:: wikimiki.org ::

Frikyrka

Frikyrka

Frikyrka 1. Ett kristet trossamfund som inte är en statskyrka. 2. Ordet används ibland även som motsats till folkkyrka vilket kan förklara att de ortodoxa kyrkorna och den Romersk-katolska kyrkan, trots att de aldrig varit statskyrka i vårt land ändå inte gärna kallar sig frikyrkor. I förteckningen nedan är de emellertid medtagna. 3. I en ännu snävare betydelser betcknar ordet "frikyrka" eller "frikyrklig" en viss teologisk tradition, som förekommit i de traditionella frikyrkorna. Denna kännetecknas av evangelikala och lågkyrkliga inslag, med betoning på personlig omvändelse och lekmannaengagemang. I denna mening faller även de lutherska frikyrkorna bort. Frikyrkor i Sverige: (uppskattat antal medlemmar:)
- Traditionella frikyrkor
- Evangeliska Frikyrkan (29 000)
- Frälsningsarmén (7 000)
- Laestadianerna
- Metodistkyrkan (4 000)
- Pingströrelsen (90 000)
- Romersk-katolska kyrkan (92 000)
- Sjundedagsadventisterna (3 000)
- Svenska Alliansmissionen (13 000)
- Svenska Baptistsamfundet (18 000)
- Svenska Frälsningsarmén (700)
- Svenska Missionskyrkan (67 000)
- Nyare karismatiska rörelser
- Maranatarörelsen (2 500)
- Trosrörelsen (med församlingen Livets Ord som mest kända representant) (Trosrörelsen: 6 000 Livets ord: 2 000)
- Vineyard (800-1000)
- Lutherska frikyrkor
- Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan (ca 140)
- Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige (ca 30)
- Lutherska bekännelsekyrkan (200-300)
- Lutherska Församlingen (40-50)
- Lutherska Konkordiekyrkan (ca 30)
- Invandrarkyrkor
- Anglikanska kyrkan
- Ortodoxa kyrkor
- Orientaliska
- Armeniska apostoliska kyrkan (2 500)
- Etiopiska ortodoxa kyrkan (1 500)
- Koptiska ortodoxa kyrkan (800)
- Syrisk-ortodoxa kyrkan (25 000)
- Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka (1 200)
- Östliga
- Bulgariska ortodoxa kyrkan (700)
- Estnisk ortodoxa kyrkan (1 000)
- Finska ortodoxa kyrkan (6 000)
- Grekisk-ortodoxa kyrkan (17 000)
- Makedoniska ortodoxa kyrkan (8 000)
- Rumänska ortodoxa kyrkan (4 500)
- Ryska ortodoxa kyrkan (1 500)
- Serbisk-ortodoxa kyrkan (27 000)
- Svenska ortodoxa prosteriet (1 800)
- Ungerska protestantiska kyrkan
- Andra samfund
- Gammalkatolska kyrkan (600)
- Jehovas vittnen (23 000)
- Mormonerna (9 000)
- Liberala katolska kyrkan (600)
- Nyapostoliska kyrkan (500)
- Nya kyrkan (Swedenborgare) (150)
- Vännernas samfund (kväkare) (100)
- Historiska samfund
- Fribaptistsamfundet
- Helgelseförbundet Medlemsuppgifterna är hämtade ur tidningen Nya Dagen, religionssociologiska institutet och SOU 1998:113. Då medlemskapskriterierna skiljer mellan samfunden är jämförelser inte alltid särskilt rättvisa. Historia: Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse som har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade "läseriet" (se läsare), fram tills organiserade rörelser började framträda i mitten av 1800-talet, däribland Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Sjundedagsadventisterna. Se även:
- Svenska kyrkan
- Guds barn Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Kristendom

Kristendom, den religion som utgår från Jesus från Nasarets lära så som den återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln. Kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är en abrahamitisk religion.

Kristen tro

Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus blev avrättad för människornas synders skull, som därmed blev förlåtna. Ett evigt liv efter döden är också centralt inom kristendomen, och att det som krävs för att uppnå detta eviga liv främst är tro på Gud och Jesus, inte att utföra vissa gärningar. De olika kristna trosbekännelserna (t.ex. den apostoliska och den nicaenska) tillkom för att ena (eller särskilja) kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser. Den apostoliska trosbekännelsen (nyare översättning): Vi tror på Gud, allsmäktig Fader, himlens och jordens skapare. Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre, som blev till som människa genom den heliga Anden, föddes av jungfrun Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod från de döda på tredje dagen, steg upp till himlen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Vi tror på den heliga Anden, den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet. Amen Det centrala budskapet brukar illustreras med ett bibelställe, som kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16): "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."

Tidig historia

Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr. Till en början var kristendomen en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig snabbt kring Medelhavet tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande kristna. P.g.a. förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse, och Mindre Asien tillsammans med Syrien övertar rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut genom emigration och når snart rikets huvudstad Rom. Dit sänds även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop). På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna. Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knyter an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem fanns gnosticismen, markionismen och montanismen. Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (tidigt 300-tal) förändrades situationen för de kristna som fick religionsfrihet och ökat inflytande. År 325 samlades biskopar från hela riket till det första ekumeniska kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. Under kejsar Theodosius den store på 380-talet blev kristendomen statsreligion och omkring år 400 var riket kristnat. Sedan tidigare var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien. I slutet av 700-talet bryts det sista organsierade motståndet i de germanska rikena ner av Karl den store.

