Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Greker

Greker

Ελληνική Δημοκρατία
Ellinikí Dhimokratía
150px bild:Greklands statsvapen.png
(Om flaggan)
Nationellt motto: Ελευθερία ή Θάνατος
("Frihet eller död")
Bild:LocationGreece.png
Officiellt språk grekiska
Huvudstad Athen
President Károlos Papoúlias
Premiärminister Konstandinos Karamanlis
Yta
 - totalt
 - % vatten		rankad 96:e
131 940 km²
0,86%
Befolkning
 - totalt
befolkningstäthet
 - inv/km² 		rankad 75:e
10 668 354
rankad 87:e
81,7
Självständighet
 - förklarad
 - erkänd		från det Osmanska riket
1821
1828
Valuta Euro (grekiska euromynt)
Tidszon UTC +2
Nationalsång Hymnos pros tin Elephtherian
Toppdomän.GR
Landsnummer30
Grekland är en stat på södra Balkan i sydöstra Europa som omfattar den östligaste av de halvöar som utgör Medelhavets oregelbundna norra kustlinje och de flesta av öarna i och kring Egeiska havet. I norr gränsar Grekland mot Albanien, Republiken Makedonien och Bulgarien, i öst till Turkiet samt i väst mot Joniska havet. Det antika Grekland betraktas av många som den västerländska civilisationens vagga. Det moderna Grekland grundades 1829 och blev en republik 1974 då monarkin störtades och kung Konstantin tvingades i landsflykt.

Etymologi

Greklands officiella namn är "Den hellenska demokratin" (Ellinikí Dhimokratía, Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines, Έλληνες). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna. På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd. Se även hellenism.

Historia

Huvudartikel: Greklands historia Den grekiska bronsåldern uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr. och 1000 f.Kr., främst på det minoiska Kreta och det mykenska Peloponnesos, och följdes av de så kallade mörka århundradena. Den nya kultur som uppstod omkring 800 f.Kr. bestod av flera stadsstater som grundade kolonier runt om i Medelhavet, stod emot flera persiska invasionsförsök och lade grunden till den Hellenska civilisationen som Alexander den store spred över stora delar av den då kända världen. Greklands militära styrka avtog så småningom och den romerska erövringen av Grekland inleddes 168 f.Kr.. Den grekiska kulturen hade dock redan innan dess inlett sin erövring av det romerska riket och under hela den romerska tiden kom de östra delarna av imperiet att domineras av den grekiska kulturen. När det romerska imperiet till slut delades i två delar hamnade Grekland åter i centrum: Med Konstantinopel som centrum spred Östrom, sedermera det bysantinska riket, den grekiska kulturen vidare ända till Konstantinopel slutligen föll för det Osmanska riket 1453. Grekland förblev en del av det osmanska riket ända till 1820-talet då greker gjorde uppror och utropade sin självständighet. Det moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947. Efter andra världskriget utbröt ett inbördeskrig i Grekland som varade i två år. 1967 kunde militären, understödd av USA, genomföra en statskupp. 1973 avskaffades monarkin och 1974, efter att ha iscensatt en statskupp på Cypern, bröt militärjuntan samman. Följande år utropades en republik och Grekland blev en demokrati. Grekland gick med i EU 1981 och EMU 2001.

Geografi

2001 Huvudartikel: Greklands geografi Greklands är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen av Balkanhalvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centrala Pindosbergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildas bäcken och vikar. Även på Peloponnesos , i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergkedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar, Kambuniska och Kerauiska bergen, skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr om Thessalien. Jordskalv och, i betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta berg är Olympos på 2 985 meter. Grekland har ett typiskt medelhavsklimat men med stora skillnader mellan norra och södra landet och mellan bergen och kusten samt inlandet. Snö och is är vanliga i det högre bergstrakterna men förekommer även i resten av Grekland. Svala vindar, både från bergen och från havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket gör att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- och vintersäsongerna. I många dalar kan dock hetta och torka på sommaren bli ett stort problem och i många områden faller överhuvudtaget inget regn mellan början av juni och slutet av augusti. Endast de större floddalarna lämpar sig för spannmålsodling och Grekland måste därför importera mycket livsmedel. Greklands klimat har skapat en lång tradition av vin- och fruktodling: Oliver, dadel, apelsin, citron och persika. Bland trädarterna är ek-, bok- och tallarter vanliga. Dock är skogen i Grekland starkt decimerad vilket bl.a. bidrar till torkan under sommarsäsongen. Se även: Lista över Greklands öar, Moni Zalongou

Administrativ uppdelning

Huvudartiklar: Greklands distrikt, Greklands prefekturer Grekland indelas administrativt i 13 distrikt (periféria), 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) och 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Förrutom dessa adminstrativa enheter finns en autonom region, munkrepubliken Athos (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 1999 fanns i Grekland 5 775 kommuner, 457 demoi och 5 318 koinotetes, som ytterligare var uppdelade i 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).

