vid Kobron.
- 30 januari
- Svenska hären tågar över isen på Lilla Bält.
- Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Tybrindvig.
- 6-12 februari - Svenska hären tågar över isen på Stora Bält.
- 26 februari - Danskarna tvingas till freden i Roskilde. Förutom landvinsterna beslutas att Sverige och Danmark gemensamt skall utestänga utländska flottor från Östersjön. Därmed har Sverige nått sin största utbredning någonsin. I freden erhåller Sverige
- Skåne
- Blekinge
- Halland
- Bohuslän
- Trondheims län
- Ön Bornholm
- 29 april - Svenskarna tar Bornholm i besittning.
- 17 maj - Vapenvila sluts mellan Sverige och Ryssland.
- Maj - Hertigen av Holstien-Gottorp erhåller med Sveriges hjälp full suveränitet över sitt hertigdöme.
- 1 juli - Thorn, hållet av svenskarna, innesluts av en fiendehär på 40.000 man.
- 23 juli - Karl X Gustav beslutar om ett nytt krig mot Danmark sedan landet försvårat fredsfördragets uppfyllande.
- 29 juli - Svenskarna innesluter Wolmar i Litauen.
- 4 augusti - Litauerna överlämnar Wolmar till svenskarna.
- 7 augusti - Svenskarna landstiger vid Korsör.
- 8 augusti - Svenska flottan börjar blockera Köpenhamn.
- 11 augusti - Köpenhamn börjar belägras av svenskarna.
- 27 augusti - En svensk här går in i Kurland.
- 6 september - Kronborg erövras av svenskarna.
- 12 september - Svenskarna erövrar Marienburg från ryssarna.
- Mitten av september - En allierad här bestående av österrikare, polacker och brandeburgare samlas i Mecklenburg.
- 17 september
- Svenskarna går över norska gränsen.
- Brandenburg ingår förbund med Polen i Wehlau. Den allierade hären går in i Holstein.
- 19 september - Hertigen av Kurland accepterar att svenskarna marscherar genom landet.
- 29 september - Svenskarna erövrar Kurland.
- 30 september - Svenskarna intar Mitau och tar hertigen av Kurland till fånga.
- 7 oktober - Svenskarna härjar ön Amager.
- 29 oktober - Svenska flottan besegras av den holländska i slaget i Öresund. Därmed kan holländarna bryta igenom den svenska blockaden och undsätta Köpenhamn.
- Oktober - Den allierade hären driver svenskarna från Jylland.
- 6 november - Svenskarna avslår ett anfall mot Thorn.
- 27 november - De allierade intar Kolding.
- 8 december
- Svenskarna utrymmer Als.
- Ett uppror utbryter på Bornholm och danska trupper tar ön.
- 11 december - Svenskarna i Trondheim kapitulerar.
- 13 december - Svenskarna i Thorn kapitulerar.
- 20 december - Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Valiesar.
- Georg Stiernhielm publicerar Herkules, det första större diktverket på svenska.
- Före detta drottning Kristinas underhandlingar om Neapels krona avbryts och hon återvänder till Rom.
- Olof Rudbeck ger ut en katalog över beståndet i Uppsalauniversitetets botaniska trädgård; sammanlagt 1.800 arter, däribland den exotiska potatisen.
- Dalsland överförs från Skara till Karlstads stift.
- Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco går i konkurs. Som en följd av detta inrättas Rikets Ständers Bank (nuvarande Riksbanken), världens första centralbank.

Födda

Avlidna

- 3 september - Oliver Cromwell, engelsk militär och statsman, statschef med titeln lordprotektor i England, Skottland och Irland från 3 december 1653 till sin död. Kategori:Årtal Kategori:1650-talet ko:1658년

Jylland

Jylland är den del av Danmark som hänger ihop med den europeiska kontinenten. Jylland har inte någon fast gräns mot syd. Allt efter sammanhang och åsikt kan Jyllands sydliga gräns sättas vid Elbe, Ejder, Danevirke, den nuvarande dansk-tyska gränsen eller vid Kongeå. På Jylland finns bland annat städerna Horsens, Randers, Viborg, Ålborg och Århus. Kategori:Danmark Kategori:Halvöar ja:ユトランド半島 ko:윌란 반도

Köpenhamn

Köpenhamn, da. København, är huvudstad i och största stad i Danmark. Staden ligger på öarna Själland och Amager, vid Öresund. Kommunen Köpenhamn är Danmarks största med omkring 500 000 invånare, men själva huvudstaden (Storkøbenhavn) har 1 116 979 invånare. Hela huvudstadsregionen Hovedstadsregionen omfattande hela norra Själland har 1 823 109 invånare. Köpenhamn tillhör Öresundsregionen.

