:: wikimiki.org ::

Fysiker

Fysiker

fysiker, person som på yrkesmässig basis sysslar med fysik. Ända fram till 1800-talet fanns fysiker som också sysslade med andra vetenskapsområden, framförallt matematik men också filosofi, kemi, biologi eller som ingenjör. Idag måste en fysiker vara mycket kunnig inom sitt område och är därför också specialiserad inom ett enda område av fysiken. Det är dock fortfarande viktigt för en fysiker att ha gedigna kunskaper inom matematik, speciellt för teorietiska fysiker.

Se också

Kända fysiker
Lista över fysiker Kategori:Fysiker

Fysik

Fysik är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse, bland annat med teorier om de fundamentala krafter och lagar som bygger upp universum.

Centrala teorier

Klassisk mekanik -- Termodynamik -- Statistisk mekanik -- Elektromagnetism -- Speciella relativitetsteorin -- Allmänna relativitetsteorin -- Kvantmekanik -- Kvantfältteori -- Standardmodellen -- strömningsmekanik -- Kvantkromodynamik

Föreslagna teorier

Teori om allt -- Grand unification theory -- M-teori -- Loopkvantgravitation -- Higgsmekanismen -- Supersymmetri

Koncept

Materia -- Antimateria -- Elementarpartikel -- Boson -- Fermion Symmetri -- Konserveringslag -- Massa -- Energi -- Rörelsemängd -- Impulsmoment -- Spinn -- Rörelsemängdsmoment Tid -- Rum -- Dimension -- Rumtid -- Längd -- Fart -- Hastighet -- Kraft -- Vridmoment -- Frihetsgrader Våg_(fysik) -- Vågfunktion -- Kvanttrassel -- Harmonisk oscillator -- Magnetism -- Elektricitet -- Elektromagnetisk strålning -- Temperatur -- Entropi -- Fysikalisk information Fasövergång -- Kritiskt fenomen -- Spontant symmetribrott -- Supraledning -- Suprafluiditet -- Kvantfasövergång

Fundamentala krafter

Gravitation -- Elektromagnetism -- Svag kärnkraft -- Stark kärnkraft

Partiklar

Atom -- Proton -- Neutron -- Elektron -- Kvark -- Foton -- Gluon -- W-boson -- Z-boson -- Graviton -- Neutrino -- Partikelstrålning -- Elementarpartikel

Underavdelningar inom fysik

Astrofysik -- Atom, molekylär och optisk fysik -- Beräkningsfysik -- Fasta tillståndets fysik -- Kondenserade materias fysik -- Kryoteknik -- Kosmologi -- Flödesdynamik -- Polymerteknik -- Optik -- Materialfysik -- Kärnfysik -- Plasmafysik -- Partikelfysik -- Fordonsdynamik -- Halvledarfysik

Fenomen

Corioliskraft -- Norrsken -- Stjärnfall -- Svart hål -- Neutronstjärna -- Svävning -- Dopplereffekt

Metoder

Vetenskaplig metod -- Fysikalisk kvantitet -- Mätning -- Mätinstrument -- Dimensionsanalys -- Statistik -- Matematik

Tabeller

Lista på fysiklagar -- Fysikalisk konstant -- SI-enheter -- SI-prefix -- Enhetsomvandling

Historik

Fysikens historia -- Kända fysiker -- Nobelpriset i fysik

Besläktade fält

Astronomi -- Biofysik -- Elektronik -- Ingenjörsvetenskap -- Materialvetenskap -- Matematisk fysik -- Medicinfysik -- Kemi Kategori:Fysik als:Physik ja:物理学 ko:물리학 ms:Fizik simple:Physics th:ฟิสิกส์ zh-min-nan:Bu̍t-lí-ha̍k