Politik

Konstitutionen från 1975 tillerkänner landets medborgare omfattande medborgerliga rättigheter och fastslår att landets statschef ska väljas av parlamentet genom indirekta val. Den centrala rollen i det politiska livet har emellertid landets premiärminister och presidenten har främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte år och kan endast väljas om en gång. Parlamentsledamöterna i Greklands enkammarriksdag (Vouli ton Ellinon) tillsätts vart fjärde år (om inte nyval hålls). Grekland använder sig av ett komplicerat proportionellt valsystem som garanterar att det parti som fått flest röster i valet också får flest platser i parlamentet. Ett parti måste få minst 3% av rösterna för att komma in i parlamentet. Se även: Panhellenism

Ekonomi

Under den senaste trettioårsperioden har Grekland, liksom många andra länder, förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (där cirka 90% av exporten är inom jordbrukssektorn) till en mer moderniserad industristat (då cirka 50% av exporten är industriprodukter). Trots detta är Grekland fortfarande, liksom Portugal, EUs mest jordbruksberoende land. Turismen är en viktig inkomstkälla för Grekland.

Utrikeshandel

Till stora delar på grund av Greklands, energimässigt, svåra läge har det påverkat exporten mycket negativt då det fortfarande importeras ungefär dubbelt så mycket som det exporteras. Dock exporteras en hel del livsmedel såsom tobak, vin, olivolja och citrusfrukter samt en hel del kemiska produkter, industriråvaror och verkstadsindustriprodukter. De viktigaste handelspartnerna är Italien, Frankrike, Tyskland samt Storbritannien men handeln mellan Grekland och Balkanländerna har ökat under senare år.

Jordbruk

Jordbruket spelar än idag en stor roll i Greklands näringsliv vilket sysselsätter ungefär en femtedel av befolkningen. Runt 25% av Greklands export består av livsmedel (1997). En knapp tredjedel av landets areal är uppodlad vilket beror till stora delar av topografin, klimatet och jordmånen sätter stopp för ett effektivt odlingsarbete. Oftast är inte brukningenheterna större än 4 ha (80%) och brukningsmetoderna är gamla. Vattenbristen spelar en mycket stor roll i jordbruket och runt 25% av den odlade arealen tvingas konstbevattna marken för att kunna odla. De viktigaste exportvarorna är idag bland annat bomull, majs, oliver, vindruvor och russin. Cirka 40% av jordbruksarealen är betesmark för djur som får och getter.

Mineraler

I Thessalien finns de viktiga mineralerna bauxit (som används vid framställning av aluminium) och kromit som bryts i närområdet. Mindre fyndigheter som järn, nickel, magnesit och mangan finns även på flera andra ställen i landet. Marmor och korund är även två andra viktiga naturtillgångar som landet bryter.

Industri

Runt en fjärdedel av arbetskraften är sysselsatta inom industrin vilken också står för ungefär 27% av BNP 2000). Den kemiska industrin ligger i norra Grekland runt staden Thessaloniki och metallindustrin vid huvudstaden Athen. Livsmedelsindustrin är utspridd på flera olika platser i Grekland, men mycket är koncentrerat i Thessaloniki. Idag släpps det ut otympliga månger avgaser från fabrikerna vilket får följden svåra miljöproblem som konstaterats av bland annat genom raffinaderier, petrokemiska anläggningar och stålverksindustrin. Problemen ligger främst i storstadsområdena Athen (inklusive Pireus och Eleusis) och vid Thermaikosbukten vid Thessaloniki.

Utbildning

De som ansvarar för utbildningen är Utbildningsministeriet och finansieras med skattepengar och eftersom religions- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter för undervisning av minoritetsgrupper (ex. muslimer). Den elementära skolan består av förskola med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioårig grundskola som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det även att främmande språk skall ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treårig gymnasieutbildning som är indelat på fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för de som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolor men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor. I Grekland finns det totalt 17 universitet och högskolor (1996) som har runt 106 000 studenter (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet är Atens universitet som grundades år 1837. Det är även mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar.

Demografi

Huvudartikel: Greklands demografi 2001 hade Grekland 10 934 020 invånare varav 58,8% levde i städer och 28,4% på landsbygden. Invånarantalet i Greklands två största städer, Athen och Tessaloniki, uppgick till nästan 4 miljoner. Även om antalet invånare i Grekland fortfarande stiger, har man börjat erfara demografiska problem: 2002 var det första året då dödstalet översteg födelsetalet. I Grekland finns idag ett stort antal invandrare varav omkring 65% kommer från Albanien. Då den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Albaner uppfattades som bråkmakare och kriminella och har blivit diskriminerade och utnyttjade. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångrika, grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung i Bulgarien, Rumänien Ukraina, Vitryssland, Polen och Georgien. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik. Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De största är romer, slaver och vlacher. Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten i Thrakien (vilket framför allt beror på Fredsfördraget i Lausanne 1923).

Religion

Den grekiska författningen garanterar alla människor på grekiskt territorium fullständig religionsfrihet och erbjuder också lagens beskydd för alla trosuppfattningar men nämner även den Grekisk-ortodoxa kyrkan som den förhärskande religionen. Omkring 95-98% av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan men graden av sekularisering har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs av muslimerna i, i första hand, Thrakien. Det finns också mindre religiösa grupper av protestanter och katoliker på Kykladerna och judar i Tessaloniki. Andra grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen.