Uppdelning

Den organiserade kristendomen är uppdelad på en mängd olika kyrkor och trossamfund. Under de kristologiska striderna på 400-talet bröt flera kyrkor med majoritetslinjen. Dessa finns kvar än idag och brukar kallas orientaliska kyrkor. Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär. En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel (den ekumeniske patriarken) ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan (och därur senare utbrutna kyrkor) samt de ortodoxa kyrkorna. Båda dessa har anspråk på att vara den mest ursprungliga och allmänneliga kyrkan, med direkt band från Jesu lärjungar och fornkyrkan. I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphov till reformationen. Några teologer, bland dem Johan Calvin och Huldrych Zwingli, ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev reformationen i än mer radikal riktning. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod, en trend som fortsatt sedan dess. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter. Skillnaden mellan de olika protestantiska samfunden kan vara mycket stor.

Bokstavstro

Bokstavstro är när man tror på att varje ord i Bibeln är Guds ord till skillnad från att medge att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor.

Kronologiskt släktskapsträd för kristna riktningar

Förhållandena har förenklats något för att en illustration ska var möjlig, och utgör i första hand under nyare tid efter samfundsbildningen i Sverige
- Judendomen
- Den tidiga fornkyrkan
- Fornkyrkan
- Katolska kyrkan
-
- Katolska kyrkan
-
- "Västkyrkan"
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
-
- Sedevakantisterna
-
- Gammalkatolska kyrkan
-
- Evangelisk-lutherska samfund
-
- Evangelisk-lutherska samfund
-
-
- Bibeltrogna Vänner
-
-
- Lutherska bekännelsekyrkan
-
-
- Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan
-
-
- Laestadianerna
-
- Svenska Missionsförbundet
-
- Svenska kyrkan
-
- Anglikanska kyrkan
-
- Anglikanska kyrkan
-
- Metodistkyrkan
-
-
- Metodistkyrkan
-
-
- Frälsningsarmén
-
- Reformerta kyrkor
-
- Anabaptisterna
-
- Baptistkyrkan
-
- Fribaptisterna
-
- Pingströrelsen
-
-
- Trosrörelsen
-
- "Östkyrkan"
-
- Grekisk-ortodoxa kyrkan
-
- Rysk-ortodoxa kyrkan
-
- Nestorianer
-
- Armeniska kyrkan
-
- Monofysiter
-
- Koptiska kyrkan
-
- Georgiska kyrkan
-
- Sjundedagsadventister
-
- Adventistkyrkan
-
- Mormonkyrkan
-
- Jehovas Vittnen
- Arianer
- Markioniter
- Manikéer
- Pelagianer
- Montanister

Se även:

- Frikyrka
- Gud
- Kloster
- Religion
- Sakrament
- Svenska kyrkan
- Teologi Kategori:Kristendom ja:キリスト教 ko:기독교 ms:Kristian simple:Christianity th:คริสต์ศาสนา zh-min-nan:Ki-tok-kàu

Trossamfund

Trossamfund är organisationer med religiös verksamhet. Enligt Sveriges lag är ett trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Till trossamfunden räknas Svenska kyrkan och de samfund som registrerat sig enligt "Lag om trossamfund". Registrering innebär inte någon kvalitetskontroll av verksamheten eller ett statligt godkännande. Registrerade trossamfund får sina namn skyddade och kan få statlig hjälp med att ta upp medlemsavgifter.
- [http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19981593.HTM Lag (1998:1593) om trossamfund]

Se även

- Frikyrka
- Svenska kyrkan
- Bahaisamfundet Kategori:Religiösa organisationer

Statskyrka

Statsreligion, en religion som av en stat getts en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida. I de mest påtagliga fallen smälter statsmakten samman med religionen och bildar en teokrati. I Sverige var Svenska kyrkan tidigare nära knuten till staten, och Svenska kyrkans lutheranism kan således sägas ha varit statsreligion. Sedan år 2000 har relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förändrats och kyrkans ställning som självständigt trossamfund etablerats. I så måtto saknar Sverige numera statsreligion. På flera sätt tar dock staten fortfarande ställning mellan olika läror och trossamfund: Svenska kyrkans karaktär som evangelisk-lutherskt trossamfund är fastslagen i en särskild lag (till skillnad från andra samfund, som själva bestämmer sin religiösa inriktning), landets folkbokföring utgår från Svenska kyrkans församlingsindelning och Sveriges regent och tronföljare får enligt grundlag inte bekänna sig till någon annan religion än "den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är". Kategori:Politik Kategori:Religion ja:国家宗教

Folkkyrka

En folkkyrka är ett kyrkosamfund som administrativt täcker ett geografiskt område, oftast en nation. Svenska kyrkan är en folkkyrka, eftersom hela Sverige är indelat i församlingar inom Svenska kyrkan. Man kan även säga att kyrkor som är statskyrkor även kan betraktas som folkkyrkor. I Finland finns två folkkyrkor, tillika statskyrkor:
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
- Finlands ortodoxa kyrka Kategori:Kristendom

Ortodoxa kyrkan

Ortodoxa kyrkan är ett samlande begrepp på de ortodoxt kristna kyrkorna. De ortodoxa kyrkorna han indelas i två grupper: dels de östligt ortodoxa, dels de orientaliskt ortodoxa. Tillsammans utgör de den östliga kristenheten. Den östligt ortodoxa delen av kyrkan bröt med påvekyrkan i Rom vid den Stora schismen 1054. Eftersom Rom på 400-talet erövrades av icke-kristna och romarrikets nya huvudstad blev Konstantinopel - Nya Rom - kallar sig även den ortodoxa kyrkan "Romersk", en terminologi som kan verka särskilt förvirrande då även de ortodoxa kallar sig "katolska". I "det heliga landet" har detta symbolspråk fått särskilt tydliga uttryck, inte minst genom att det är de ortodoxa ("Grekerna", "Katolikerna" eller "Romarna") som sedan sekler har huvudansvaret för t.ex. gravkyrkan i Jerusalem och födelsekyrkan i Betlehem. Romersk-katolska kyrkan benämnes här allmänt "Latinarna". Kategori:Kristendom Kategori:Kristna samfund ja:東方正教会 zh-cn:东正教

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Evangeliska Frikyrkan

Evangeliska Frikyrkan, EFK, är en svensk evangelikal och baptistisk kyrka med cirka 30 000 medlemmar i omkring 340 församlingar och medarbetare i mer än 40 länder.

