:: wikimiki.org ::
| Fyrtio Martyrer |
Fyrtio martyrerium.]]
Fyrtio martyrer eller XL militum, var en helgdag som i äldre tiders almanackor firades den 9 mars till åminnelse av fyrtio soldater som år 320 dog martyrdöden i Sebaste i dåtida Armenien (staden Sivas i dagens Turkiet). För att förmå dem att avsvära sig sin kristna tro, tvingade man dem att stå nakna på isen på en frusen damm, tills de dukade under av kölden.
Se även
- [http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfco/0576.html Nordisk familjebok, 1923 - Fyrtio martyrer]
- [http://www.ewtn.com/library/MARY/40MAR.htm The forty martyrs of Sebaste]
- [http://www.heiligenlexikon.de/index.htm?BiographienV/Vierzig_Maertyrer_von_Sebaste.htm Vierzig Märtyrer von Sebaste]
AlmanackaFör annan betydelse, se almanacka (GPS)
En Almanacka, från grek. alemenichiaka av osäkert ursprung, är en förteckning över kalendern, d v s årets dagar, veckor och månader, med uppgifter om helgdagar, namnsdagar, astronomiska händelser och andra fakta. I äldre tider innehöll almanackorna också ofta notiser om historiska händelser och även förutsägelser om väder, hälsa, krig och farsoter, samt råd om när olika saker såsom åderlåtning, slakt och skörd, var lämpliga att utföra. Sådana s.k. prognostica eller praktika kunde även förekomma separat utan några kalendariska uppgifter.
Historik
Redan i det Romerska riket förekom tabeller som kallades fasti eller calendaria med uppgifter som liknar moderna almanackor. Dessa fanns både i bokform och som stentavlor uthuggna i marmor.
Ordet almanac användes av Roger Bacon år 1267 som en beteckning på tabeller över himlakroppars rörelse.
I Norden förekom under tidig medeltid en slags evighetsalmanackor ristade på trästavar som kallas runstavar.
En föregångare till almanackorna är också de handskrivna eller tryckta skrifter med uppgifter om helgdagar inom kyrkan som biskoparna delade ut till prästerskapet inom sina församlingar. I det medeltida Europa förekom också tidigt kalendrar med uppgifter om helgondagar och andra religiösa högtider.
De första tryckta almanackorna utgavs i Tyskland i mitten av 1400-talet bruket spreds snart till andra delar av
kontinenten såsom Belgien, Frankrike och England. Redan tidigt kom de att förses med prognostica av olika slag. Sålunda innehöll en engelsk almanacka utgiven 1533 av John Thybault deklarationen: "... and of the influence of the mone, of peas and warre, and of the sykenesses of this yere, with the con-stellacions of them that be under the vij. pianettes, and the revolutions of kynges and princes, and of the eclipses and comets." (Vilket i Nordisk Familjeboks översättning blir: :"... om månens inflytande, om fred och krig, om detta års sjukdomar jämte konstellationerna för de personer, som är under de VII planeterna, konungars och furstars revolutioner samt om förmörkelser och kometer".)
Översättningar av de tyska förlagorna började ges ut i Sverige i mitten av 1500-talet. Den första svenska almanackan översattes av läkaren Thomas Zeger (Zegerius) 1540 och trycktes i Uppsala men finns inte bevarad. Den äldsta bevarade svenska almanackan är från 1585. 1608 utgavs den första almanackan avsedd för en viss "horisont" (Stockholms).
Almanackor blev med tiden populär läsning och spreds i stora upplagor. Under 1740-talet var upplagan ca 130 000 exemplar varje år. Almanackorna utgjorde i hög grad den tidens förströelseliteratur. De var ofta den enda profana läsning som fanns i hemmen, och de lästes om och om igen. De var dessutom en kanal för spridning av information och vetande från överhet och myndigheter till gemene man. Almanackan tjänade också ofta som dagbok där man antecknade viktigare händelser och uppgifter om närståendes födelsedagar och ålder.