Kultur

Se även: Grekisk konst, Grekisk arkitektur

Massmedia

Tidningar


- I Kathemerini
- Ta Nea
- Athens News Agency
- To Vima
- Eleftherotypia
- Adesmeftos
- Ethnos
- Adesmeftos Typos
- I Naftemporiki
- Filathlos
- Stoxos
- Express
- Imerisia

TV-kanaler


- MAD TV
- ERT
- Mega Cosmos
- Nova
- Ote
- Alpha TV
- Antenna

Radiokanaler


- SuperSport FM
- Kiss FM
- Flash 961
- 902 Aristera Sta FM
- Planet (radiokanal)
- Jeronimo Groovy
- Athina 984
- Radio Gold 105 FM
- Ant 1 97.2
- Nitro Radio
- Radio Sfera
- ERA
- NET
- ERA Sport
- Cosmoradio

Turism

Huvudartikel: Turismen i Grekland En av de största inkomstkällorna i Grekland är turismen, ungefär 8 miljoner människor åker till Grekland varje år.
- [http://www.olympion.de/greek-embassies-worldwide.html Lista över grekiska ambassadader] Kategori:Europas länder Kategori:Balkan Kategori:Grekland fiu-vro:Kriika ja:ギリシャ ko:그리스 ms:Yunani roa-rup:Gârţii simple:Greece th:ประเทศกรีซ zh-min-nan:Hi-lia̍p

Greklands flagga

Greklands flagga är blå och vit, vilket var de bayerska kungarna Wittelsbachs färger. Det är nio blå och vita ränder, vilka symboliserar mottot Frihet eller död, som på grekiska har nio stavelser. Bild:Greece flag 300.png|Greklands flagga Bild:Greece flag 1828.png|Greklands flagga 1828-1978 Flagga Kategori:Nationalflaggor ja:ギリシャの国旗

Motto

Ett valspråk eller motto är en ofta kort och kärnfull sentens som uttrycker vad en person, organisation eller nation har som mål eller underliggande tanke. Exempel: Kung Carl XVI Gustafs valspråk är "För Sverige i tiden". En bok eller ett kapitel kan inledas med ett motto som anger en tendens eller ett syfte med innehållet i resten av texten.

Se även


- Svenska regenters valspråk ja:モットー simple:Motto

Språk

Språk är ett medium för kommunikation. Med hjälp av det mänskliga språket representeras tankar, konkreta föremål och abstrakta begrepp, aktioner och idéer. En idealföreställning är att ett språk måste ha en fullständig grammatik och det ska vara möjligt att i vilket sammanhang som helst uttrycka vilken idé som helst. Språken är uppbyggda av olika system såsom ordförråd, grammatik, pragmatik, semantik, fonetik. Språkens olika beståndsdelar utforskas med hjälp av lingvistikens varierande forskningsmetoder. Forskningen kan vara inriktad på aktuella förhållanden eller på språkhistoria samt de förändringsprocesser som sammanbinder dåtid och nutid.

Så heter språken där de talas


- Abkhaziska - Апсуа (Ap'sua)
- Afrikaans - Afrikaans
- Albanska - Shqip
- Arabiska - العَرَبِيَّة (Alarabia)
- Armenska - Հայերէն (Hajerēn)
- Asturiska - Asturianu
- Azeriska - Azərbaycanca
- Baskiska - Euskara
- Bosniska - Bosanski/Босански
- Bretonska - Brezhoneg
- Bulgariska - Български (Bǎlgarski)
- Danska - Dansk
- Engelska - English
- Estniska - Eesti keel
- Finska - Suomi
- Franska - Français
- Färöiska - Føroyskt
- Georgiska - ქართული (Kartuli)
- Grekiska - Έλληνικά (Élliniká)
- Hebreiska - עברית (I'vrjt)
- Indonesiska - Bahasa Indonesia
- Inuitspråk - Inuktitut
- Iriska - Gaeilge
- Isländska - Íslenska
- Italienska - Italiano
- Japanska - 日本語 (Nihongo, även Nippongo)
- Katalanska - Català
- Korniska - Kernewek
- Korsikanska - Corsu
- Kroatiska - Hrvatski
- Kurdiska - کوردی (Kurdí)
- Kymriska - Cymraeg
- Lettiska - Latviski
- Latin - Latina
- Litauiska - Lietuvos
- Makedonska - Македонски (Makedonski)
- Malaysiska - Bahasa Melayu
- Manx - Gaelg
- Nederländska - Nederlands
- Norska - Norsk
- Persiska - فارسی (Pârsi)
- Pidginspråk - exempelvis Tok Pisin
- Pilipino/Tagalog/Filipino - Filipino (tidigare Pilipino/Tagalog)
- Polska - Polski
- Portugisiska - Português
- Provencalska - Prouvençau
- Rumänska - Română
- Ryska - Русский (Russkij)
- Rätoromanska - Rumantsch
- Sardiska - Sardu
- Serbiska - Српски/Srpski
- Skotska - Scots
- Skotsk gaeliska - Gàidhlig
- Slovakiska - Slovenčina
- Slovenska - Slovenščina
- Spanska - Español
- Swahili - Kiswahili
- Svanuri - Lushnu nin
- Svenska - Svenska
- Tjeckiska - Čeština
- Turkiska - Türkçe
- Tyska - Deutsch
- Ukrainska - Українська (Ukrajns'ka)
- Ungerska - Magyarul
- Vietnamesiska - Tiếng Việt
- Vitryska - Беларускі (Belaruski)