Verksamhet

EFK anordnar varje år Torpkonferensen och musikfestivalen Frizon.

Historia

Evangeliska Frikyrkan bildades 1 januari 1997 som en sammanslagning mellan tre baptistiska samfund i Sverige (Fribaptistsamfundet, Örebromissionen och Helgelseförbundet).

Externa länkar

- [http://www.evangeliskafrikyrkan.se/ Evangeliska Frikyrkan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Laestadianerna

Laestadianism, en väckelserörelse som utgick från Lars Levi Læstadius, som utmålade syndernas straff och manade till bot och bättring. Laestadianer av den s.k. östliga riktningen (se nedan) kallar sitt eget trossamfund i Sverige för fridsförsamlingarna. Laestadianerna kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan, och har stort inflytande över dess församlingar i Malmfälten. Det var en extatiskt färgad väckelse som snabbt spred sig över Nordkalotten, framför allt i Finland, men senare även till USA. Hos samerna kom den att förändra deras livsföring och minska alkoholmissbruket. Den laestadianska gudstjänsten karaktäriseras bland annat av en extatisk sejour som kallas "syndernas förlåtelse", rörelse, eller "liikutuksia" (på finska) där församlingsmedlemmarna gråtande ber varandra om förlåtelse för begångna synder. Syndakännedomen kan t.ex. uppstå i samband med skildringar av Jesu lidanden. Laestadianismen har har en särskild musikalisk tradition där sången leds av en försångare, lukkari. Laestadianerna organiserar egna församlingar trots att de kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan. Laestadianerna baserar sin religion på Bibeln och på Luthers och Laestadius skrifter och postillor. Ett karaktäristiskt drag för laestadianerna är att de organiserar stora samlingar med anhängare från olika länder, främst i Pajala som är rörelsens ursprungort och där även Laestadiusgymnasiet ligger. Idag är laestadianismen splittrad i en östlig och en västlig riktning. Den östliga har till viss del reformerats medan den västliga är mer radikalt laestadianistisk. Västlaestadianerna talar emot de skadliga effekterna av oanständig musik, film (inklusive TV-tittande), preventivmedel etc. Radikala laestadianer menar även att kvinnor, enligt Bibelns ord, skall dölja håret under gudstjänst (vilket laestadianer gör med huckle). Laestadianer hälsar traditionellt på varandra med frasen "Guds frid" eller "Guds fred". Lestadianismen är en viktig ingrediens i kulturen i svenska Tornedalen. Även hos samerna är laestadianismen en stark religiös inriktning; i bägge fallen torde det spelat in att man inte laestadianismen använt både tornedalsfinska och samiska som predikospråk. Den största gruppen i världen är gammallaestadianism (ca 90 000- 110 000).

Externa länkar

- [http://www.laestadius.net/HistoriaSWE.htm Laestadianismens historia]
- [http://lestadiolaisuus.info/svenska/index.htm Laestadianismen, Skandinaviens största väckelserörelse]
- [http://www.suviseurat.net/static/index.php%3Fsection=nitteet.html Laestadianska predikningar (på finska)]
- [http://www.laestadiustexter.se Lars Levi Laestadius predikningar online] Kategori:Protestantism Kategori:Ismer Kategori:Tornedalen

Pingströrelsen

] ] Pingströrelsen är en frikyrka som grundades i Los Angeles, Kalifornien 1906 och kom till Sverige 1907 genom den norske pastorn Thomas Ball Barrat. Rörelsen har sitt ursprung i den amerikanska Helgelserörelsen som växte fram under 1800-talet. Internationellt säger sig pingströrelsen ha över 95 miljoner medlemmar. Pingströrelsen kännetecknas av sin bibeltrogna inställning till exempelvis tungomål och vuxendop, något som hämtas ur rörelsens främsta förebild: den församling som bildades på pingstdagen ca år 30 i Jerusalem, 50 dagar efter Jesu uppståndelse. Ett annat kännetecken för den svenska, men även den norska och den finska pingströrelsen är betoningen av den fria församlingen. En konsekvens av detta är att det inte finns någon gemensamt fastställd teologi. På samma sätt som Martin Luther hävdar pingstvänner i allmänhet att endast Bibeln, inte tolkningar av den, ska vara vägledande för både enskilda kristna och för kristna församlingar. Det går därför inte att dra slutsatser om alla pingstförsamlingar eller alla pingstvänner genom enstaka observationer av företeelser som t.ex. vissa inslag av kristen sionism och insamlingar till förmån för israeliska bosättare på västbanken.

Historik i Sverige

Filadelfiaförsamlingen i Stockholm leddes 1911-1958 av pastor Lewi Pethrus, de allra första åren fortfarande inom ramen för Svenska baptistsamfundet. 1913 uteslöts Filadelfiaförsamlingen ur baptistsamfundet på grund av meningsskiljaktigheter rörande nattvarden. Pingströrelsen organiserar även sin egen nykterhetsorganisation, LP-stiftelsen. Lewi Pethrus var den svenska pingströrelsens grundare och även dess informella ledare fram till 1974. Stor betydelse för rörelsens utveckling i Sverige anses även Sven Lidman haft fram till brytningen mellan Lewi Pethrus och Lidman som skildras i boken Lewis resa. Rörelsen definieras som fria församlingar i samverkan, och har således varken gemensam överordnad organisation eller gemensamt fastslagen teologi. Pingströrelsen i Sverige hade 2004 nästan 90 000 medlemmar i 485 olika församlingar, av dessa är 251 organiserade i Riksförbundet PINGST. Pingströrelsens största församlingar i Sverige är Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, nära S:t Eriksplan med ca 7000 medlemmar, Smyrnaförsamlingen i Göteborg med ca 3500 medlemmar, Pingstförsamlingen i Jönköping med ca 2500 medlemmar och Sionförsamlingen i Linköping med ca 1800 medlemmar.