I början kunde vem som helst trycka almanackor med godtyckligt innehåll, men från 1680-talet kom deras innehåll att utsättas för olika grad av kontroll och censur. 1686 fastställde en förordning av Karl XI att inga almanackor fick ges ut utan att ha kontrollerats och godkänts av vissa astronomiprofessorer. 1747 fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på att ge ut almanackor, vilket p.g.a upplagornas storlek kom att utgöra en viktig inkomstkälla för akademien. Ensamrätten medförde också att namnsdagslängden standardiserades och kom att styras centralt.
Den kungliga förordningen reglerade också priset för "de små Almanachorne ... på wanligt sätt häftat och skurit" med höga böter för dem som bröt mot detta. Detta med pris och format var tydligen viktigt, och så sent som 1941 kan man i almanackorna läsa liknande formuleringar:
: ... "skola de små almanackorna försäljas häftade och skurna för 30 öre stycket; kommandes den, som vågar stegra detta pris eller vid försäljning av almanackor ej tillika är försedd med häftade och skurna för 30 öre stycket, att böta 50 kronor för varje gång sådant överträdes."
Vetenskapsakademiens privilegium upphörde 1972 och det blev fritt igen för vem som helst att publicera almanackor. Detta ledde till en viss anarki i namnsdagslängden under några år och först 1986 lyckades man enas om en ny gemensam längd. En ny togs fram 1993, och f.o.m. 2001 har vi en namnsdagslängd som framtagits av Svenska Akademien. Almananacksutgivningen är dock fortfarande fri.
Innehåll
Svenska Akademien
Förutom de rent astronomiska förutsägelserna om solens upp- och nedgång, månens faser, förmörkelser, kometer och liknande, förekom förutsägelser av mer astrologiskt och vidskepligt slag. Bland de viktigare var
väderprognoser för det kommande året. Uppgifter som "blåst", "mulet", "ostadigt", "disigt", "snö", "slask", "frost" och liknande, förekom på de olika dagarna (se bilden). Horoskop - ibland för alla, ibland berodende på den stjärnbild man var född i, förekom också. Andra förutsägelser kunde röra jaktlycka, krig, farsoter och politiska händelser.
Från och med 1707 förbjöds förutsägelser, men det var svårt att sälja almanackor som inte innehöll åtminstone väderprognoser, så dessa kom att undantas från förbudet. För att rättfärdiga detta ur vetenskaplig synpunkt hävdade man att det inte gick att utesluta att månens faser och andra astronomiska företeelser påverkade väderleken. Exempelvis skrev astronomiprofessorn Anders Celsius år 1729 en redogörelse för hur månens faser och månadens dagar genomgår en 19-års cykel (den sedan antiken kända s.k. Metons cykel) och att därför ett visst års väder borde kunna förutses genom att jämföra med vädret 19 år tidigare. Väderprognoserna kom att kvarstå i almanackorna ända t.o.m. 1869.
Almanackorna innehöll ofta hälsoråd och råd för den praktiska vardagen i bondesamhället - vad som var lämpligt eller olämpligt att äta och göra, när det var passande att göra åderlåtning, så, skörda och slakta. För januari månad kunde det exempelvis stå: "Nu ät och drick, med ett gott Modh, dock låt på benen intet blod".
Andra ingredienser var informativa artiklar eller fakta av olika slag, såsom berättelser om kungar, regentlängder eller
beskrivningar över jordens länder. Carl von Linné skrev 1743 och 1744 artiklar med titeln
"Anmärkningar om inländska växter". Sedelärande och uppfostrande råd, såsom artikeln "alkoholens fördärfvlighet", och en "Historia om kyskhet och thes belöning" förekom också.
Allmännyttig information och upplysningar, såsom posttaxor och postens avgång och ankomst på olika orter gavs också. Här fanns också uppgifter om när och var marknader hölls vilket var viktig information för landsbygdens befolkning.
Almanackor i övriga Europa
I övriga Europa kom i många fall de kalendariska och astronomiska delarna att minska i betydelse. Istället tillkom olika årsberättelser (s.k. ephemerides, plur. av ephemeris), statistik och liknande. Almanackorna blev ett slags periodiskt utkommande böcker riktat till olika grupper av läsare. Man fick sålunda historiska, diplomatiska, statistiska, nautiska m. fl. slags almanackor, almanackor för damer, för "cavalierer" o.s.v. Exempel på sådana almanackor var:
- Connaissance des temps
- Almanach de Gotha - förteckning över Europas regenter, och olika genealogiska tabeller för dessa. Senare även listor på ambassadörer och sändebud och uppgifter om ministrar och statsråd.