Matematik

Matematik (av grekiska math'matik, av math'ma med tillägget tekhn, "kunskap" eller "vetenskap") är en vetenskap där man studerar mönster och sammanhang i storheter, tal, former, strukturer, förändringar och rymd. Matematik kan sammanfattas som en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling. Matematiken skiljer sig från andra vetenskaper genom att den är fullständigt abstrakt. Matematiken är alltså ingen naturvetenskap, men den är ett viktigt verktyg inom naturvetenskaperna. En naturvetenskaplig teori består ofta av en matematisk modell med en eller flera ekvationer, som innehåller olika storheter. Några matematiska områden är trigonometri, geometri, algebra, matematisk analys, matematisk statistik och diskret matematik. Man har under senaste 500 åren utvecklat ett matematikens "språk" för att lättare kunna förmedla ideer och kvantifiera resultat. Detta "språk" är fortfarande under stark utveckling.

Ämnen inom matematik

Grenar inom matematiken

- Algebra
- Matematisk analys
- Aritmetik
- Diskret matematik
- Geometri
- Linjär algebra
- Matematisk statistik
- Mängdteori
- Talteori
- Topologi

Matematikhistoria

- Mayaindianernas matematik

Se även

- Abstrakt algebra
- Cayleytal
- Deliska problemet
- Derivata
- Digital
- Integral
- Hela tal
- Komplexa tal
- Kvaternion
- Lemma
- Lista över algebraartiklar
- Lista över funktioner
- Lista över statistikartiklar
- Lista över talteoriartiklar
- Lista över teorem
- Lista över vektoridentiteter
- Matematiker
- Matematikfilosofi
- Matematikens historia
- Matematisk logik
- Matrisaddition
- Mängd
- Naturliga tal
- Olösta matematiska problem
- Rationella tal
- Reella tal
- Sannolikhetsteori
- Teorem
- Matematikundervisning

Externa länkar

- [http://www.math.uu.se/~kiselman/vadmatematik.html Christer Kiselman - Vad är matematik?]
- [http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/Day_files/Now.html Saint Andrews Universitet - Matematiker som föddes eller dog idag] Kategori:Matematik ja:数学 ko:수학 ms:Matematik simple:Mathematics th:คณิตศาสตร์ zh-min-nan:Sò·-ha̍k

Kemi

Denna artikel behandlar vetenskapen kemi. För orten med detta namn i Finland, se Kemi, Finland. Kemi är vetenskapen om materialens uppbyggnad, egenskaper och omvandlingar. Ursprunget till kemin finns i alkemin.

Omfattade områden

- Analytisk kemi
- Biokemi
- Elektrokemi
- Kemiteknik
- Miljökemi
- Oorganisk kemi
- Organisk kemi
- Stökiometri
- Termokemi

Grundläggande begrepp

- Atom
- Atommassa
- Atomnummer
- Atomslag
- Grundämne
- Kemisk förening
- Molekyl
- Periodiska systemet

Se även

- Nobelpriset i kemi Kategori:Kemi als:Chemie ja:化学 ko:화학 ms:Kimia simple:Chemistry th:เคมี

