:: wikimiki.org ::

Greve

Greve

Se även Greve (olika betydelser) ---- Grevar är medlemmar av en adelsätt som upphöjts till grevlig värdighet. Som svensk adelstitel finns greve sedan år 1561. I Sverige den högsta adliga värdigheten, som följs av friherre, och sedan riddare. Sverige har f n 46 levande grevliga ätter. Totalt introducerades 142 grevliga ätter på Svenska Riddarhuset.

Historia

Karl den store införde titeln greve för hans representanter på ort och ställe i en del av hans rike. De nytillkomna områderna som han erövrade kallades marker, (jämför Ostmark, Danmark) och administrerades i början rent miltärt, av en markgreve, alltså från början greve av ett "mark"område, vilket gränsade till annat rike, vilket i sig sedermera under medeltiden kom att bli en furstetitel, t ex markgrevarna av Baden (tidigare tysk historia). Utomlands finns också varianter på greve, (förutom och markgreve) som lantgreve och pfalzgreve.

Svenska grevar före 1624

Vid Erik XIV:s kröning år 1561 dubbades de första tre grevarna i Sverige:
- riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y.
- riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä
- riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor. Två av dem dödades i samband med sturemorden, och bara Per Brahe d.ä. överlevde varför Braheätten blev greveätt nummer 1 vid introduceringen på riddarhuset. År 1664 fanns i Sverige cirka 13 grevliga och friherrliga familjer. Drottning Kristina dubbade under sin 10-åriga regeringstid 18 grevar.

Berömda grevar

1900-talet:
- greve Robert Douglas räddade drottning Victoria av Baden under revolutionsoroligheterna i Karlsruhe år 1918.
- greve Ian Wachtmeister är företagsledare och bildade och var partiledare för Ny Demokrati 1991-1994, som han också representerade i riksdagen

Greve av Wisborg

En särskild titel som prinsarna Sigvard, Lennart och Carl Johan förlänades den 1951 av storhertiginnan Charlotte av Luxemburg. Även prins Oscar tilldelades titeln 1891 av storhertig Adolf av Luxemburg. Ättlingarna till dessa prinsar innehar även idag titeln "greve Bernadotte af Wisborg".

Se även

- Grevé
- grevens tid ja:伯爵 Kategori:Adelstitlar

Greve (olika betydelser)

Greve har flera betydelser. #En titel, se Greve #En kommun i Danmark, se Greve kommun #Greve (adelsätt), en betydelse av greve är släkten Greve, se [http://www.gnuheter.org/article.php?sid=317/ Gnuheter] om Georg Greve. ----

Grevlig

Historia

Svenska grevar före 1624

Berömda grevar

Greve av Wisborg

Se även

- Grevé
- grevens tid ja:伯爵 Kategori:Adelstitlar

Adel

Denna artikel handlar om samhällgruppen Adel. För stadsdelen med samma namn se Adel (stadsdel, Leeds). ----

Bild:Svensk adelsuniform.jpg
Svensk adelsuniform

Bakgrund

Adeln eller "frälset" var en grupp i samhället med politisk och ekonomisk makt under tidig medeltid fram till 1800-talet. Ofta kallades denna grupp för adelståndet. Under feodalismen hade kungamakten intresse att knyta till sig denna grupp genom vissa förmåner och privilegier. Adelns offentligrättsliga status är sedan 1 juli 2003 upphävd. Detta genom att ridderskapets och adelns privilegiebrev från 1723 och 1866 års riddarhusordning förlorar sin offentligrättsliga status. Det innebär i klartext att adeln inte längre innehar några privilegier och riddarhuset av svenska staten betraktas som vilken annan förening som helst. Länken mellan adel och staten är därmed bruten. Adelstitlar som brukas i offentliga eller andra sammanhang saknar offentligträttsligt grund.