Historia

Staden har anor från omkring år 1000 och Sven Tveskägg eller Knut den Store. Från början var Köpenhamn en liten handelsby under namnet Havn (på sv. Hamn), men dess centrala placering i dåtidens danska storrike (som inkluderade Skåne, Halland och Blekinge) gjorde att byn ökade i betydelse. Köpenhamn grundlades år 1167 då Biskopen Absalon Hvide lät uppföra en biskopsborg utanför Havn och byn växte till en köpstad (Köping), därav namnet København (Köpinghamn). Absalon Hvide 1536 blev staden Danmarks huvudstad (som tidigare varit biskopsätet Roskilde). 1658-1659 belägrades staden av den svenske kungen Karl X Gustavs trupper som också genomförde en misslyckad stormning. I Köpenhamn ligger även den s k fristaden Christiania som etablerades som ett tillhåll för människor med alternativa livstilar 1971.

Administrativ uppdelning

- Indre By
- Christianshavn
- Indre Østerbro
- Ydre Østerbro
- Indre Nørrebro
- Ydre Nørrebro
- Vesterbro
- Kongens Enghave
- Valby
- Vanløse
- Brønshøj-Husum
- Bispebjerg
- Sundbyøster
- Sundbyvester
- Vestamager

Sport

FC Köpenhamn är ett av Danmarks bästa fotbollslag. Hemmaarenan heter Parken och är Danmarks nationalstadion.

Kommunikationer

Köpenhamn och dess förorter har ett pendeltågssystem kallat S-tågen. Centralstationen i Köpenhamn kallas för Hovedbanegården och ligger mittemot Tivoli och Rådhuspladsen. Hovedbanegården har b.la. avgångar till Malmö, Hamburg och flera andra platser i Europa. Köpenhamns internationella flygplats, Kastrup, ligger på Amager med flera avgångar runt om i världen.

Se även

- Tivoli, nöjesfält
- Öresundsbron

Extern länk

- [http://www.kbhbase.kk.dk/ Officiell webbplats]
- Kategori:Köpenhamn Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Öresundsregionen ja:コペンハーゲン ko:코펜하겐

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

Blekinge

Blekinge är ett landskap i Götaland i sydöstra Sverige. Blekinge har ca 150 000 invånare och är, näst efter landskapen med något av storstadsområdena, landets mest tätbefolkade landskap. Blekinge kallas ofta för 'Sveriges trädgård' och har dessutom en vacker skärgård.

Historia

Blekinge var under flera hundra år gränsland mellan Danmark och Sverige. Landskapet var ofta skådeplats för sammandrabbningar mellan de båda arvfienderna. Städerna och landsbygden brändes och skövlades av både svenska och danska trupper. Vid freden i Roskilde 1658 övergick Blekinge permanent till Sverige. Under den svenska stormaktstiden upplevde Blekinge en storhetstid. Karlskrona anlades ute på ön Trossö 1680 som en ny svensk marinbas och var trettio år senare rikets tredje stad med mer än 10000 invånare. Det skyddade läget i den blekingska skärgården där befästningsanläggningar enkelt kunde försvara platsen kombinerat med en rik tillgång på ek på fastlandet spelade in när man synade platsen för den nya marinbasen. Även Karlshamn grundades under samma tid medan de äldre etablerade städerna Ronneby och Sölvesborg somnade in. Karlskrona och Karlshamn låg i närheten av de medeltida handelsplatserna Lyckeby respektive Elleholm och ersatte därmed även dessa. Under 1700-talet var landskapet Sveriges mest urbaniserade med en fjärdedel av invånarna som bodde i städer. Därefter har landskapet upplevt en långsammare utveckling än övriga delar av riket och har ibland elakt kallats för "Sveriges baksida"

Extern länk

- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Blekinge/index.html Lyssna till några av Blekinges dialekter] Kategori:Blekinge Kategori:Sveriges landskap

Uddevalla

Uddevalla, tätort i Uddevalla kommun.