Samfund

Pingströrelsen har länge varit motståndare mot allt vad samfund och toppstyrning innebär. Under senare år har ett arbete verkat för att organisera rörelsen för att få ner kostnader, i vilket Pingst FFS har skapats, både som en förening, och som ett samfund, för att ha varumärket Pingst skyddat.

Externa länkar

- [http://www.pingst.se Pingströrelsen i Sverige]
- [http://pri.pingst.se Pingströrelsens informationscentrum]
- [http://www.pingst.nu Riksförbundet PINGST]
- [http://www.smyrna.se Smyrnakyrkan - Officiell Webbplats]
- [http://www.filadelfia.nu/ Filadelfiakyrkan - Stockholm] Kategori:Pingströrelsen i Sverige ja:ペンテコステ運動

Sjundedagsadventisterna

Sjundedagsadventisterna (engelska: Seventh-day Adventist Church) är en kristen frikyrka, bildad år 1863 i USA. Samfundet har ca 13 miljoner medlemmar i världen. I Sverige har rörelsen ungafär 2 800 döpta medlemmar fördelade på 44 församlingar. Namnet sjundedagsadventister kommer från att rörelsens teologi föreskriver att lördagen är vilodagen. Att vila på den sjunde dagen går tillbaka på att det i Bibeln står att Gud vilade på den sjunde dagen efter att han skapat världen. Att den sjunde dagen är vilodagenåterkommer även i de tio budorden. Bibelns profetior om tidens slut och Jesu återkomst har en central plats i sjundedagsadventisternas undervisning. De förespråkar en hälsosam livsstil och rekommenderar vegetarianism och avhållsamhet från alkohol, tobak och koffein. En viktig förgrundsgestalt inom sjundedagsadventisterna är Ellen G. White. Hon var med före och efter samfundets tillblivelse och anses ha haft profetisk gåva. Att Ellen G. Whites var en sann profekt är en av de trospunkter som finns att läsa om på samfundets hemsidor. Hon skrev många böcker, och många innehåler dessa profetior av vilka många i dag åberopas som bevis för att hon var en äkta profet. Dock redovisas inte alla av hennes profetior eftersom vissa av dessa uppfattas som makabra eller konstiga enligt dagens synsätt. Dessutom tog hon i sitt författande mycket från andra samtida författare utan att ge hänvisningar. Om detta nämns det inget från samfundet i dag. Man har förklarat det bland annat med att det inte på den tiden var brukligt att ge hänvisningar, att det därmed var fritt att ta efter eget tycke var som helst och sätta sitt namn på det. Ett annat argument har varit genom att hänvisa till att bibelns profeter använde sig av texter från andra håll i Bibeln. Samfundet har i Sverige i princip inte vuxit under större delen av 1900-talet och de flesta medlemmar i Sverige är således födda i församlingen. Detta har enligt andra och personer som lämnat SDA bidragit till en för sval atmosfär och en likriktning som består i att tolkningsföreträdet menas redan vara givet inom SDAs trosdefinitioner. Samfundet har en viss hierarkisk uppbyggnad med församlingar och en styrelse. Mycket av materialet som använts inom kyrkan och särskilt SDAs sabbatsskola är utformat i USA. SDA har även en stor hjälpverksamhet inom många olika områden runt om i världen såsom katastrofhjälp, hjälp till utbildning och vård genom sin egen hjälporganisationen ADRA. En splittring finns inom samfundet, där sen gren är fullt trogna synen på Ellen G. White och andra tar avstånd från henne och menar att hon var en falsk profet. De pekar på att en äkta profet måste vara oförvitlig i sina profetior, i annat fall om profetior hade befunnits vara oriktiga, borde samfundet tagit avstånd från dessa vilket dock sjundedagsadventisterna inte gjort.

Externa länkar

- [http://www.adventist.se/ Adventistsamfundet i Sverige]
- [http://www.adventist.org/ Officiell internationell hemsida]
- [http://www.freewebs.com/adventkyrkan/ Adventkyrkan i nytt ljus]
- http://www.mission.org/jesuspeople/seventhday.htm om Ellen G. White 1]
- http://www.blessedquietness.com/journal/housechu/plagiarist.htm om Ellen G. White 2]
- http://www.ellenwhite.org/mystory.htm om Ellen G. White 3] Kategori:Kristendom ja:セブンスデー・アドベンチスト教会 zh-min-nan:An-hioh-ji̍t Hōe

Svenska Baptistsamfundet

]] Svenska Baptistsamfundet är den äldsta svenska frikyrkan och är en del av den internationalla baptismen.

Identitet och vision

Baptistsamfundet beskriver sig själva som: : Svenska Baptistsamfundet är ett kristet trossamfund, en gemenskap av självständiga lokala församlingar, som bekänner Jesus Kristus som Gud och Frälsare i enlighet med Bibeln. Baptistsamfundet har en vision, som är antagen av Allmänna konferensen 2004: : Att söka Guds vilja med våra liv och leva så att alla finner en personlig relation till Gud genom Jesus Kristus och med Andens hjälp bryta upp från de krafter som utnyttjar och bryter ner människor och förstör jorden.