Adeln i Sverige

Adeln, som under tidig medeltid kallades frälse, hade särskilt stora förmåner. Bara adelsmän blev höga ämbetsmän eller militärer. Den svenska riksdagen (ståndsriksdagen) före Representationsreformen 1866 var indelad i stånden adel, präster, borgare och bönder, där de olika stånden hade sina representanter. Riddarhuset kallas adeln som samlingsbegrepp, men är även namnet på det hus i Gamla stan i Stockholm som är den svenska adelns samlingslokal. Om en adelsätt ville vara representerad vid ståndsriksdagen måste den vara introducerad d.v.s. vara godkänd som svensk adel av Riddarhuset. Vissa slags jordsgods s.k. frälsegods, fick bara adelsmän äga. Adelns alla förmåner kallas adelsprivilegier och var lagstadgade fram till 2003. Adelsmannens rikedom och makt gick i arv till hans söner och döttrar, det blev en adelsätt. Den adelsman, som hörde till en mäktig och ansedd släkt, var själv mäktig och ansedd. Adelsmannens vapensköld (http://www.adelsvapen.com/) visade vilken släkt han tillhörde. De olika adelsätterna gifte sig med varandra eller gifte in sig i kungahuset och makten koncentrerades allt mer, och det tidigare vikingatida samhället fick en feodal prägel. Det kan dock tilläggas att man i Sverige inte haft någon livegenskap och därmed inte ett renodlat feodalt samhälle. Sveriges adel räknar sitt urspung från tidig medeltid. På Alsnö stadgades år 1279 att den tjänstemannaklass som gjorde rusttjänst till häst skulle åtnjuta frälse, dvs. skattefrihet. Vid 1980-talet fanns på svenska riddarhuset introducerad adel litet över 600 adelsätter, 227 friherrliga, och 57 grevliga ätter. Hertigar (eller hertiginnor) har i Sverige oftast varit prinsar eller prinsessor av kungahuset, undantag är tex Birger jarl och Bengt Algotsson. Vid Erik XIVs kröning år 1561 dubbades de första grevarna i Sverige, riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y., riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä, samt riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor. Den sist adlade personen i Sverige var upptäcktsresanden Sven Hedin. Många utländska adelsätter har genom tiderna flyttat till Sverige. En del av dessa har erhållit svenskt adelskap av kungen och introducerats på Riddarhuset andra inte. Om en adelsman ville delta i ståndets beslutsprocess var det nödvändigt att först naturaliseras, bli svensk medborgare, adlas, och därefter introduceras på Riddarhuset. I dag finns mer än 100 adelsätter från olika delar av Europa bosatta i Sverige vilka inte är introducerade på Riddarhuset. De flesta av dessa är anslutna till ”Ointroducerad Adels Förening”.

Se även

- Feodalsamhälle
- Adelsätter
- Stånd
- Pärsvärdighet Kategori:Adel

Länkar

- [http://www.hulthenhem.se/titlar.htm Adliga och kungliga titlar på olika språk]
- [http://www.regeringen.se/content/1/c4/08/21/7a224166.pdf Regeringens proposition 2002/03:34 om adelns offentligrättsliga status] ja:貴族 zh-min-nan:Hôa-cho̍k

Friherre

Friherre (ty. Freiherr) är en adlig titel som också kallas friherrlig värdighet. I Sverige är friherrlig värdighet den näst högsta adliga värdigheten efter greve. En friherre tilltalades "baron", en titel som i Sverige egentligen saknas, eftersom den bara använts i talspråk, men det har faktiskt existerat ett svenskt baroni. Sverige har lite drygt 220 adelsätter vars medlemmar är friherrar. År 1664 fanns i Sverige cirka 13 grevliga och friherrliga familjer. Drottning Kristina dubbade under sin 10-åriga regering cirka 50 friherrar:
- år 1652 Schering Rosenhane d.ä.
- år 1674 Hans Georg Mörner slogs till friherre Mörner af Morlanda
- år 1692 Evert Fredrik Taube Kategori:Adelstitlar

Riddare

# "Fattiga riddare", se Riddare (bakverk) # "Fattiga riddare (föreningen)", se Fattiga riddare (förening) # Schackpjäsen riddare, se Riddare (schack) # En riddare kan också vara en medlem i en riddarorden. # På denna sida beskrivs det medeltida begreppet riddare, enligt klassisk definition en person som tillhandahåller krigstjänst (inklusive utrustning) i utbyte mot vissa förmåner, eller som är medlem i adelsätt introducerade på riddarhuset, eller motsvarande. Riddare (lat.miles), medeltida titel för frälseman som fått riddarslaget. Riddare förekom som titel och funktion även i den antika grekiska armén. Riddarväsendet kom till Sverige genom de kristna riddarordnarna (se Riddarordnar i Sverige). Det feodala riddarväsendet kom att bilda det vi idag känner som Riddarhuset.