Några större språkfamiljer


- Indoeuropeiska språk
  - Kentumspråk
    - Germanska språk
      - Nordgermanska språk
      -
- Västnordiska språk
      -
  - Färöiska
      -
  - Isländska
      -
  - Norska
      -
- Östnordiska språk
      -
  - Danska
      -
  - Svenska
      - Västgermanska språk
      -
- Afrikaans
      -
- Engelska
      -
- Flamländska
      -
- Frisiska
      -
- Nederländska
      -
- Skotska
      -
- Tyska
      -
  - Jiddisch
      -
  - Schwyzerdütsch
      - Östgermanska språk
      -
- Burgundiska
      -
- Gotiska
      -
- Vandaliska
    - Italiska språk
      - Romanska språk
      -
- Asturiska
      -
- Franska
      -
- Galiciska
      -
- Italienska
      -
- Katalanska
      -
- Occitanska
      -
- Portugisiska
      -
- Provencalska
      -
- Rumänska
      -
- Rätoromanska
      -
- Sardiska
      -
- Spanska (Kastilianska)
    - Keltiska språk
      - Brythonska
      -
- Bretonska
      -
- Korniska
      -
- Kymriska
      - Goideliska
      -
- Irisk gaeliska
      -
- Manx gaeliska
      -
- Skotsk gaeliska
    - Grekiska språk
      - Attiska språk
      -
- Klassisk grekiska
      -
- Koiné
      -
- Nygrekiska
  - Satemspråk
    - Albanska
    - Slavobaltiska språk
      - Baltiska språk
      -
- Västbaltiska språk
      -
  - Preussiska
      -
- Östbaltiska språk
      -
  - Lettiska
      -
  - Litauiska
      - Slaviska språk
      -
- Sydslaviska språk
      -
  - Bulgariska språk
      -
    - Bulgariska
      -
    - Makedonska
      -
  - Serbokroatiska språk
      -
    - Bosniska
      -
    - Kroatiska
      -
    - Serbiska
      -
  - Slovenska
      -
- Västslaviska språk
      -
  - Polska
      -
  - Slovakiska
      -
  - Sorbiska
      -
  - Tjeckiska
      -
- Östslaviska språk
      -
  - Ryska
      -
  - Ukrainska
      -
  - Vitryska
    - Indoiranska språk
      - Indoariska språk
      -
- Centrala indoariska språk
      -
  - Gujarati
      -
  - Punjabi
      -
  - Rajasthani
      -
  - Romani
      -
  - Västhindi
      -
- Östliga indoariska språk
      -
  - Bengali-Assamese
      -
    - Assamese
      -
    - Bengali
      -
  - Bihari
      -
  - Oriya
      -
- Nordvästliga indoariska språk
      -
  - Sindhi
      -
- Singalesisk-maldiviska språk
      -
  - Singalesiska
      -
  - Maldiviska
      -
- Sanskrit
      -
  - Prakrit
      -
  - Pali
      -
- Sydliga indoariska språk
      -
  - Konkani
      -
  - Marathi
      - Iranska språk
      -
  - Persiska
      -
  - Kurdiska
      -
  - Dari
      -
  - Tati
      -
  - Gilaki
- Nordkaukasiska språk
  - Nordcentrala nordkaukasiska språk
    - Tjetjen-ingusjiska språk
      - Ingusjiska
      - Tjetjenska
  - Nordöstliga nordkaukasiska språk
  - Nordvästliga nordkaukasiska språk
    - Abkhaz-abazinska språk
    - Tjerkassiska språk
    - Ubyx
- Uralaltaiska språk (omtvistad)
  - Uraliska språk
    - Finsk-ugriska språk
      - Finsk-permiska språk
      -
- Finsk-cheremisiska språk
      -
  - Finsk-mordvinska språk
      -
    - Finsk-samiska språk
      -
      - Baltofinska språk
      -
      -
- Finska språk
      -
      -
  - Finska
      -
      -
  - Tornedalsfinska
      -
      -
  - Kväniska
      -
      -
- Estniska
      -
      -
- Ingermanländska
      -
      -
- Karelska
      - Ugriska språk
      -
- Ungerska
    - Samojediska språk
  - Altaiska språk
    - Mongoliska språk
      - Mongoliska
    - Tungusiska språk
    - Turkiska språk
      - Sydturkiska språk
      -
- Azeriska språk (azerbajdzjanska)
      -
  - Nordazeriska
      -
  - Sydazeriska
      -
- Turkiska
      -
- Turkmeniska
      - Nordvästturkiska språk
      -
- Kazakiska
      -
- Kirgiziska
      -
- Tatariska
      - Östturkiska språk
      -
- Uzbekiska
      -
- Uiguruska
    - Japanska (omtvistat)
    - Koreanska (omtvistat)
    - Ainu (omtvistat)
- Sinotibetanska
  - Sinitiska språk
    - Kinesiska
  - Tibetoburmanska språk
    - Yipho-burmanska språk
      - Burmanska språk
      - Nordliga yipho-språk
      - Centrala yipho-språk
      - Sydliga yipho-språk
    - Meitei
- Dravidiska språk
- Afroasiatiska språk
  - Berbiska språk
  - Tchadiska språk
  - Kushitiska språk
  - Egyptiska språk
  - Omotiska språk
  - Semitiska språk
    - Centralsemitiska språk
      - Arameiska språk
      -
- Västarameiska
      -
- Östarameiska
      - Sydcentralsemitiska språk
      -
- Arabiska språk
      -
- Kanaaneiska språk
      -
  - Hebreiska
      -
  - Samariska
      -
  - Ivrit
    - Sydsemitiska språk
      - Etiopiska språk
      - Sydarabiska språk
- Niger-Kongospråk
  - Västatlantiska gruppen
    - Wolof
    - Serer
    - Fula
  - Benue-Kongo-gruppen
    - Bantuspråk
      - Swahili
      - Bemba
      - Lingala
      - Zulu
      - Xhosa
    - Yoruba
  - Kwa-gruppen
    - Twi
    - Gbe
- Khoisanspråk
  - Hatsaspråk
  - Sandawespråk
  - Sydafrikanska khoisanspråk
- Austroasiatiska språk
  - Monkhmerspråk
    - Östliga monkhmerspråk
      - Khmer
    - Vietmuongspråk
      - Vietnamesiska
  - Mundaspråk
- Austronesiska språk
  - Malajopolynesiska språk
    - Västliga malajopolynesiska språk
      - Sundaspråk
      -
- Javanesiska
    - Mesofilippinska språk
      - Centralfilippinska språk
      -
- Tagalog
- Australiska språk
- Kadaispråk
- Eskimåisk-aleutiska språk
- Na-denespråk
- Algonkinspråk
- Azteko-tanoanska språk
- Andisk-ekvatoriala språk
- Ge-pano-karibiska språk
- Konstgjorda språk
  - Hjälpspråk
    - Atlantiska
    - Basic English
    - Esperanto
    - Ido
    - Interlingua
    - Occidental
  - Klingon/Klingonska
  - Klingonaase
  - Sindarin
  - Quenya