- Nautical almanac
- Berliner Jahrbuch
- American ephemeris
- Farmers almanac
Almanackor och kalendrar på svenska
För närvarande utkommer ett antal årliga, eller ofta uppdaterade, publikationer av olika karaktär på svenska, t ex:
- Astronomisk kalender (Prisma)
- Den Svenska Almanackan (Almanacksförlaget)
- Faktakalendern (Semic)
- Sveriges statskalender (Fritzes)
- Finlands statskalender (Helsingfors universitet)
- När - var - hur (Bokförlaget DN)
- Vem och Vad (Schildt)
Försök har gjorts att ge ut en mer ambitiös almanacka (i betydelsen årskrönika) på svenska: Sverige & världen (Tiden 1981-1982) och Hela världen i fakta (Bonniers 1985-1987, omkring 600 sidor) var båda två gjorda med den i Tyskland årligen utkommande Der Fischer Weltalmanach som underlag och bestod till stor del av en förteckning med detaljerade uppgifter om och årets händelser i alla världens länder. De utkom två respektive tre gånger. Faktakalendern har ett liknande innehåll men är mycket kortare. Sedan 1996 ger Nationalencyklopedin ut ett årsband på cirka 400 sidor som komplement till den alfabetiska upplagan.
Typer av almanackor
Väggalmanackan har ett blad för varje månad. Den är ofta en bildalmanacka och används som dekoration. Motiven är ofta respektive årstid, men det kan också vara vackra djur eller människor.
Fickalmanackan används framför allt för timplanering. Ett populärt märke är Filofax.
Nautisk almanacka är en årlig sammanställning över dagligen förutsägbara positioner för solen, månen, planterna och utvalda stjärnor; dessa objekts positoner gör det möjligt för en sjöman att fastställa den lokala tiden och därav sitt fartygs longitud på havet. Denna metod att fastställa longitud blev praktiserad först med publikationen The Nautical Almanac and Astronomical Ephemeris for the Year 1767 av Board of Longitude i London (1766).
Den Nautiska almanackan sammanställs numera genom samarbete mellan regeringsorgan för Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige, Japan, Ryssland och andra länder. Almanackan innehåller även uppgifter om tidvatten, lotsning, radiosignaler etc.
Se även
- kalender
- namnsdag
- tideräkning
Externa länkar
- [http://www.fricorps.com/almanac/ Nordiska Kalendrar] - ett litet freewareprogram med namnsdagar och helgdagar för de nordiska länderna från 1200-talet och framåt.
- [http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfaa/0503.html Nordisk Familjebok 1800-tals utgåvan] - Artikeln om Almanack
Kategori:Tideräkning
Kategori:Trycksaker
Kategori:Vardagsdetaljer
9 mars
9 mars är den 68:e (69:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 297 dagar kvar till årets slut.
Dagens namn
- Torbjörn, Torleif
- tidigare: XL militum, fyrtio martyrer.
- 1901: Torbjörn
- 1986: Torbjörn, Torben och Torgun
- 1993: Torbjörn, Ambjörn - från 13 september. (Torben och Torgun utgår ur almanackan)
- 2001: Torbjörn, Torleif - från 19 oktober. (Ambjörn utgår)
Händelser
- 1862 - Sjöslag mellan USS Monitor och CSS Virginia.
- 1945 - Amerikanska bombplan B-29 Superfortress anfaller Tokio med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
- 2003 - TV-kanalen TV4 Plus har premiär.
Födda
- 1451 - Amerigo Vespucci, italiensk upptäcktsresande.
- 1758 - Franz Joseph Gall, tysk läkare, frenologins grundläggare.
- 1857 - Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
- 1865 - Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 1918
- Stina Sorbon, svensk sångerska och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 1931 - Thore Skogman, svensk kompositör och artist.
- 1934 - Jurij Gagarin, rysk kosmonaut, första människan i rymden.
- 1938 - Barbro Svensson, Lill-Babs, svensk sångerska.
