:: wikimiki.org ::
| Glasbruk |
GlasbrukGlasbruk, glashytta, plats för tillverkning av glas.
Glasbruk
- Boda Glasbruk
- Liljedals glasbruk
- Orrefors glasbruk
- Årnäs bruk
- Glasbruksmuseet, Surte
Se även
- Glasriket.
Glas
Glas är ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen "glans", för en amorf, d.v.s. icke-kristallin produkt som vanligtvis är transparent. Glas framställs genom att sand och alkalier smälts tillsammans med till exempel kalk och blyoxid.
I Småland tillverkar man mycket glas. Det kallas "glasriket".
Glas är mycket gammalt. Det började tillverkas redan innan industriella revolutionen.
Tekniker för att bearbeta glas är bl.a. Glasblåsning, Glasslipning, Blyinfattning, Tiffanyhantverk, Glasgjutning, Glasmålning, Fusing, Pärlblåsning m.fl.
Extern länk
- [http://www.glasakademin.net/glasakademin/ Glasakademin]
Kategori:Material
ja:ガラス
ms:Kaca
simple:Glass
th:กระจก
Liljedals glasbrukLiljedal, ligger vid Vänern, strax norr om Säffle och tillhör Grums kommun. Liljedal har varit befolkat sedan årtusenden tillbaka och år 1781 flyttades glastillverkningen från Mässvik till Liljedal. Under den andra hälften av 1800-talet var Liljedals buteljglasbruk det största och mesta kända i Sverige med sina 150 glasblåsare. År 1896, fanns tre glashyttor, Gammelhyttan, Mellanhyttan och den största, Sibirienhyttan. Vid sekelskiftet 1900 fanns omkring 300 glasblåsare vid de tre hyttorna.
I samband med detta började Liljedal att växa upp som ett samhälle. Arbetarbostäder byggdes, liksom en handelsbod. 1900 byggdes en skola, och under denna tiden var Liljedal som störst med ett hundratal byggnader inne i själva tätorten. 1889 byggdes också det första missionshuset av frikyrkorörelsen.
Även om tillverkningen till större delen koncentrerades på buteljer och flaskor, så tillverkades även till exempel ljuskronor för kyrkor. År 1828 tillverkades det omkring 300 000 flaskor vid de tre hyttorna och Liljedals glasbruk nådde positionen som Sveriges största buteljglasbruk vid årskiftet 1828 – 1829. 1907 – 1908 låg Liljedals glasbruk på toppen av sin produktion med 13 000 000 buteljer. Sammanlagt har mer än 800 modeller av flaskor för vin, whisky, punsch, mineralvatten och mjölk tillverkats i Liljedal.
Företagstekniskt och bolagsmässigt sker redan 1896 en sammanslagning med Surte glasbruk och när även glasblåsningen 1917 flyttas till Surte, läggs Liljedals glasbruk ned och sedan dess har Liljedal levt en undanskymd tillvaro. Idag finns här ett litet museum i hembygsdgården där man kan se en del av de buteljmodeller som tillverkades under glasbrukets glansdagar. Här finns också gamla fotografier och några av alla de gamla verktyg som användes vid tillverkningen. Av glasbruket finns idag bara ruiner kvar. Man har rest en minnesten på platsen och i hembygdsgården finns också väggmålningar som beskriver en del av historien kring bruket. Liljedals storhetstid som Sveriges största tillverkare av flaskor och buteljer är vida känd. Några av de stora arbetarbostäderna finns fortfarande kvar och är än idag bebodda.
Liljedals glasbruk har också stor del i bandyhistorien, för bruket hade ett suveränt bandylag 1910-talet och det sägs att Liljedals bandykillar gett namn åt vad som länge kallades slottsbrobandyn. Laget blev Värmlands första distriktsmästare i bandy 1915.
Idag är Liljedal en svensk sommaridyll med en gästhamn som varje år har gott om besökare. Här finns även en dansbana i direkt anslutning till bryggorna och Liljedal har under många år varit mittpunkten för många besökare under midsommarhelgen då man idag fortfarande kan höra klirret från buteljflaskor som blandas med musiken från dansbanan.
Se även
- Glasbruk
- Glasriket
- Slottsbrons IF
kategori:Grums kommun
Orrefors glasbrukOrrefors glasbruk är ett småländskt glasbruk.
Glasbruksmuseet, SurteSurte glasbruk präglade det lilla samhället Surte i Ale kommun från starten 1862 till nedläggningen 1978. I de gamla fabrikslokalerna ligger nu ett museum där man visar vad som producerats på orten och vilken roll bruket spelade.
Mannen som var med och formgav Coca-Cola-flaskan, Alexander Samuelson, kom från Surte glasbruk.
Extern länk
- [http://www.glasbruksmuseet.nu/ Glasbruksmuseet i Surte]
Kategori:Svenska museer
Kategori:Ale kommun
Kategori:Västergötland
GlasriketGlasriket, ett område i Småland som tidigare varit känt för en omfattande glasindustri. I dag finns 11 glasbruk i glasriket.
Kategori:Industri
RuovesiRuovesi este un municipiu în Finlanda.
Vezi şi
- Listă de municipii din Finlanda
Categorie:Finlanda
Categorie:Municipii în Finlanda
kalorie WAKACJE niusy narty w szwajcarii gadu
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Izohrona (2)
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izokromata
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izokvanta
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izoleksa
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izoluksa
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izomorfa
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izopaga
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izopektika
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izopleta
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
Izorahija
Izočŕte (tudi izolínije) so črte, ki na zemljevidih ali diagramih povezujejo točke enakih vrednosti fizikalnih, meteoroloških ali jezikoslovnih količin.
jezikoslovnih
|
|