Externa länkar

[http://www.ethnologue.com SIL International; ethnologue]

Se även


- alfabet
- grammatik
- internationellt hjälpspråk
- ord
- ortografi
- programmeringsspråk
- talspråk
- teckenspråk Kategori:språk ja:言語 ko:언어 ms:Bahasa simple:Language tokipona:toki zh-cn:语言 zh-tw:語言

Grekiska

Grekiska (Ελληνικά) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor, främst i Grekland. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική), är officiellt språk i Grekland och på Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet. Nygrekiska är den form av grekiska som används idag. Den är utvecklad direkt från koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och är den moderna formen av det språk som talades i den grekiska världen under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska). Kategori:Grekiska Kategori:Indoeuropeiska språk Kategori:EU-språk als:Griechische Sprache ja:ギリシア語 ko:그리스어 ms:Bahasa Greek simple:Greek language th:ภาษากรีก

Huvudstad

Huvudstad är beteckning på den stad i en stat eller delstat, där regeringen har sitt säte. Vissa stater, till exempel Nederländerna och Sydafrika, har statsmakterna fördelade mellan flera städer.

Se även


- Lista över huvudstäder sorterade efter land
- Lista över huvudstäder sorterade efter stad Kategori:Geografi ja:首都 ko:수도 simple:Capital

President

President är ofta titeln på statschefen i en republik. En president väljs oftast för en viss period, till exempel fyra år; se presidentval. Exempel på länder med president är Estland, Finland, Polen, Tyskland, USA, Ryssland, Indien och Kina. President tituleras även chefen för vissa domstolar, närmare bestämt hovrätter och kammarrätter; förr även statliga myndigheter av typen kollegier. Även ordföranden i vissa föreningar kallas presidenter. Kategori:Titlar Kategori:Politiska titlar ja:大統領 simple:President

Premiärminister

Premiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, t.ex. Frankrike, Indien och Storbritannien. Det motsvaras i Sverige av statsminister. Se vidare artikeln regeringschef

Artiklar om premiärministerposter i olika länder


- Indiens presidenter och premiärministrar
- Japans premiärministrar
- Rysslands premiärministrar
- Storbritanniens premiärministrar ja:首相 th:นายกรัฐมนตรี Kategori:Politiska titlar

Yta

Inom matematiken används ofta begreppet yta som en vardaglig benämning på en tvådimensionell mångfald. Se även hyperyta ---- Yta utgör en yttre tvådimensionell begränsning av en kropp, eller en avgränsning mellan två kroppar. På eller genom en yta sker den mesta kemiska och biologiska växelverkan mellan två kroppar. Beroende på kropparnas fysiska faser (fast fas, vätskefas eller gasfas) blir reaktionshastigheten och möjligheten till växelverkan i begränsningsytan olika. Exempel på en ytas egenskaper (attribut) kan vara till exempel färg, ljushet, reflektionsförmåga, transparens, fuktegenskaper och friktionsegenskaper. I dagligt tal menas med yta ofta ytskiktet (till exempel vid målning och ytbehandling), egenskaper som då ofta inräknas är till exempel hårdhet, mjukhet, elasticitet, även om dessa innebär en samverkan med den underliggande kroppen. När det gäller storleken på en yta (till exempel ytans storlek i kvadratmeter, m2) brukar man i tekniska sammanhang använda beteckningen area.