- 1942 - John Cale, brittisk sångare, gitarrist, basist, pianist, låtskrivare och musikproducent.
- 1943
- Bobby Fischer, amerikansk schackspelare.
- Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.
- 1945
- Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
- Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
- 1951 - Mikael Samuelsson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
- 1956 - David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
- 1957 - Mona Sahlin, svensk politiker (s).
- 1962 - Pete Wishart, brittisk parlamentsledamot för Scottish National Party 2001-.
- 1964 - Juliette Binoche, fransk skådespelare.
- 1968 - Annika Lantz, svensk programledare.
- 1975 - Lisa Miskovsky, svensk artist.
- 1982 - Tobias Hysén, svensk fotbollsspelare.
- 1986 - Brittany Snow, amerikansk skådespelare.
Avlidna
- 1566 - David Rizzio, sekreterare till Skottlands drottning, Maria Stuart, mördad.
- 1699 - Lars Claesson Fleming, svensk lagman och riksråd.
- 1833 - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 1857 - Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954)
- 1881 - Karolina Amalia av Augustenborg, dansk drottning.
- 1910 - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 1952 - Aleksandra Kollontaj, rysk revolutionär och diplomat.
- 1953 - Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 1956 - Anders de Wahl, svensk skådespelare.
- 1968 - Hans-Jürgen Stumpff, tysk flygmilitär.
- 1969 - Walter Christaller, tysk geograf och ekonom.
- 1981 - Max Delbrück, biolog.
- 1988 - Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
- 1991 - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 1992 - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
Se även
8 mars - 10 mars - 9 februari - 9 april -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
070
ja:3月9日
ko:3월 9일
simple:March 9
th:9 มีนาคม
Martyr (1458).]]
Martyr (av grek. martys, genitiv martyros "vittne"), blodsvittne, d.v.s. den som med sitt liv fått plikta för sin tro.
Den förste omtalade kristne martyren är Stefanos (Apg. 7). Under förföljelsernas århundraden blev martyrerna de kristna hjältarna framför andra, man bevarade deras kvarlevor (reliker), och deras dödsdagar firades med minneshögtider. När förföljelserna upphörde tilltog kulten av martyrerna, och över deras gravar, t.ex. i Rom, byggdes basilikor för de stora skarorna av pilgrimer. Martyrernas liv och död framställdes i konsten, framför allt i ikonmåleriet. Vanliga attribut är martyrkrona, palmkvist och kors som symboler för döden och uppståndelsen i Kristi efterföljelse.
I islam är den som dör i det rättfärdiga kriget, jihad, en martyr, shahîd, och kan, liksom inom kristendomen, förvänta sig att komma direkt till paradiset. Den som blivit martyr utsätts inom islam inte för den traditionella tvagningen före begravningen, utan jordfästs i sina blodiga kläder. Föreställningen om martyrskapet är framträdande inom shiitisk islam där framför allt Ali och Husayn samt övriga stupade vid Karbala äras som stora martyrer i kampen mot orättfärdiga despoter.
Martyrer i nutida språkbruk
I nutida språkbruk används ordet i en bredare betydelse: Om en person dödats, straffats, utsatts för våld eller andra övergrepp på grund av sin grupptillhörighet eller sitt ideologiska engagemang kan sympatierna för denna person bli en stark politisk kraft. Denna kraft kan utnyttja strategiskt av martyren själv eller dennes sympatisörer.
Några sentida svenskar som någon grupp betraktat som martyrer
- Björn Söderberg
- Daniel Wretström
- Hannes Westberg
- Åke Green
Se även
- Helgon
- Martyrologium
Kategori:Martyrer
ja:殉教
Turkiet:För all hänvisning till Turkiet innan 1921, se Osmanska riket.
Turkiet är ett land som ligger i sydvästra Asien och i sydöstra Europa. I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Iran, Irak och Syrien. Turkiet tillhör ofta begreppet mellanöstern. Turkiet var innan republikens grundande 1923 den centrala delen av det Osmanska riket.
Historia
Huvudartikel: Turkiets historia
Fram till den 29 oktober 1923 var Turkiet en del av det Osmanska riket. För områdets historia före 1300-talet, då osmanerna kom till makten, se Mindre Asien.