Biologi

Biologi, vetenskapen om livet och livets processer. Termen biologi myntades på sent 1700-tal av de franska naturalisterna Pierre-Antoine de Monet och Jean-Baptiste de Lamarck. Biologer studerar hur livet fungerar och är uppbyggt. Biologi i det mest detaljerade perspektivet är molekylärbiologi och biokemi (vetenskaperna om biologiska molekyler, deras struktur, egenskaper och interaktioner) och molekylär genetik (ärftlighetslära). Cellbiologi kan studeras i mikroskop. Likaså histologi (läran om vävnader) och delar av fysiologin. Anatomin sysslar med levande varelsers struktur och organisation. Systematiken klassificerar de levande organismerna. Ontogeni (utvecklingsbiologi) beskriver utvecklingen från ägg till vuxen individ. I det större perspektivet finns etologi (läran om beteende och anpassning) och ekologi (interaktioner mellan levande organismer och deras omvärld). En av biologins centrala koncept är teorin om evolution, först beskriven i detalj av Charles Darwin. En arts evolutionära historia, det vill säga hur en art har utvecklats till det den är idag kan man studera med hjälp av ett flertal metoder. Dessa kallas med ett gemensamt namn för fylogenetiska metoder. Den mest använda metoden idag är kladistik, där man antingen genom molekylärbiologiska metoder studera sekvensen av byggstenar i DNA, eller genom morfologisk analys av en organisms utseende, skapar en matris bestående av ett antal karaktärer, kodade enligt ett visst mönster. Med hjälp av lämplig mjukvara, exempelvis PAUP, får man sedan fram ett resultat i trädform i form av ett kladogram. Klassificeringen av levande varelser kallas systematik eller taxonomi. Taxonomin ska återge de olika organismernas fylogenetiska träd (evolutionära släktskap). Taxonomin sorterar in organismer i grupper som kallas taxa, medan systematiken undersöker släktskapet mellan dessa. Det viktigaste systemet är Linnés taxonomi. Hur organismer namnges övervakas av internationella överenskommelser såsom International Code of Botanical Nomenclature (ICBN), International Code of Zoological Nomenclature (ICZN), och International Code of Nomenclature of Bacteria (ICNB). Traditionellt delas det levande in i fem riken: Prokaryotae (Monera) -- Protista -- Fungi (Svampar) -- Plantae (Växtriket) -- Animalia (Djurriket) Detta system betraktas emellertid idag av många som utdaterat. Om man inte vill drastiskt öka antalet riken, kan man istället använda systemet med tre domäner. Archaea (arkéer) -- Bacteria (eubakterier, egentliga bakterier) -- Eukaryotae (eukaryoter, organismer med cellkärna) Domänerna baseras på huruvida cellen har en cellkärna eller ej, och på skillnader i cellmembranens sammansättning. Distinktionen mellan levande och inte levande är inte alltid helt självklar. Virus, viroider och prioner brukar dock i allmänhet inte räknas som livsformer. De kan visserligen föröka sig, men har inte egen ämnesomsättning.

Se även

- Biologisk
- Botanik
- Cellbiologi
- Ekologi
- Etologi
- Evolution
- Fenologi
- Genetik
- Medicin
- Molekylärbiologi
- Systematik
- Zoologi Kategori:Biologi Kategori:Wikipedia:Veckans artikel als:Biologie ja:生物学 ko:생물학 ms:Biologi simple:Biology th:ชีววิทยา