Verksamhet

Baptistsamfundet har (2005) 17 500 medlemmar i 234 församlingar, och bedriver missionsverksamhet i Kongo-Kinshasa, Ukraina, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Vitryssland, Litauen, Japan och Albanien. Samfundet har goda ekumeniska kontakter med ett flertal andra samfund och en majoritet av medlemmarna finns i de 89 församlingar som förutom Baptistsamfundet också är anslutna till ett eller flera andra samfund, oftast Svenska Missionskyrkan eller Evangeliska Frikyrkan. Tillsammans med Missionskyrkan driver man också Teologiska Högskolan, Stockholm och ger ut tidningen Sändaren. Samfundet använder den ekumeniska psalmboken Psalmer och Sånger och den ekumeniska kyrkohandboken Gudstjänstboken. På egen hand har Baptistsamfundet två folkhögskolor, är huvudman för Brommadialogen och har introducerat Naturlig församlingsutveckling (NFU) i Sverige. Baptistsamfundet är delägare i bokförlaget Libris och driver Vallersvik konferens- och semestercenter. Svenska Baptistsamfundet har en stark tillhörighet i den internationella baptismen, och är engagerade i de internationella baptistorganisationerna Baptisternas Världsallians och Europeiska Baptistfederationen. Av historiska skäl är baptister ofta engagerade för religionsfrihet och argumenterar till exempel ofta för att moskéer ska få byggas i Sverige. Samfundet har en demokratisk uppbyggnad, och högsta beslutande organ är Allmänna konferensen, dit samtliga anslutna församlingar har rätt att skicka ombud. Allmänna konferensen väljer styrelse och utser den högsta tjänstemannen, som kallas missionsföreståndare. Nuvarande missionsföreståndare är Karin Wiborn. Samfundet tar emot statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), men finansieras framför allt genom frivilliga gåvor från medlemmarna.

Historia

Baptismens historia i Sverige börjar den 21 september 1848, strax efter mörkrets inbrott i Vallersvik, då en liten grupp på åtta personer genomförde det första baptistiska dopet i Sverige. Att döpa någon utan att vara präst i Svenska kyrkan var vid den här tiden ett allvarligt brott, och den inkallade danske baptistpastorn A P Förster, som rott 17 timmar för att komma dit, planerade att ro tillbaka till Danmark samma kväll för att undvika myndigheterna. Senare samma dag bildades den första baptistförsamlingen i Borekullastugan i Landa socken nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte Fredrik Olaus Nilsson. Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F O Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop. Trots förföljelsen växte rörelsen, och när Baptistsamfundet var som störst 1934 hade det över 68 000 medlemmar. I början av 1900-talet uppstod konflikter kring den nya karismatiska väckelsen inom samfundet, vilket slutade med att samfundet uteslöt Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som under Lewi Pethrus ledning utvecklades till den svenska Pingströrelsen. På 1930-talet uppstod en ny konflikt som slutade med att samfundet splittrades i två, i och med att Örebromissionen bröt sig ur 1934. På senare tid har diskussioner förekommit om att gå samman med antingen Evangeliska Frikyrkan eller Svenska Missionskyrkan. Baptistsamfundet var en av de första kyrkorna i Sverige att ordinera kvinnliga pastorer och först med att utse en kvinnlig kyrkoledare, missionsföreståndare.

Närstående organisationer

- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF)
- Svenska Baptisternas Kvinnoförbund (SBKF)

Utbildningar

- Teologiska Högskolan, Stockholm
- Sjöviks folkhögskola
- Betel folkhögskola

Externa länkar

- [http://www.baptist.se Svenska Baptistsamfundet]
- [http://www.sbuf.baptist.se SBUF]
- [http://www.vallersvik.com/ Vallersvik Konferens & Semestercenter AB i Frillesås]
- [http://www.kommunen.se/turism/bilder/kultur-syd-10.jpg Bild på Borekullastugan]
- [http://images.tradera.com/846/7525846_1.jpg Äldre vykort med Borekullastugan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Svenska Frälsningsarmén

Svenska Frälsningsarmén, SFA, grundad 1905 av tidigare officerare och soldater i Frälsningsarmén i Sverige (grundad 1882). I Sverige fanns det alltså två "frälsningsarméer"; denna som kallas Svenska Frälsningsarmén och den "internationella" som enbart kallas Frälsningsarmén. SFA:s första ledare hette Kaleb Swensson-Tollin (1868-1952), han innehade denna uppgift i närmare 40 år, tidigare var han brigadör i FA. Titeln överste bärs av SFA:s högste valde ledare. SFA:s tidning hette Vår fana. SR Ekot meddelade 16 juni 2005 att SFA blivit en del av Svenska Missionskyrkan.

Externa länkar

- [http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2005-06-17&Artikel=641462 SR Ekot - Svenska Frälsningsarmén går in i Svenska Missionskyrkan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Maranatarörelsen

Maranatarörelsen är en kristen frikyrka. Maranata (som de ofta kort kallas) bildades som en utbrytning ur pingströrelsen, under ledning av pastor Arne Imsen. Ordet Marana'ta! är arameiska och betyder ungefär "Du vår herre, kom!". Rörelsen bildades i början av 1960-talet. Rörelsen var löslig organiserad, och mot slutet av 1960-talet splittrades den i olika riktningar. Några församlingar slog in på en mer moderat bana, och sökte ökad kontakt med den övriga frikyrkorörelsen. Stockholmsförsamlingen,under ledning av Arne Imsen, stod för en mer radikal linje. Man bildade kommuniteter eller storfamiljer och stod för en starkt kyrkokritisk förkunnelse. Under 1970- och 1980-talen hade maranatarörelsen flera spektakulära väckelsemöten runt om i Sverige, bland annat lät man flyga in den omtalade predikanten Målle Lindberg till tältmötena hängande från en helikopter. En grupp ur Maranatarörelsen demonstrerade 2004 och 2005 utanför Storkyrkan i Stockholm när det hölls kärlekens mässa där. De anser att utlevd homosexualitet strider mot den kristna läran. Maranatarörelsen betraktas ofta som en sekt.