Republiken Turkiets historia, med början i Kemal Atatürks revolution och omfattande reformer, är mycket komplex med två militärkupper och en mängd politiska partier och makthavare.
Politik
Turkiet är en sekulär parlamentarisk republik. Den nuvarande konstitutionen skrevs den 7 november 1982 efter en tid av militärdiktatur (se Turkiets historia). Presidenten har stor makt och även premiärministern är mycket betydande. Militären har en inofficiell roll i Turkiets politik och har en del att säga till om. Eftersom Turkiet är kandidat för EU-medlemskap anstränger sig regeringen för att avskaffa korruptionen, som är utbredd, men har ännu inte lyckats. Det nuvarande regeringspartiet är Rättvise- och utvecklingspartiet. Den nuvarande presidenten, Ahmet Necdet Sezer, tillhör dock inte detta parti.
Ekonomi
: Huvudartikel: Turkiets ekonomi
Turkiets ekonomi domineras av jordbruket och 40% av befolkningen arbetar inom denna sektor. En fjärdedel av befolkningen arbetar inom industrin, främst inom stora, statliga företag. Omkring 35% arbetar inom servicesektorn, främst i de större städerna.
Ekonomin tyngs av stora budgetunderskott, utlandsskuld, korruption och inflation. Arbetslösheten är hög och många turkar beger sig varje år utomlands som gästarbetare, främst till Tyskland. Den 1 januari 2005 genomfördes en valutareform som avskrev 6 nollor från liran för att stävja inflationen.
Demografi
Majoriteten av Turkiets befolkning, uppskattningsvis 78-92%, är turkar och talar det officiella språket turkiska. De viktigaste minoritetsbefolkningarna är kurder, greker och judar. Övriga minoriteter är abchazer, albaner, araber, armenier, assyrier, bosnier, tjerkesser, georgier, romer, syriaker och zazaner.
En överväldigande majoritet, uppemot 99,8%, är muslimer. De flesta tillhör sunni men 15-20% är aleviter. Mindre religioner är shiitisk islam samt grekisk-ortodox, armenisk-apostolisk, romersk-katolsk och protestantisk kristendom.
Det förekommer stora ekonomiska och traditionella klyftor mellan olika klasser, främst mellan stadsbor och landsortsbor.
Geografi
kristendom
Turkiet utgörs främst (till 99 procent) av den stora asiatiska halvön Anatolien som skjuter ut från den asiatiska kontinenten mellan Medelhavet och Svarta havet. Den del av Turkiet som ligger i Europa är en del utav Balkan, närmare bestämt Thrakien. Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna binder samman Svarta havet och Medelhavet och utgör gränsen mellan världsdelarna.
Anatolien består i stort av en höglänt centralplatå innesluten av de Pontiska bergen i norr och Taurusbergen i syd samt med smala kustområden utanför dessa bergskedjor. Vid Anatoliens fäste innefattar Turkiet även delar av det bergiga Armeniska höglandet där bland annat den stora Vansjön och berget Ararat ligger. Det är också det område där floderna Eufrat och Tigris har sina källor.
Tigris
Större städer
- Adana
- Ankara
- Antalya
- Bursa
- Diyarbakır
- Erzurum
- Eskişehir
- Gaziantep
- İstanbul
- İzmir
- İznik
- Kayseri
- Konya
- Kocaeli (İzmit)
- Mersin
- Samsun
Populära turistmål är Marmaris och Alanya samt de arkeologiska utgrävningarna i Çatal Hüyük.
Provinser
Huvudartikel: Turkiets provinser
Turkiet är indelat i 81 provinser (il i singular, iller i plural):
Kultur
Den turkiska grundkulturen härstammar från de turkiska folkstammarna från Centralasien som började vandra mot väst i allt större utsträckning då öst (nuvarande Kina) allt mer satte stopp för invandringen (den kinesiska muren är en sådan åtgärd). I dagens Turkiet är den turkiska kulturen rikt uppblandad av olika kulturer, däribland kurdisk, arabisk, persisk, armenisk, grekisk, tjerkessisk och slavisk kultur. Orsaken till detta står att finna i det osmanska rikets erövring av dessa folkslag och, i stor utsträckning, anammandet av deras kultur. Efter osmanernas fall skedde under 1920-talet dels en tillbakagång till en mer genuint turkisk kultur, dels ett ökat kulturellt inflytande från Västeuropa.