Fakta om Uddevalla

Uddevalla kommun Bra förbindelser har alltid varit av vital betydelse för Uddevalla. Där korsvägarna möttes grundades staden som en norsk medeltida handelsplats och fick stadsrättigheter 1498. Uddevallas utveckling genom historien har gynnats genom återkommande sillperioder och stor exporthandel. 1800-talets industrialisering lade grunden till dagens skiftande näringsliv. Företag som Uddevalla Tändsticksfabrik eller olika textilföretag som exempelvis Tigerfabriken och inte minst Uddevallavarvet har bidragit med utveckling till dagens moderna regioncenter. En tidigare variant av namnet Uddevalla är Oddevold som lever kvar i ex-allsvenska IK Oddevolds namn. Staden har genom åren härjats av krig och bränder och inte mindre än tre gånger har näst intill hela staden brunnit ner till grunden. Uddevalla har historiskt sett pendlat mellan att vara i svenskt, norskt och danskt ägo. Uddevalla var efter Kung Karl XII:s död 1718 den första viktiga anhalten där han balsamerades och placerades i en lokalt tillverkad kista. Det hölls då också en fältriksdag på Kungstorget i Uddevalla innan liktåget bar av mot Stockholm. År 1998 firade Uddevalla 500 år som stad.

Historia

1998] Staden Uddevalla fick stadsrättigheterna på pränt år 1498. Att Uddevalla därmed blev stad är dock inte självklart, stad kan det ha varit långt innan dess. Att 1498 nämns som det år Uddevalla fick stadsrättigheter beror helt enkelt på att det är det äldsta datum från vilket stadsrättigheter finns bevarade. I själva verket var det så att städer måste få stadsrättigheterna bekräftade av varje ny kung, och det finns också senare privilegiebrev bevarade där Uddevalla återigen får stadsrättigheter. Uddevalla ligger i ett "ingenmansland" som ofta fick skifta nationalitet för att bli norskt, svenskt eller danskt. Vid varje sådant skifte behövdes ett privilegiebrev från den nye härskaren, och alltså även när nationaliteten kvarstod men ny kung valdes. Namnet Uddevalla är en försvenskad stavning av norskans Oddevalla, som också har haft ett flertal stavningar. En gång i tiden skall Uddevalla ha hetat Oddevold. Det namnet kommer efter "odden på vallen", som Uddevalla en gång i tiden kallades. Namnet Oddevold lever idag vidare i ett av de lokala fotbollslagen med samma namn. Tre händelser har under årens gång påverkat Uddevalla Stad mer än några andra. Det är de tre stora stadsbränderna som praktiskt taget har förintat staden helt tre gånger. Trots detta står staden fortfarande stark. Första gången Uddevalla brann var år 1564, under det nordiska sjuårskriget, då svenska trupper plundrade och brände ner staden till grunden. Den 9 maj 1690 blev återigen stora delar av staden nerbränd till grunden. Den tredje stadsbranden började en sommarmorgon den 29 juli 1806. När kvällen kom var nästan allt borta och tusentals invånare blev hemlösa.

1400-talet - 1500-talet -> en blomstrande tid blandat med krig

1498 kommer unionskungen Hans II till Uddevalla och dåvarande borgmästaren Lars Sinclair bad kungen om en bekräftelse på Uddevallas privilegier som stad. Den 19 december undertecknade kungen ett privilegiebrev till Uddevalla som i och med detta kunde besluta om skatter, regler för handel, vakthållning och liknande. Detta privilegiebrev överensstämde ord för ord med det som utfärdats för Marstrand 1455, med undantag för stadsnamnet och den sista meningen. Se också ovan om stadsprivilegierna. 1519 försöker svenskarna inta Bohuslän, men misslyckas och en dansk trupp brände ner staden. 1521 upphörde unionen och två år senare intog Gustav Vasa norra Bohuslän och Uddevalla. 1534 gick Kung Kristian till anfall och återtog Bohuslän. Han lyckades dock inte inta Bohus Fästning, vilket var hans huvudmål. Han återlämnade efter detta de områden han intagit. Gustav Vasa säljer norra Bohuslän och Dalsland till Danmark för 1200 rhenska gyllen. På så vis blev Uddevalla återigen danskt. Nu följde en bra tid för Uddevalla som kunde sälja mycket ekvirke till danskarna. Staden växte, men säg den lycka som varar. 1563 bröt det nordiska sjuårskriget ut och i augusti året därpå plundrade och brände svenskarna staden till grunden. Uddevalla hade vid den här tiden många invånare från Tyskland, Skottland och Holland.

1600-talet - 1700-talet -> Karl XII, krig och storhet som hamnstad

1611 startade det så kallade Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark. 1612 drabbades Uddevalla vilket slutade med att svenskarna brände staden. Uddevalla byggdes snabbt upp igen och snart blomstrade staden åter. Kristian IV byggde en