Externa länkar:

- [http://www.maranata.se/ Maranataförsamlingen i Stockholm]
- [http://www.maranata.se/tidningen Maranatarörelsens tidning]
- [http://www.maranata.se/forsamlingen/historik.html Maranatarörelsens egen presentation av sin historia] Kategori:Protestantiska samfund Maranatarörelsen

Trosrörelsen

Trosrörelsen (efter eng. Faith Movement, ibland Word of Faith) är en rörelse inom kristendomen med ursprung i USA. Livets Ord är den i Sverige mest kända församlingen inom rörelsen.

Teologi och samfundsidentitet

Trosrörelsen är en del av den karismatiskt kristna rörelsen och betonar därmed den Helige Andes aktivitet i nutiden genom Andens gåvor, med en särskild betoning på tungotal och helande. Trosrörelsen kombinerar detta med en evangelikal eller radikal bibelsyn, en baptistisk dopsyn och ett bejakande av apostoliskt ledarskap. När det gäller helande anser man inte bara att man kan be till Gud att han ska bota en sjukdom, utan att man kan tilltala sjukdomen i Jesu namn och befalla den att lämna den sjuke. Framgångsteologi och JDS-läran är teologiska uppfattningar som förts fram inom trosrörelsen, men som rörelsen inte officiellt står för. Bland andra kristna samfund står man närmast Pingströrelsen, och vissa pingstförsamlingar har tagit intryck av trosrörelsen, medan andra har tagit avstånd från den.

Viktigare företrädare

- Kenneth Hagin
- Kenneth Copeland
- Ulf Ekman
- Robert Ekh Kategori:Protestantiska samfund Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Församling

---- En kristen församling är en grupp kristna som regelbundet firar gudstjänst tillsammans. Församlingen leds vanligen av en präst eller pastor (i den tidiga kyrkan av en biskop) som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, i synnerhet inom små frikyrkoförsamlingar. Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund. I många frikyrkor är församlingarna fristående och oberoende (kongregationalism). I andra kyrkor (bland dem Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna) är församlingarna underställda en biskop och ett stift (episkopalism).

En församling i Svenska kyrkan

En församling i Svenska kyrkan leds alltid av en kyrkoherde. Övriga anställda kan vara en eller flera av följande:
- komminister (=övriga präster i pastoratet)
- diakoner
- församlingspedagog
- församlingsassistent
- musiker/kantor/organist
- Personal för ekonomi, och administration
- Personal för fastighetsskötsel och park- och kyrkogårdsarbete En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för "kyrklig kommun" (som motsats till den borgerliga kommunen). Hovförsamlingen i Stockholm är en icke-territoriell församling, därför hänförs alla utlandssvenskar dit, oberoende av i vilket land dessa håller till. Att hänsföra utlandssvenskarna dit är närmast en fiskal åtgärd som har med indrivning av skatt från skattepliktiga utlandssvenskar att göra. Detta kallas deras skatterättsliga hemvist , trots att dessa medborgare stadigvarande är bosatta i annat land. Sedan Svenska kyrkan 2000 skiljts från Staten hanterar Skatteverket (i tidigare organisation Riksskatteverket) detta på annat sätt. Två eller flera församlingar kan tillsammans bilda ett kontrakt, som leds av en kontraktsprost, tillika kyrkoherde i någon av de i kontraktet ingående församlingarna.

Se även

- Församling (folkbokföring)
- Fängelseförsamling
- Lappförsamling
- Lista över svenska församlingar
- Militärförsamlingar
- Församling (olika betydelser) Kategori:Samhälle Kategori:Kristendom

Vineyard

Vineyard är en evangelikal, karismatisk kyrka. Samfundet betonar bland annat att det är naturligt för den Helige Ande att på ett gudomligt sätt verka i människors vardag, en fokusering på tillbedjan och lovsång samt en organisationsform där små grupper som samlas i hemmen är lika viktiga som gemensamma gudstjänster.

Historia och utbredning

Kyrkan grundades i början av 1980-talet i Anaheim, Kalifornien av John Wimber. Rörelsen har sedan dess aktivt arbetat med att "plantera" nya församlingar och fanns 2003 i över 80 länder. Vineyard Norden startade i Stockholm 1992 av Hans Sundberg m.fl. I Sverige har församlingar sedan dess etablerats i bland annat Umeå, Göteborg, Nyköping, Jönköping och Borås. Små Vineyardgrupper finns i flera andra städer.

Lovsång

Fokuseringen på tillbedjan och lovsång har gett musiken en central plats. Lovsånger från Vineyard, ofta med en rockig anstrykning, har haft ett stort genomslag och används flitigt även utanför Vineyard. En markering för Vineyards delaktighet i den kristna enheten skedde 2002 då företrädare för rörelsen firade gudstjänst i Peterskyrkan i Rom tillsammans med romersk-katolska karismatiker.

Externa länkar

- [http://www.vineyard.se/ Vineyard Norden]
- [http://www.vineyardmusic.com/ Vineyard Music] Kategori:Protestantiska samfund Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan

Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan är en evangelisk-luthersk kristen frikyrka. Kyrkan bildades 1974 och fick sitt nuvarande namn 1990. Kyrkan har åtta olika församlingar i landet. Liksom lutherska bekännelsekyrkan erkänner Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan konkordieboken som en rätt tolkning av bibeln. Evangelisk-Lutherska Bekännelsekyrkan (ELBK) uppstod i slutet av 1980-talet av några församlingar som lämnat Lutherska bekännelsekyrkan (LBK) efter oenigheter i vissa frågor kring nattvarden och prästämbetet.