Kulturpersonligheter
- Orhan Pamuk, författare
- Yaşar Kemal, författare
- Sertab Erener, sångerska och vinnare av 2003 års eurovisionsschlagerfestival
- Gülseren, sångerska och skådespelerska
- Tarkan, musiker
Se även
- [http://www.kb.se/HS/draktbok/info.htm Rålambska dräktboken med Turkiska kläder från 1600-talet]
Kategori:Europas länder
Kategori:Asiens länder
Kategori:Mellanösterns länder
Kategori:Turkiet
ja:トルコ
ko:터키
ms:Turki
simple:Turkey
th:ประเทศตุรกี
zh-min-nan:Türkiye
Kristendom
Kristendom, den religion som utgår från Jesus från Nasarets lära så som den återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln. Kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är en abrahamitisk religion.
Kristen tro
Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus blev avrättad för människornas synders skull, som därmed blev förlåtna. Ett evigt liv efter döden är också centralt inom kristendomen, och att det som krävs för att uppnå detta eviga liv främst är tro på Gud och Jesus, inte att utföra vissa gärningar. De olika kristna trosbekännelserna (t.ex. den apostoliska och den nicaenska) tillkom för att ena (eller särskilja) kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser.
Den apostoliska trosbekännelsen (nyare översättning):
Vi tror på Gud, allsmäktig Fader,
himlens och jordens skapare.
Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,
som blev till som människa genom den heliga Anden,
föddes av jungfrun Maria,
led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod från de döda på tredje dagen,
steg upp till himlen,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
och skall komma därifrån för att döma levande och döda.
Vi tror på den heliga Anden,
den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.
Amen
Det centrala budskapet brukar illustreras med ett bibelställe, som kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16):
"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."
Tidig historia
Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr. Till en början var kristendomen en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig snabbt kring Medelhavet tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande kristna. P.g.a. förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse, och Mindre Asien tillsammans med Syrien övertar rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut genom emigration och når snart rikets huvudstad Rom. Dit sänds även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop).
På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna.
Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knyter an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem fanns gnosticismen, markionismen och montanismen.
Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (tidigt 300-tal) förändrades situationen för de kristna som fick religionsfrihet och ökat inflytande. År 325 samlades biskopar från hela riket till det första ekumeniska kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. Under kejsar Theodosius den store på 380-talet blev kristendomen statsreligion och omkring år 400 var riket kristnat. Sedan tidigare var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien. I slutet av 700-talet bryts det sista organsierade motståndet i de germanska rikena ner av Karl den store.
Uppdelning
Den organiserade kristendomen är uppdelad på en mängd olika kyrkor och trossamfund. Under de kristologiska striderna på 400-talet bröt flera kyrkor med majoritetslinjen. Dessa finns kvar än idag och brukar kallas orientaliska kyrkor.
Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär. En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel (den ekumeniske patriarken) ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan (och därur senare utbrutna kyrkor) samt de ortodoxa kyrkorna. Båda dessa har anspråk på att vara den mest ursprungliga och allmänneliga kyrkan, med direkt band från Jesu lärjungar och fornkyrkan.
I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphov till reformationen. Några teologer, bland dem Johan Calvin och Huldrych Zwingli, ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev reformationen i än mer radikal riktning. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod, en trend som fortsatt sedan dess. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter. Skillnaden mellan de olika protestantiska samfunden kan vara mycket stor.
Bokstavstro
Bokstavstro är när man tror på att varje ord i Bibeln är Guds ord till skillnad från att medge att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor.