Det feodala riddarväsendet i Sverige

En riddare kan i allmänhet skiljas från lägre frälse genom att han får ett "herr" (dominus) framför sitt namn i medeltida brev och en riddares hustru var den enda kategori av gifta kvinnor utanför kungahuset som kunde kallas "fru" (domina). I Sverige har bara kungen kunnat dubba riddare. Mycket har skrivits om unga hjältars dubbning till riddare efter blodiga slag. Vanligen skedde dock dubbningar i samband med kungakröningar, -bröllop och andra viktiga evenemang som samlade rikets elit hos kungen. Det största antalet personer som vid ett sådant tillfälle dubbats till riddare i Sverige är 133 personer som erhöll riddarslaget 1397 vid unionsmötet i Kalmar. En förutsättning för riddarslaget var alltså att vederbörande var frälseman. I Alsnö stadga, utfärdad omkring år 1280, krävdes två saker för att bli frälseman, att man var jordägare och kunde ställa upp i krigstjänst. med häst och ryttare (tung rusttjänst). Då blev man skattebefriad och kallades frälseman. I allmänhet titulerades man då i breven väpnare, eller sven av vapen (armiger), ibland också knape. En meriterad väpnare kunde få riddarslaget av kungen men också förvägras ett välförtjänt sådant om han föll i onåd. Det oftast nämnda exemplet på det sistnämnda är drotsen Bo Jonsson (Grip) som aldrig blev slagen till riddare. Det feodala samhället krävde en jämn fördelning av herremän i bygderna för att upprätthålla administration och kontroll av befolkningen, något som den lokala medeltida riddaren eller svennen gjorde i samarbete med sina undervasaller, vanligen på de berörda orterna bosatta väpnare. Men herremännen fick inte bli så mäktiga att de hotade kungens makt. Alsnö stadga preciserar hur många ryttare med hästa ett följe fick bestå av för olika ämbetsmän. Ingen utom kungen fick rida med hundratals män i sitt följe. Kungmakten var vid denna tid fortfarande så svag att denna typ av begränsningar var nödvändiga av säkerhetsskäl. Rikets stormän ("nobiles regni") var sammantaget militärt betydligt starkare än kungamakten. Riksråd (rådsherrar) utnämndes från riddarståndet (biskoparna var självskrivna), Fortfarande under senmedeltiden kunde en rik bonde ställa upp med en häst och bli frälseman och, åtminstone teoretiskt, även bli riddare.

22 augusti 1544

- Per Joakimsson Brahe Vid sonen Erik XIV kröning år 1561 utsågs de första tre grevarna och friherrarna. Man behövde mer prestige, mer titulatur, Sverige ansågs ha brist på aristokrater som kunde representera och imponera vid utländska besök. Men det blev bara tre riddare som kunde motsvara kraven på antal generationer av förfäder inom frälset för att bli grevar. Och bara en av dem, greve Per Brahe dä, överlevde Erik XIV koleriska läggning någon längre tid.

Sveriges första grevar 1561

- riksrådet och riksmarsken Svante Sture
- riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä
- riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor.

Dubbade riddare vid kröningen 1561

- Hans Kyle

När upphörde riddarna att finnas till?

Riddare (lat. miles) är en personlig titel som medför, men inte nödvändigvis förutsätter, adelskap. I det medeltida Sverige kunde endast kungen dubba en person till riddare, varför många högadliga personer förblev väpnare. Sedan 1975 kan en svensk medborgare inte längre upphöjas av kungen till riddare genom att bli upptagen i en riddarorden. Detta gäller dock inte för utländska medborgare (främst statöverhuvuden). Man kan inte dubbas till något annat än just riddare. Dubbningen består av lätta svärdslag på vardera axeln, som symboliserar de sista slag en riddare får ta emot ohämnade.

Den siste riddaren i Sverige

- Georg Fleetwood.