Se även


- Ytskikt
- Kontaktyta
- Diffusion (fysik, kemi)
- Gränsskikt (fysik)
- Randvillkor (matematik, fysik)
- Hydrofob yta (avvisar vattenmolekyler)
- Hydrofil yta (växelverkar attraktivt mot vattenmolekyler)
- Råhet (mått på strömningsfriktion inom hydrauliken) Kategori:Fysik ja:表面

Lista över länder efter storlek

Lista över stater efter storlek # Ryssland - 17 075 200 kvadratkilometer # Kanada - 9 976 140 # USA - 9 629 091 # Kina - 9 596 960 # Brasilien - 8 511 965 # Australien - 7 686 850 # Indien - 3 287 590 # Argentina - 2 766 890 # Kazakstan - 2 727 300 # Sudan - 2 505 810 # Algeriet - 2 381 740 # Demokratiska republiken Kongo - 2 345 410 # Mexico - 1 972 550 # Saudiarabien - 1 960 582 # Indonesien - 1 904 556 # Libyen - 1 759 540 # Iran - 1 648 000 # Mongoliet - 1 565 000 # Peru - 1 285 220 # Tchad - 1 284 000 # Niger - 1 267 000 # Angola - 1 246 700 # Mali - 1 240 000 # Sydafrika - 1 219 912 # Colombia - 1 138 910 # Etiopien - 1 127 127 # Bolivia - 1 098 580 # Mauretanien - 1 030 700 # Egypten - 1 001 450 # Tanzania - 948 087 # Nigeria - 923 768 # Venezuela - 912 050 # Namibia - 825 418 # Pakistan - 803 940 # Moçambique - 801 590 # Turkiet - 780 580 # Chile - 756 950 # Zambia - 752 614 # Myanmar (Burma) - 678 500 # Afghanistan - 647 500 # Somalia - 637 657 # Centralafrikanska republiken - 622 984 # Ukraina - 603 700 # Botswana - 600 370 # Madagaskar - 587 040 # Kenya - 582 650 # Frankrike - 547 030 (exklusive Franska Guyana och andra kolonier) # Jemen - 527 970 # Thailand - 514 000 # Spanien - 504 782 # Turkmenistan - 488 100 # Kamerun - 475 440 # Papua Nya Guinea - 462 840 # Sverige - 449 964 # Uzbekistan - 447 400 # Marocko - 446 550 # Irak - 437 072 # Paraguay - 406 750 # Zimbabwe - 390 580 # Norge - 385 199 # Japan - 377 835 # Tyskland - 357 021 # Kongo (Brazzaville) - 342 000 # Finland - 337 030 # Malaysia - 329 750 # Vietnam - 329 560 # Elfenbenskusten - 322 460 # Polen - 312 685 # Italien - 301 230 # Filippinerna - 300 000 # Ecuador - 283 560 # Burkina Faso - 274 200 # Nya Zeeland - 268 680 # Gabon - 267 667 # Västsahara - 266 000 # Guinea - 245 857 # Förenade kungariket (Storbritannien) -244 820 # Ghana - 238 540 # Rumänien - 237 500 # Laos - 236 800 # Uganda - 236 040 # Guyana - 214 970 # Oman - 212 460 # Vitryssland - 207 600 # Kirgizistan - 198 500 # Senegal - 196 190 # Syrien - 185 180 # Kambodja - 181 040 # Tunisien - 163 610 # Surinam - 163 270 # Uruguay - 176 220 # Bangladesh - 144 000 # Tadzjikistan - 143 100 # Nepal - 140 800 # Grekland - 131 940 # Nicaragua - 129 494 # Eritrea - 121 320 # Nordkorea - 120 540 # Malawi - 118 480 # Benin - 112 620 # Honduras - 112 090 # Liberia - 111 370 # Bulgarien - 110 910 # Guatemala - 108 890 # Island - 103 000 # Jugoslavien - 102 350 # Kuba - 100 860 # Sydkorea - 98 480 # Ungern - 93 030 # Portugal - 92 391 # Jordanien - 92 300 # Azerbajdzjan - 86 600 # Österrike - 83 858 # Förenade Arabemiraten - 82 880 # Tjeckien - 78 866 # Panama - 78 200 # Sierra Leone - 71 740 # Irland - 70 280 # Georgien - 69 700 # Sri Lanka - 65 610 # Litauen - 65 200 # Lettland - 64 589 # Togo - 56 785 # Kroatien - 56 542 # Bosnien och Hercegovina - 51 129 # Costa Rica - 51 100 # Slovakien - 48 845 # Dominikanska republiken - 48 730 # Bhutan - 47 000 # Estland - 45 226 # Danmark - 43 094 (exklusive Grönland och Färöarna) # Nederländerna - 41 526 # Schweiz - 41 290 # Guinea-Bissau - 36 120 # Taiwan - 35 980 # Moldavien - 33 843 # Belgien - 30 510 # Lesotho - 30 355 # Armenien - 29 800 # Albanien - 28 748 # Salomonöarna - 28 450 # Ekvatorialguinea - 28 051 # Burundi - 27 830 # Haiti - 27 750 # Rwanda - 26 338 # Makedonien - 25 333 # Belize - 22 966 # Djibouti - 22 000 # El Salvador - 21 040 # Israel - 20 770 # Slovenien - 20 253 # Fidji - 18 270 # Kuwait - 17 820 # Swaziland - 17 363 # Östtimor - 14 874 # Bahamas - 13 940 # Vanuatu - 12 200 # Qatar - 11 437 # Gambia - 11 300 # Jamaica - 10 990 # Libanon - 10 400 # Cypern - 9 250 # Palestina - 6 220 # Brunei - 5 770 # Trinidad och Tobago - 5 128 # Kap Verde - 4 033 # Samoa - 2 860 # Luxemburg - 2 586 # Comorerna - 2 170 # Mauritius - 1 860 # São Tomé och Príncipe - 1 001 # Dominica - 754 # Tonga - 748 # Kiribati - 717 # Mikronesiens federerade stater - 702 # Singapore - 647,5 # Bahrain - 620 # Saint Lucia - 620 # Seychellerna - 455 # Andorra - 468 # Antigua och Barbuda - 442 # Barbados - 430 # Saint Vincent och Grenadinerna - 389 # Grenada - 340 # Malta - 316 # Maldiverna - 300 # Saint Christopher och Nevis - 261 # Marshallöarna - 181 # Liechtenstein - 160 # San Marino - 61,2 # Tuvalu - 26 # Nauru - 21 # Monaco - 1,95 # Vatikanstaten - 0,44

Se även


- Lista över länder efter befolkningstäthet
- Lista över länder efter folkmängd Länder efter yta Länder efter storlek Kategori:Världens länder ja:国の面積順リスト

Befolkning

Med befolkning avses invånarna inom ett geografiskt begränsat område, såsom världsdel, kontinent, land, län, landskap, kommun, stad etc.