Kronologiskt släktskapsträd för kristna riktningar
Förhållandena har förenklats något för att en illustration ska var möjlig, och utgör i första hand under nyare tid efter samfundsbildningen i Sverige
- Judendomen
- Den tidiga fornkyrkan
- Fornkyrkan
- Katolska kyrkan
-
- Katolska kyrkan
-
- "Västkyrkan"
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
-
- Romersk-katolska kyrkan
-
-
- Sedevakantisterna
-
- Gammalkatolska kyrkan
-
- Evangelisk-lutherska samfund
-
- Evangelisk-lutherska samfund
-
-
- Bibeltrogna Vänner
-
-
- Lutherska bekännelsekyrkan
-
-
- Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan
-
-
- Laestadianerna
-
- Svenska Missionsförbundet
-
- Svenska kyrkan
-
- Anglikanska kyrkan
-
- Anglikanska kyrkan
-
- Metodistkyrkan
-
-
- Metodistkyrkan
-
-
- Frälsningsarmén
-
- Reformerta kyrkor
-
- Anabaptisterna
-
- Baptistkyrkan
-
- Fribaptisterna
-
- Pingströrelsen
-
-
- Trosrörelsen
-
- "Östkyrkan"
-
- Grekisk-ortodoxa kyrkan
-
- Rysk-ortodoxa kyrkan
-
- Nestorianer
-
- Armeniska kyrkan
-
- Monofysiter
-
- Koptiska kyrkan
-
- Georgiska kyrkan
-
- Sjundedagsadventister
-
- Adventistkyrkan
-
- Mormonkyrkan
-
- Jehovas Vittnen
- Arianer
- Markioniter
- Manikéer
- Pelagianer
- Montanister
Se även:
- Frikyrka
- Gud
- Kloster
- Religion
- Sakrament
- Svenska kyrkan
- Teologi
Kategori:Kristendom
ja:キリスト教
ko:기독교
ms:Kristian
simple:Christianity
th:คริสต์ศาสนา
zh-min-nan:Ki-tok-kàu
NakenNaken kan syfta på
# nakenhet
# Naken (film)
領匯
領匯是一家香港的房地產信託基金（REIT），是現時全球最大的房地產信託基金。
領匯基金是香港房屋委員會（房委會）分拆其商業物業及停車場而成立。曾經在2004年十二月進行公開發售，但由於房委會沒有在招股書中披露法律風險，受法律程序所礙，房委會被迫宣佈擱置上市，而未能成功為香港房屋委員會套取資金。不少人認為領匯使香港國際金融中心地位受到動搖，但亦有人認為事件維護了香港的法治。2005年11月，領匯重新接受公眾認購。
2004年領匯風波
香港房屋委員會（房委會）由於早年因實行香港前特首董建華的八萬五政策，而開支龐大，及後又停售居屋，導致財政進入困境，因而缺乏資金。所以在2004年初香港房屋委員會決定分拆其商業物業及停車場，使其證券化成立領匯基金在香港交易所上市，藉以籌集資金。但是由於公屋商場為房委會僅有的財政主要來源，公屋居民擔心公屋商場私有化後，將使房委會唯一的盈利收入來源斷絕，最終導致公屋租金上升。此外，由於公屋居民中有不少為老弱長者，他們亦擔心公屋商場私有化後以盈利為先，不再提供現有的廉價消費品。他們並認為房委會這行動違反房屋條例中，香港房屋委員會需確保為居民提供生活設施的規定。
以盧少蘭為代表的公屋居民，在立法會議員鄭經翰、陳偉業等的支持下，於公開發售期間向高等法院提請司法覆核，結果因公屋居民繼續上訴而使此事件形成公眾關注。期間房委會為求令領匯早日上市，曾要求法庭將盧少蘭本來28日的上訴期縮短到少於24小時。盧少蘭最終在無代表律師的情況下在上訴庭敗訴。但是由於終審法院未有一如高等法院的原訟庭及上訴庭縮短公屋居民的上訴期限，形成領匯的不明朗因素，最終房委會宣佈擱置上市，而公屋居民亦「成功」阻止領匯上市。導致2005年1月1日，投資領匯的小投資者在香港皇后像廣場舉行集會，抗議公屋居民被喻為「阻人發達」的行為。另一方面，領匯事件亦引發香港對公共資產私有化的討論，2004年12月25日130名學者及民間人士聯合發表聖誕宣言，呼籲社會討論公產私有化，希望各界正視當下嚴峻的社會不公平及貧富分化問題。2004年12月30日，超過30個民間團體發出聯合聲明，反對公共資產私有化。
2005年再度上市
2005年11月14日，領匯再次公開招股，共發行19.25億基金單位，每手500個單位，連同經紀佣金等費用，入場費最多為4940港元。單位的定價在9.7至10.3港元，散戶獲5%折扣，即9.22至9.78港元。由於投資環境及利息與去年有別，領匯再次招股對公眾的吸引力，估計不如去年。
2005年11月25日領匯首日掛牌股價勁升，股價大漲14.56%至11.80港元，中午一度觸及11.85高位。
2005年12月，英國對沖基金TCI持有17.95%股權，成為最大單一股東，香港股票市場正揣測TCI購入領匯基金單位的目的，可能會令領匯被狙擊，或試圖干預領匯的營運決定。
外部連結
- [http://www.thelinkreit.com/index.asp 領匯網頁]
- [http://www.linkreitipo.com.hk/ 領匯基金香港公開發售網頁]
- [http://public-housing.info/link/ 捍衛基層住屋權益聯盟 領匯專輯]
- [http://www.linkwatch/ 領匯監察網頁]
Category:香港政府
Category:房地產信託基金
diety szkolne Kwiaciarnia d darmowe mp3 mieszne filmy
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Pernio