Kända fysiker

1900-talet

- Hannes Alfvén - Sverige (1908-1995)
- Luis Alvarez - USA (1911 - 1988)
- Henri Becquerel - Frankrike (1852-1908)
- John Stewart Bell - Storbritannien (1928-1990)
- Raymond T. Birge - USA (1887 - 1980)
- Vilhelm Bjerknes - Norge (1862 - 1951)
- Felix Bloch - Schweiz (1905-1983)
- David Bohm - Engelsk fysiker som skrivit en nu klassisk bok om kvantfysiken, och hans tankar om den moderna fysikens världsbild har alltsedan 50-talet väckt stor uppmärksamhet i den vetenskapliga och intellektuella världen. Bohm menade att världen numera måste uppfattas som en helhet och inte som en samling separata delar.
- Niels Bohr - Danmark (1885-1962)
- Max Born - Tyskland, Storbritannien (1882-1970) - tysk fysiker som under de tre första decennierna under 1900-talet medverkade till att formalisera kvantfysiken. Nobelpristagare 1954.
- Satyendra Nath Bose - India (1894-1974)
- Louis-Victor de Broglie - Frankrike (1892-1987)- fransk fysiker som grundlade formalismen bakom partikel- vågdualiteten inom kvantfysiken. Nobelpristagare 1929.
- Thomas Townsend Brown - USA (1905 - 1985)
- Owen Chamberlain - USA (1920-)
- Marie Curie - Polen (1867-1934)
- Fritjof Capra - Österrike, USA (1939- )
- Pavel Alekseyevich Cherenkov - Ryssland, Sovietunionen (1904-1990)
- Paul Adrien Maurice Dirac - Storbritannien (1902-1984)
- Freeman Dyson - Storbritannien, USA (1923- )
- Paul Ehrenfest - Österrike (1880-1933)
- Felix Ehrenhaft - Österrike, USA (1879-1952)
- Albert Einstein - Tyskland, USA (1879-1955)
- V. Walfrid Ekman - Sverige (1874-1954)
- Enrico Fermi - Italien (1901-1954)
- Richard Feynman - USA (1918-1988)
- Vladimir Aleksandrovich Fock - Ryssland, Sovietunionen (1898-1974)
- Murray Gell-Mann - USA (1929- )
- Werner Karl Heisenberg - Tyskland (1901-1976)
- Stephen Hawking - England (1942- )
- Edwin Jaynes - USA (1922-1998)
- Lev Davidovich Landau - Ryssland, Sovietunionen (1908-1968)
- Irving Langmuir - USA (1851-1957)
- Ernest Lawrence - USA (1901-1958)
- Leonid Isaakovich Mandelshtam - Ryssland, Sovietunionen (1879-1944)
- Albert Abraham Michelson - USA (1852-1931)
- John von Neumann - Österrike-Ungern, USA (1903-1957)
- Robert Oppenheimer - USA (1904-1967)
- Wolfgang Ernst Pauli - Österrike (1900-1958)
- Max Planck - Tyskland (1858-1947)
- John Polkinghorne - Storbritannien (1930- )
- Wilhelm Conrad Röntgen - Tyskland (1845-1923)
- Carl-Gustav Arvid Rossby Sverige, USA (1898-1957)
- Ernest Rutherford - Nya Zealand, England (1871-1937)
- Andrei Dmitrievich Sakharov - Sovietunionen (1929-1989)
- Erwin Schrödinger, (1887-1961)
- Emilio G. Segrè - USA, Italien (1905-1989)
- Igor Yevgenyevich Tamm - Ryssland, Sovietunionen (1895-1971)
- Edward Teller - Österrike-Ungern/USA (1908-2003)
- Nikola Tesla - Österrike-Ungern/USA (1856-1943)
- Charles Townes - USA (1915-)
- Steven Weinberg - USA (1933- )
- Arthur Wightman - USA
- Eugene Wigner - Österrike-Ungern/USA (1902-1993)
- Victor Frederick Weisskopf - Österrike, USA (1908-2002)
- Robert W. Wood - USA (1868 - 1955)