Externa länkar

- [http://www.elbk.org/ Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkans hemsida] Kategori:Protestantiska samfund Kategori:Lutherdom

Lutherska bekännelsekyrkan

Lutherska bekännelsekyrkan är en kristen frikyrka. Lutherska bekännelsekyrkan menar att konkordieboken, som härrör från 1500-talet, är på alla punkter en rätt tolkning av den kristna tron och Bibeln. Man håller också hårt på Luthers lilla katekes och andra delar av protestantismen som ligger nära det som Martin Luther lärde ut. Lutherska bekännelsekyrkan erkänner inte Bibel 2000.

Se även

- Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan

Externa länkar

- [http://lbk.cc/ Lutherska bekännelsekyrkans hemsida]
- [http://www.wels.net/ Internationell hemsida (Wisconsin Evangelical-Lutheran Synod)] Kategori:Lutherdom

Lutherska Församlingen

Lutherska Församlingen i Stockholm och Lutherska Församlingen i Umeåområdet är två fristående lutherska församlingar bildade 1988 ur Bibeltrogna vänner. 1992 ingick församlingarna kyrkogemenskap med Evangelisk-Lutherska Bekännelsekyrkan, dock efter att ett antal medlemmar i Umeåförsamlingen lämnat denna och anslutit sig till Lutherska Bekännelsekyrkan. [http://www.lutherskaforsamlingen.org/ Lutherska Församlingen]

Anglikanska kyrkan

Kategori:Protestantiska samfund Anglikanska kyrkogemenskapen, omfattar den Engelska kyrkan och dess dotterkyrkor i framför allt de f.d. brittiska kolonierna. Ungefär vart tionde åt samlas anglikanska biskopar från hela världen till Lambethkonferensen för överläggnngar. Ärkebiskopen av Canterbury är konferensens ordförande och kyrkogemenskapens främste biskop. Anglikanismen tillkom när Henrik VIII av England bröt med katolicismen och gjorde sig själv till kyrkans överhuvud 1534. Den har en protestantiskt färgad förkunnelse som grundar sig på de trettionio artiklarna, fastslagna 1563. Liturgin, innehåller många katolska bruk såsom knäfall, korstecken och processioner. Anglikanska kyrkan deltar i Borgågemenskapen, definierad av Borgåöverenskommelsen.

Anglikanska provinser

Anglikanska kyrkor som gått samman med andra samfund

- Church of North India
- Church of Pakistan
- Church of South India

Extraprovinser under Canterbury

- Anglican Church of Bermuda
- Church of Ceylon
- Lusitanian Church
- Reformed Episcopal Church of Spain
- Falkland Islands

Se även

- Anglikanska kyrkan i Sverige
- Book of Common Prayer
- De trettionio artiklarna
- Reformationen ja:聖公会

Orientaliskt ortodoxa

Orientaliskt ortodoxa kyrkor. Kyrkor som avsöndrade sig från majoritetslinjen under de kristologiska striderna. Förutom teologiska skillnader fanns även politiska motiv till splittringen. Kristna utanför Romarriket hade problem med att de betraktades som femtekolonnare av sina egna länder om de hade för stort samröre med representanter Romarrikets statsreligion. Om de av Romarriket betraktades som irrläriga hade de lättare att bli erkända i sina egna länder.
- Armeniska ortodoxa kyrkan
- Etiopiska ortodoxa kyrkan
- Koptiska ortodoxa kyrkan
- Syrisk-ortodoxa kyrkan
- Österna apostoliska och katolska assyriska kyrka

Se även

- Ortodoxa kyrkan ja:東方諸教会

Koptiska ortodoxa kyrkan

Den koptiska ortodoxa kyrkan finns i Egypten, och räknas ofta som nestoriansk. Kyrkan har tre liturgiska språk används under gudstjänsten: grekiska, koptiska och arabiska. Den koptiska kyrkan tillhör gruppen gamla österländska kyrkor.

Syrisk-ortodoxa kyrkan

Syrisk-ortodoxa kyrkan, en av de för-chalcedonensiska orientaliskt ortodoxa kyrkorna. Tidigare även benämnd jakobitisk. Kyrkan avvisar de kristologiska läror som fastställdes vid kyrkomötet i Chalcedon år 451. Kyrkans historia går tillbaka till biblisk tid och församlingen i Antiochia som var en av de första och viktigaste utanför Palestina. Med tiden blev även Edessa en av den syriska kristenhetens huvudstäder. Efter den arabiska erövringen, korstågen, mongolernas erövringar och den turkiska folkvandringen reducerade kyrkan kraftigt i antal. Förföljelser i det moderna Turkiet har lett till att de allra flesta idag utvandrat till Europa och USA. Totalt finns det ungefär ett par hundra tusen syrisk-ortodoxa kristna med rötter i Mellanöstern kvar i världen. Av dem bor nästan 30000 i Sverige (främst i Södertälje och Västerås). Sedan år 1665 finns även en grupp syrisk-ortodoxa (drygt 1 milj.) i Indien, som anslutit sig efter en schism med romersk-katolska kyrkan (se tomaskristna). Sedan början av 1900-talet är de uppdelade i två samfund. Högsta ledning är patriarken av Antiochia, residerar sedan 1960 i Damaskus, och den Heliga synoden (kyrkans ärkebiskopar).