Se även


- Folkmängd folk som inom ett geografiskt område förenas av att de talar samma språk
- Befolkningstäthet Kategori:Demografi ja:人口 simple:Population th:ประชากร zh-min-nan:Jîn-kháu

Befolkningstäthet

Befolkningstäthet, mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är "invånare/km²". Befolkningstätheten visar om ett område är tätbebyggt eller glest befolkat. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare/km² vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare/km² vid denna tidpunkt. FN ger varje år ut en rapport med titeln World Population Prospects som innehåller omfattande statistik över bland annat befolkningstäthet. Världens mest tätbefolkande land var 2005 Bangalesh med otroliga 1000 personer per kvadrat kilometer, tvåa på listan är Sydkorea med 500 inv/km². Man skall dock ta dessa siffror med en nypa salt eftersom flera andra faktorer påverkar siffrans relevans. Exempelvis består Sydkorea till stor del av bergsområden där det är svårt att odla och leva medans Bangladesh i stort sett bara är bördig mark; således kan sydkorea i praktiken mycket väl vara mer trångbodda trots sin lägre befolkningstäthet. I extremt befolkningstäta områden som tex de största stadskärnorna så är det inte ovanligt att det bor över 10 000 människor på en enda kvadratkilometer. Länder med högst befolkningstäthet:
- Monaco - 16 000
- Singapore - 6 430 Länder med lägst befolkningstäthet:
- Grönland - 0,03
- Svalbard - 0,05

Se även


- Lista över länders befolkningstäthet
- Area
- Befolkning
- Folkmängd

Externa Länkar


- [http://esa.un.org/unpp/ World Population Prospects 2004], rapport om bl.a. befolkningstäthet som revideras varje år av FN-organet Department of Economic and Social Affairs. als:Bevölkerungsdichte ja:人口密度 ko:인구 밀도 ms:Kepadatan th:ความหนาแน่นประชากร zh-min-nan:Jîn-kháu bi̍t-tō·

Lista över länder efter befolkningstäthet

Se även världskartan på http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap030305.html
PosLandinv/km²
1Monaco16 620,0
2Singapore6 482,7
3Vatikanstaten2 093,2
4Malta1 261,2
5Maldiverna1 163,7
6Bangladesh1 077,7
7Bahrain 1 035,1
8Taiwan709,7
9Barbados647,9
10Nauru621,3
11Mauritius606,2
12Sydkorea493,1
13Nederländerna484,2
14San Marino471,9
15Tuvalu447,5
16Libanon374,0
17Indien363,3
18Belgien342,9
19Rwanda342,4
20Japan340,0
21Marshallöarna325,8
22El Salvador323,6
23Sri Lanka309,9
24Israel308,7
25Saint Vincent och Grenadinerna302,1
26Comorerna300,4
27Filippinerna294,7
28Haiti294,7
29Saint Lucia274,4
30Grenada260,1
31Vietnam256,7
32Jamaica252,2
33Storbritannien250,2
34Burundi248,4
35Tyskland236,0
36Trinidad och Tobago212,3
37Liechtenstein210,0
38Pakistan208,6
39Nepal202,3
40Italien197,6
41Nordkorea190,3
42Schweiz188,3
43Sao Tome och Principe 187,2
44Dominikanska republiken185,0
45Luxemburg181,2
46Seychellerna178,4
47Gambia159,3
48Tonga156,6
49Antigua och Barbuda155,1
50Mikronesiens federerade stater154,0
51Andorra150,7
52Saint Christopher och Nevis149,3
53Nigeria141,4
54Kina140,0
55Uganda136,5
56Guatemala135,2
57Moldavien133,5
58Indonesien132,5
59Tjeckien132,4
60Kuwait131,1
61Albanien130,0
62Malawi129,2
63Danmark128,1
64Thailand127,9
65Kiribati127,1
66Polen126,9
67Portugal114,9
68Slovakien111,3
69Frankrike111,2
70Ungern108,4
71Serbien och Montenegro106,0
72Armenien105,0
73Togo104,7
74Kap Verde103,7
75Kuba102,4
76Syrien 100,2
77Slovenien99,8
78Österrike96,9
79Rumänien97,1
80Azerbajdzjan91,9
81Dominica91,6
82Ghana91,1
83Turkiet90,3
84Cypern84,4
85Sierra Leone84,0
86Makedonien82,3
87Grekland81,7
88Spanien80,6
89Kroatien79,7
90Costa Rica79,2
91Bosnien-Hercegovina78,7
92Ukraina78,6
93Egypten77,9
94Kambodja77,1
95Qatar75,5
96Marocko73,3
97Malaysia72,9
98Brunei70,7
99Östtimor69,4
100Swaziland68,2
101Benin65,5
102Bulgarien67,4
103Georgien67,1
104Myanmar (Burma)65,2
105Etiopien65,0
106Tunisien64,8
107Uzbekistan63,1
108Jordanien62,6
109Honduras62,3
110Lesotho61,5
111Samoa60,4
112Irak60,3
113Kenya59,4
114Irland58,3
115Senegal58,0
116Litauen55,2
117Mexiko55,0
118Elfenbenskusten54,4
119Burkina Faso50,9
120Guinea-Bissau50,6
121Tadzjikistan 50,2
122Vitryssland49,6
123Fiji 48,9
124Ecuador48,3
125Bhutan46,5
126Afghanistan46,2
127Nicaragua45,4
128Palau44,3
129Iran41,6
130Tanzania41,5
131Colombia41,4
132Panama40,0
133Yemen39,3
134Guinea 38,6
135Eritrea37,6
136Sydafrika36,4
137Liberia36,2
138Lettland 36,0
139Kamerun34,9
140Zimbabwe33,0
141USA32,3
142Madagaskar31,0
143Förenade Arabemiraten30,9
144Estland30,8
145Bahamas30,0
146Venezuela28,8
147Laos26,9
148Kirgizistan 26,7
149Kongo-Kinshasa26,5
150Mocambique24,8
151Brasilien 22,0
152Sverige 21,9
153Peru 21,8
154Chile21,3
155Djibouti20,7
156Uruguay19,7
157Salomonöarna19,5
158Ekvatorialguinea19,1
159Finland17,1
160Sudan16,9
161Vanuatu 16,8
162Paraguay16,0
163Zambia15,2
164Nya Zeeland15,0
165Norge14,9
166Argentina14,4
167Oman14,1
168Somalia13,7
169Algeriet13,6
170Saudiarabien13,5
171Papua Nya Guinea 12,2
172Belize12,0
173Turkmenistan10,1
174Mali10,0
175Niger9,2
176Angola9,0
177Republiken Kongo8,9
178Ryssland8,4
179Bolivia8,2
180Tchad7,8
181Centralafrikanska republiken6,1
182Kazakstan5,7
183Gabon5,4
184Guyana3,9
185Kanada3,6
186Libyen3,3
187Island3,1
188Mauretanien3,0
189Botswana 2,8
190Surinam2,7
191Australien2,6
192Namibia2,5
193Mongoliet1,8