1800-talet

- Ernst Abbe - Tyskland (1840-1905)
- André-Marie Ampère, - Frankrike (1775-1836)
- Anders Jonas Ångström, - Sverige(1814-1874)
- Amedeo Avogadro - Italien (1776-1856)
- Johann Jakob Balmer - Schweiz (1825-1898)
- Jean-Baptist Biot, (1774-1862)
- René-Prosper Blondlot - Frankrike (1849-1930)
- Ludwig Boltzmann - Österrike (1844-1906)
- David Brewster - Skottland (1781-1868)
- Nicolas Léonard Sadi Carnot - Frankrike (1796-1832)
- Ernst Chladni - Tyskland (1756-1827)
- Rudolf Clausius - Tyskland (1822-1888)
- Marie Alfred Cornu, (1841-1902)
- John Dalton - England (1766-1844)
- James Dewar - Storbritannien (1842-1923)
- Christian Doppler - Österrike (1803-1853)
- Roland Eötvös - Ungern (1848-1919)
- Michael Faraday - Storbritannien (1791-1867)
- George Francis FitzGerald - Irland (1851-1901)
- Hippolyte Fizeau - Frankrike (1819-1896)
- Jean Benard Léon Foucault - Frankrike (1819-1868)
- Joseph Fourier, (1768-1830)
- Joseph von Fraunhofer Tyskland (1787-1826)
- Augustin-Jean Fresnel - Frankrike (1788-1827)
- Carl Friedrich Gauss - Tyskland (1777-1855)
- Joseph Louis Gay-Lussac - Frankrike (1778-1850)
- Josiah Gibbs, (1839-1903)
- Edwin Hall - USA (1855-1938)
- William Hamilton - Irland (1805-1865)
- Peter Andreas Hansen - Danmark (1795 - 1874)
- Oliver Heaviside - Storbritannien (1850-1925)
- Hermann von Helmholtz - Tyskland (1821-1894)
- Joseph Henry - USA (1797-1878)
- Heinrich Rudolf Hertz - Tyskland (1857-1894)
- George William Hill - USA (1838 - 1914)
- James Prescott Joule - Storbritannien (1818-1889)
- John Kerr - Storbritannien (1824-1907)
- Gustav Robert Kirchhoff, (1824 - 1887)
- Johann Loschmidt - Tyskland (1821-1895)
- Aleksandr Mikhailovich Lyapunov - Ryssland (1857-1918)
- Ernst Mach - Österrike (1838-1916)
- James Clerk Maxwell - Storbritannien (1831-1879)
- Simon Newcomb - USA (1835 - 1909)
- Georg Ohm - Tyskland (1789-1854)
- Henri Poincaré, (1854-1912)
- John Henry Poynting - Storbritannien (1852-1914)
- William Prout - England (1785-1850)
- Osborne Reynolds - Storbritannien (1842-1912)
- Janne Rydberg, Sverige (1854-1919)
- Felix Savart - Frankrike (1791-1841)
- Jožef Stefan - Österrike-Ungern, Slovenien (1835-1893)
- George Gabriel Stokes - Storbritannien (1819-1903)
- Joseph Wilson Swan, (1828-1914)
- Joseph John Thomson, England (1856-1940)
- William Thomson - (Lord Kelvin) England (1824-1907)
- Alessandro Volta - Italien (1745-1827)
- Wilhelm Weber, (1804-1891)
- Thomas Young - England (1773-1829)
- Hans Christian Ørsted - Danmark (1777-1851)

1700-talet

- Jean le Rond d'Alembert - Frankrike (1717-1783)
- Daniel Bernoulli - Schweiz (1700-1782)
- Ruder Josip Boskovic - Dubrovnik (1711-1787)
- Henry Cavendish - Storbritannien (1731-1810)
- Charles Augustin de Coulomb, (1736-1806)
- Leonard Euler, Schweiz, Königsberg, ... (1707-1783)
- Daniel Gabriel Fahrenheit, Polen, England, Nederländerna (1686-1736)
- Benjamin Franklin, USA (1706-1790)
- Joseph-Louis Lagrange, (1736-1813)
- James Watt Skottland (1736-1819)

Tidiga fysiker

- Archimedes - Syrakusa (circa 287 - 212 f.Kr.)
- Aristarchus från Samos (310 - circa 230 f.Kr.)
- Robert Boyle - England (1627-1691)
- Democritus - Abdera (circa 460 - 360 f.Kr.)
- René Descartes - Frankrike (1596-1650)
- Galileo Galilei - Italien (1564-1642)
- William Gilbert - England (1544-1603)
- Heraclides Ponticus - Grekland (387 - 312 f.Kr.)
- Robert Hooke - England (1635-1703)
- Christian Huygens, (1629-1695)
- Lucretius - Rome (98? - 55 f.Kr.)
- Isaac Newton - England (1642-1727)
- Blaise Pascal - Frankrike (1623-1662)
- Willebrord Snell - Nederländerna (1580-1626)
- Evangelista Torricelli - Italien (1608-1647) ! ja:物理学者のリスト

Lista över fysiker

1900-talet

1800-talet

1700-talet

Tidiga fysiker

Ужевич Иван

Иван Петрович Ужевич (укр. Іван Ужевич, блр. Іван Ужэвіч, пол. Jan Użewicz; сам писал свое имя — Іωаннъ Ужевичъ Словянинъ, Ioannes Usevicius Sclavonus, Ioannes Ugevicius Sclavonus, Jan Użewic; в списке студентов Краковского университета — Ioannes Petri Uzewicz) (10-ые гг. XVII в. — после 1645 г.), украинский/белорусский языковед. Биография малоизвестна, кроме того, что с 1637 г. учился в Краковском университете, а в 1643 г. был студентом Парижского университета. Студентом в Кракове на польском языке написал панегирик на честь свадьбы Александра Пшиленцкого с Евой Рупнёвской (1641). В историю филологии Ужевич вошел как учёный, который написал первую грамматику украинского/белорусского языка.