A chilblain or pernio is an itchy purple red inflammation, that occurs when the small blood vessels below the skin are damaged usually due to exposure to cold weather. They are most common in the young and the elderly, and are more likely to occur in women. Nearly all chilblains heal without the need for treatment. They can be prevented by keeping the feet and hands warm in cold weather. A chilblain can chap, crack or ulcerate and then is known as a kibe.
Brief description of Chilblain: Skin in
|
Chapman-Kolmogorov equation
In mathematics, specifically in probability theory, and yet more specifically in the theory of stochastic processes, the Chapman-Kolmogorov equation is an identity relating the joint probability distributions of different sets of coordinates on a stochastic process.
Suppose that is an indexed collection of rand
|
Markov sequence
In mathematics, a (discrete-time) Markov chain, named after Andrei Markov, is a discrete-time stochastic process with the Markov property. In such a process, the past is irrelevant for predicting the future given knowledge of the present.
There are also continuous-time Markov chains.
A Markov chain is a sequence X
|
Pharmacokinetics
Pharmacokinetics is a branch of pharmacology dedicated to the study of the time course of substances and their relationship with an organism or system. In practice, this discipline is applied mainly to drug substances, though in principle it concerns itself with all manner of compounds residing within an organism or system, such as nutrients, metabolites, endogenous hor
|
Népomucène Lemercier
Louis Jean Népomucène Lemercier (April 20, 1771 – June 7, 1840), was a French poet and dramatist.
He was born in Paris. His father had been intendant successively to the
|
Calatagan
Calatagan is a 3rd class municipality in the province of Batangas, Philippines. The town comprises the Calatagan Peninsula between the South China Sea and Balayan Bay. According to the
Perthes disease is the idiopathic avascular osteonecrosis of the capital femoral epiphysis of the femoral head, also known as Legg-Calvé-Perthes syndrome, Legg-Perthes Disease or Legg-Calve-Perthes Disease (LCPD), ischemic necrosis of the hip, coxa plana, osteochondritis and avascular necrosis of the femoral head. It is caused by
|
End Time Bible Prophecy
Christian eschatology (from the Greek words [eskhatos] last and [logia] discourse) is the study of Christian beliefs concerning the final events and ultimate purposes of the world. In Christian theology, eschatology is the study of the destiny of created things, especially of humankind and of the Church, according
|
Sedna (planet)
90377 Sedna is a trans-Neptunian object, discovered by Michael Brown (Caltech), Chad Trujillo (Gemini Observatory) and David Rabinowitz (Yale University) on Read More... |
Dance-pop
Dance-pop is a style of dance music that grew out of disco in the mid-1980s. Complete with pounding, dance-club beats, the songs of this music are more fully-formed when it comes to the structure of the lyrics compared to pure dance music. It's a producer's medium first and foremost, since he or she songwrites and builds the tracks, then chooses the right vocalist to sing the song. There have been a few exceptions n
|
|