Se även


- Lista över länder efter folkmängd
- Lista över länder efter storlek Länder efter befolkningstäthet Länder efter befolkningstäthet Kategori:Världens länder

Självständighet

Självständighet, substantiv av självständig, oavhängighet. Självständighet innebär att en stat är oberoende gentemot andra. Självständighet behöver inte betyda att landet tidigare var en del av ett annat land. Det kan likaväl ha varit protektorat (stater under stort indirekt inflytande från skyddsmakten). Kolonier som frigjorde sig bildade en stat efter frigörandet.

Olika länders självständighet

Landtidigare land/länderDeklareradErkänd
San MarinoRomerska riket 301
FrankrikeFrankerriket 843
SkottlandPiktland och Dalriada 843-1707
Danmark 900-talet
EnglandWessex och Northumbria 927-1536
SchweizTysk-romerska riket14991648
SverigeKalmarunionen15151523
Förenade konungariket StorbritannienEngland och Skottland1707Succession från England och Skottland
USAStorbritannien4 juli 17763 september 1783, se Amerikanska självständighetsförklaringen
Förenade konungariket Storbritannien och IrlandStorbritannien och Irland1801Succession från England/Storbritannien
BrasilienPortugal7 september 1822 1825
NorgeUnion med Sverige7 juni 190526 oktober 1905
FinlandRyssland6 december 191731 december 1917
EgyptenBrittiskt protektorat 1919 28 februari 1922
IslandDanmark17 juni 1944 17 juni 1944
RysslandSovjetunionen24 augusti 199126 december 1991
Kategori:Internationell politik

Osmanska riket

دولتِ عَليه عُثمانيه
Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye
Osmanska rikets utbredning 1683
Officiellt språk osmanska (turkiska)
Huvudstad Konstantinopel (İstanbul)
Härskareosmanska sultaner
Invånare cirka 40 miljoner
Grundande 1299
Upphörande 29 oktober 1923
Valuta akçe
Flagga akçe
Se även Turkiets historia
Osmanska riket (från engelskan och franskan även den äldre benämningen Ottomanska riket; på osmanska دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) var ett välde i Mellanöstern, sydöstra Europa och norra Afrika som uppstod år 1299 och bestod fram till den 29 oktober 1923.

Historia

Huvudartikel: Osmanska rikets historia Riket bildades år 1299 i västra Anatolien av en stam oghuziska turkar som skulle komma att bli imperiets aristokrati, osmanerna, och förse det med dess härskarätt, den osmanska dynastin. De osmanska turkarna erövrade, på Bysans och andra turkiska rikens bekostnad, stora delar av Anatolien och Balkan under 1300-talet. Efter belägringen och intagandet av den bysantinska huvudstaden Konstantinopel år 1453 var det Osmanska rikets plats som stormakt säkrad. På 1500- och 1600-talen var riket som betydelsefullast och nådde sin höjdpunkt under sultanen Süleyman den Store. Trots att det var politiskt försvagat nådde riket sin största utsträcknin