«Грамматыка словенская»

Ужевич написал латиноязычную рукопись «Грамматыка словенская», известную в двух версиях, парижской (1643) и аррасской (1645). Обе рукописи были изданы И. Белодедом и Е. Кудрицким в 1970 году в Киеве. Работа Ужевича, частично базирующая на грамматиках П. Статориюса (Стоенского) и М. Смотрицкого, — первая грамматика «простой мовы» (а не церковнославянского языка), общого литературного языка украинцев и белорусов, который автор называет «lingua popularis», т.е. «народным языком». Соответственно, Ужевич иногда параллельно употребляет «украинские» и «белорусские» варианты (напр., сегодня украинское що рядом с што, что сегодня является белорусским словом). И. Белодед (1970), М. Жовтобрюх (1976) и В. Нимчук (1985) стараются показать, что языком, который Ужевич описывает в своей грамматике, является украинский, а А. Соболевский (1906), В. Ягич (1907), Дж. Дингли (1972) и Ю. Шевелёв (1979) считают его белорусским. А. Горбач (1967) допускает, что Ужевич приходил из области украинско-белорусской границы (которая тогда, конечно, еще не существовала). Грамматика Ужевича ясно отражает сравнительный подход. Вероятно, в этом контексте стоит воспринимать ее название «Grammatica sclavonica» (а не «ruthenica»). Многое, что Ужевич пишет о «простой мове», кажется, относится и к церковнославянскому, а там, где эти языки расходятся, он часто приводит и специфическую информацию о церковнославянском языке. Кроме того, в грамматике встречаются замечания о специфике польского, чешского, моравского и хорватского языков, а «Отче Наш» приводится в церковнославянском, «простомовном» и хорватском (в глаголице) вариантах. Как во всех грамматиках этого времени, и в грамматике Ужевича отражаются проблемы адаптации латинской грамматической системы к другому языку. Так, с одной стороны, встречаются длинные списки конструированных форм глаголов без практического значения для «простой мовы», напр. оптатив плюсквамперфекта (желательное наклонение предпрошедшого времени) бодай бымъ былъ ковáлъ (Аррас, 45₂). С другой стороны, Ужевич не знает местного (предложного) падежа (которого нет в латинском языке), и поэтому старается объяснить его окончания, подобные то дательному, то творительному падежу («аблятиву»), как «casus vagabundi» («бродяжничающие падежи«, Аррас, 33₂-34₁).

«Розмова · Бесѣда»

Как Х. Кайперт (2001) показал, автографом Ивана Ужевича является также анонимическая рукопись «Розмова · Бесѣда» (до тех пор языковедами несправедливо датированный на конец XVI в.), который, как и первый из рукописей «Грамматыки», храняется в Французской национальной библиотеке в Париже. Это перевод известного разговорника Н. Берлемонта параллельно на «простую мову» и на церковнославянский язык. Над левым, «простомовным» столбцом («Розмовой») написано «Popularis», над правым, церковнославянским («Бесѣдой») — «Sacra». Может быть, этим разговорником автор хотел читателям своей грамматики показать на практике, как отличается «народный» от «священного» языка. Таким образом, разговорник дает нам багатый языковой материал для иллюстрации грамматики Ужевича, которого в самой грамматике, написанной на латыне, относительно мало. Кроме того, этот материал состоит из бытовых диалогов, которые написаны на очень живом языке. Разговорник был издан в 2005 году вместе с латинским оригиналом этого перевода и с параллельным текстом на польском языке.