Syrisk-ortodoxa i Sverige

Till Sverige kom de första syriskt kristna invandrarna år 1967. De är organiserade i Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet. Benämningarna assyrier eller syrianer är föremål för en het konflikt som lett till att delegationer från Damaskus varit tvungna att åka till Sverige för att medla. Man har ett 20-tal församlingar i Sverige, omkring 25 präster samt två biskopar som residerar i Södertälje. Syrisk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen fått uppmärksamhet i svenska medier, bl.a. för konfilkten mellan assyrier och syrianer, flickan Samiras helbrägdagörelser och för begravningen av en biskop som skedde genom att man murade in honom i väggen i en kyrka. Nu bor 55 000 syrisk ortodoxa i sverige, jämfört med tidigare uppgift på 30 000.

Se även

- Ortodoxa kyrkan
- Orientaliskt ortodoxa
- Assyrien
- Syrien
- Österns Apostoliska Katolska Assyriska kyrka Kategori:Kristna samfund

Östligt ortodoxa

De östligt ortodoxa kyrkorna är en samling självstyrande kristna nationalkyrkor. Redan tidigt under kristendomens historia uppstod skillnader mellan den grekiska kristenheten i östra Romarriket och den latinska kristenheten i den västra rikshalvan. Romarrikets uppdelning, Västroms fall och en allt större okunskap i grekiska i västerlandet kom att fördjupa klyftorna och ledde till schismer mellan öst och väst. Efter en incident år 1052 där grekiska kristna på Italienska halvön tvingas fira gudstjänst enligt latinsk rit stängde patriarken i Konstantinopel de latinska kyrkorna i staden. Efter något år mjuknade dock patriarken och inbjöd påven till förhandlingar. Påven sände tre legater under ledning av kardinalen Humbertus. Det verkar som om Humbertus och patriarken inte alls gick ihop och Humbertus tågade en sommardag år 1054 in i Hagia Sofia och lämnade en bannbulla på altaret. Schismer hade inträffat förr och kunde oftast biläggas efter förhandlingar. Men år 1204 skövlade besvikna korsfarare Konstantinopel. De hade ombetts att komma dit av stadens invånare som fruktade ett anfall, men väl där uppfattade de sig som lurade av grekerna. Staden plundrades, altaret och ikonerna i Hagia Sofia förstördes och en prostituerad sattes på patriakens stol. Resultatet blev en djup bitterhet bland grekerna mot västerlandet. Så djup att den sitter i ännu bland dagens ortodoxa trosbekännare. Schismen var nu permanent och oåterkallelig. Stridsfrågorna mellan Rom och Konstantinopel hade framför allt varit två:
- Påvens jurisdiktionella anspråk
- Frågan om filioque Biskopen i Rom (påven) hävdade sedan 400-talet överhöghet över hela den kristna kyrkan med motiveringen att Rom var aposteln Petrus första stift. Alltså den apostel som var ledaren bland de tolv och om vilken Jesus sagt "Du är Petrus, klippan, och på denna klippa ska jag bygga min kyrka" (Matt. 16:18). Detta ville naturligtvis inte biskopen i Konstantinopel gå med på.

Se även

- Bulgariska ortodoxa kyrkan
- Finska ortodoxa kyrkan
- Grekisk-ortodoxa kyrkan
- Makedoniska ortodoxa kyrkan
- Rysk-ortodoxa kyrkan
- Rumänska ortodoxa kyrkan
- Serbiska ortodoxa kyrkan ja:東方正教会 Kategori:Kristendom

Willy Ustad

Willy Ustad (født 16. mai 1946 i Trondheim), er en norsk forfatter, mest kjent for serien Fire søsken. Ustad skriver underholdnings- og spenningsfortellinger som svinger mellom sjangre som krim, science fiction, skrekk og historiske romaner, med vekt på grundig research og sterk sympati på de svake og undertryktes side. Fra han debuterte i 1989 til og med 2005 har han gitt ut over 60 bøker. Ustad vokste opp som fosterbarn på landsbygda i Nord-Trøndelag. Han begynte å jobbe i hæren som 17-åring, og blei der i 13 år. I 1980 begynte han som arbeider ved Aker Verdal Offshore, der han var aktiv i fagforeninga og hovedverneombud i fire år. Etterhvert gjorde helsa at han måtte tenke på å slutte som industriarbeider, og han begynte sin tredje kariere som en av Norges mest produktive forfattere. Debutboka Ulva fra Huldretjernet (1989) kom da Ustad var 43, en alder da forfattere ofte har mange bøker bak seg. Romanen blander nåtidas Trøndelag, eventyr og sagn og science fiction, en miks som er typisk for de fleste av hans seinere serier. Den inneholder også personer som er knytta til flere av de andre bøkene hans. Slike forbindelser har han skrevet inn i de fleste romanenene sine, slik at lesere som liker å pusle med sånt kan flette dem sammen til en slags stor-roman. Den neste boka, Vargtid (1990) er ei historisk fortelling om ei trellejente som flykter gjennom slaget på Stiklestad og slutter seg til en ulveflokk. Utgangspunktet er et sagn som ikke sier stort mer enn det. Her bruker Ustad både sin kunnskap om villmark og dyr og sin evne til å gave i historiske kilder. Beskrivelsen av slaget på Stiklestad er blitt kalt svært nøyaktig, og bærer preg av hans militære bakgrunn. Begge disse bøkene ble gitt med stiv perm på Bladkompaniet i en serie som var et slags klekkeri for mulige serieforfattere laget av den legendariske forlagsredaktøren Finn Arnesen. Han jaktet på skribenter som kunne levere et stort antall bøker raskt og pålitelig, i serier med sterk lokal apell plassert i ulike landsdeler. Han foreslo at Ustad skulle skrive en serie fra Trøndelag. Ustad svarte med å foreslå Fire søsken - om to søstre og to brødre fra et fattig småbruk. Ulikt de tidligere Bladkompaniseriene skulle den hand