Сочинения

- Obraz cnoty y sławy w przezacney fámiliey Ich MM. PP. Przyłęckich, wiecznemi czásy nieodmiennie trwájący. Ná wesoło fortunny akt małżeński przezacnych małżonkow Jego Mośći P. Alexandra z Przyłęka Przyłęckiego, y Jey Mośći Panny Ewy z Rupniowa Rupniowskiey, Aońskim piorem odrysowány y ná ućiechę nowemu Stadłu ofiarowány przez Jana Użewica sławney Akademiey Krákowskiey Studenta (Краков, 1641).
- [http://litopys.org.ua/uzhgram/uz.htm Грамматыка словенская] (Париж, 1643; б.м.н. 1645).
- [http://www.uni-bonn.de/~dbuncic/rozmova/ Розмова • Бесѣда] (б.м.н., сер. XVII в.; ISBN 3876908922).

Литература

- Белодед 1972 — Иван Константинович Белодед. «Славянская грамматика» Ивана Ужевича 1643 г. // Известия Академии Наук СССР. Серия литературы и языка. Т. 31.1, стор. 32-40.
- Горбач 1967 — Олекса Горбач. Рукописна «Граматыка словенская» Івана Ужевича з 1643 й 1645 років. // Наукові Записки Українського Технічно-Господарського Інституту (Мюнхен), 16 (17), стр. 3-22. — Перепечатано в: Olexa Horbatsch. Gesammelte Aufsätze. Т. IV. München 1993, стор. 59-77.
- Дингли 1972 — James Dingley. The two versions of the Gramatyka Slovenskaja of Ivan Uževič. // The Journal of Byelorussian Studies, 2.4 (1972), стор. 369-384.
- Жовтобрюх 1976 — Михайло Андрійович Жовтобрюх. «Граматика словенская» Івана Ужевича — пам’ятка староукраїнської літературної мови. // Слово і труд. До сімдесятиріччя академіка Івана Костянтиновича Білодіда. — Київ, 1976. — Стор. 167-179.
- Кайперт 2001 — Helmut Keipert. “Rozmova/Besěda”. Das Gesprächsbuch Slav. № 7 der Bibliothèque nationale de France. // Zeitschrift für Slavische Philologie 60.1, стор. 9-40.
- Нимчук 1985 — Василь Васильович Німчук. Мовознавство на Україні в XIV-XVII ст. — Київ, 1985. — Стор. 155-198.
- Соболевский 1906 — А. И. Соболевскій. Грамматика И. Ужевича. // Чтенія въ Историческомъ обществѣ Нестора Лѣтописца. — Т. 19.V.2 (1906). — Стор. 3-7.
- Шевелёв 1979 — George Y. Shevelov. A historical phonology of the Ukrainian language. — Heidelberg, 1979.
- Ягич 1907 — Vatroslav Jagić. Johannes Uževič, ein Grammatiker des 17. Jh. // Archiv für slavische Philologie 29 (1907), стор. 154-160. Категория:Персоналии по алфавиту Категория:Филологи Белоруссии

online casinos encyklopedia metal Sepsa hotels edinburgh uk

According to the United States Census Bureau, the town has a total area of 32.5 km² (12.5 mi²). 32.

Fysiker

Se också

Fysik

Centrala teorier

Föreslagna teorier

Koncept

Underavdelningar inom fysik

Fenomen

Metoder

Tabeller

Historik

Besläktade fält

Matematik

Ämnen inom matematik

Kvantitet

Förändring

Struktur

Rymd

Tillämpad matematik

Berömda satser och hypoteser

Matematikens grunder och metoder

Grenar inom matematiken

Matematikhistoria

Se även

Externa länkar

Kemi

Omfattade områden

Grundläggande begrepp

Se även

Biologi

Se även

Kända fysiker

Tidiga fysiker

Lista över fysiker

Tidiga fysiker

Ужевич Иван

«Грамматыка словенская»

«Розмова · Бесѣда»

Сочинения

Литература

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography

Geography