Litteratur

- Karl Löfström, Sveriges riddarordnar, (Borås 1948)

Länkar

- [http://www.heraldiska.org/dubba.html Riddarslag under Vasatid -Alla riddare mellan 1521 och 1654] Kategori:Titlar ja:騎士

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Svenska Riddarhuset

Riddarhuset är benämningen på såväl den sammanträdeslokal för adeln, Riddarhustorget 10, Gamla stan, Stockholm som förvaltningscentrum för Ridderskapet och adeln. Riddarhuset började byggas 1641 och stod färdigt 1674. Arkitekterna var flera under byggperioden, av vilka den tidigaste var Simon de la Vallée. Efter hans död var den tyske stenhuggaren Heinrich Wilhelm en tid ansvarig för bygget, till dess att den nederländske arkitekten Justus Vingboons (en bror till arkitekten Philip Vingboons) blev inkallad. Det var, enligt Ragnar Josephson, "Vingboons som satte den definitiva prägeln på huset; plan, indelning, proportion och dekoration härröra i främsta rummet från honom." Vingboons blev dock återsänd till Nederländerna 1656, varefter Jean de la Vallée, son till Simon, avslutade med den originella takutformningen. Byggnaden har sedan i omgångar byggts om och förändrats både exteriört och interiört; den största förändringen skedde 1870 då huset fick fristående flyglar, som ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. Riddarhuset är till större del utformat i holländsk klassicism, men med rundfönster under takfrisen och med ett typiskt svenskt säteritak. Här finns intressanta 1600-talsinredningar och en pampig trapphall. En gång var detta den svenska motsvarigheten till det engelska överhuset. Numera är det Sveriges exklusivaste sällskapsklubb och huset tillhör kollektivt de drygt tvåtusen adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till att hålla obemedlade ståndspersoner under armarna så de inte behöver deklasseras. Om stiftjungfrufonden, se Vadstena adliga jungfrustift. Sedan 1869 samlas den svenska adeln i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år.

Se även

- Svenska Kungliga Riddarordnar och kungliga medaljer
- Adel
- Riddarorden
- Riddarordnar i Sverige
- Ordenssällskap

Litteratur

- Josephson, Ragnar, Barocken. Stockholm 1948.

Extern länk

- [http://www.riddarhuset.se/ Riddarhuset] Kategori:Byggnader i Stockholm Kategori:Maria-Gamla Stan (stadsdelsområde)

Ostmark

Ostmark kan syfta på:
- Ostmark (valuta)
- Ostmark (territorium)

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. I realiteten styrs Danmark av det danska Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister. I Danmark lever det cirka 5,5 miljoner människor, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. Danmark består administrativt av 14 amter och 275 kommuner. Dessutom är Färöarna och Grönland en del av kungariket Danmark, men båda är självstyrande enheter. Danmark är medlem i EU, OECD, NATO, FN och många andra internationalla organisationer.

Danska språket

I Danmark talas danska - vilket tillhör den germanska språkgruppen, som innehåller språk som tyska, engelska och de nordiska språken (utom finska, som tillhör en annan språkfamilj). Danska består av många dialekter som tydligt anger från vilken del av landet personen kommer. Riksdanska är det officiellt erkända danska språket som används i TV, radio och i undervisning. Vidare talas färöiska, grönländska (en dialekt av Inuit) och tyska (liten minoritet).

Danmarks historia

Huvudartikel: Danmarks historia

Danska regenter

Danmark har näst efter det japanska kejsarhuset den äldsta obrutna regentlängden i världen. Gorm den gamle räknas som den första historiskt dokumenterade kungen. Hans uppgivna företrädare kan med varierande styrka hållas för sannolika, men endast ett fåtal, Godfred, Harald Klak och Hårik kan styrkas i historiska källor. Sedan 1972 är Margrethe II av Danmark Danmarks regent.

Danmarks geografi

Danmark är indelat i 16 amter och 271 kommuner. Kommuner efter antal invånare (år 2003): # Köpenhamn - 501 285 # Århus - 291 258 # Odense - 184 308 # Ålborg - 162 521 # Frederiksberg - 91 435 # Esbjerg - 82 314 # Gentofte - 68 314 # Kolding - 62 747 # Randers - 62 252 # Gladsaxe - 62 006 # Helsingør - 60 569 # Herning - 58 823 # Horsens - 57 651 # Vejle - 55 553 # Silkeborg - 53 888 # Roskilde - 53 472 # Lyngby-Tårbæk - 51 344 Lyngby-Tårbæk Danmark består geografiskt av halvön Jylland och 405 namngivna öar, varav de 82 är bebodda. Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. De två väsentligaste öarna är Själland och Fyn. Huvudstaden Köpenhamn ligger på Själland. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland. Geografiska koordinater: 56 00 N, 10 00 Ö. Danska öar efter invånartal 1 januari 1997: # Själland - 2 033 467 # Fyn - 438 521 # Amager - 151 593 # Lolland - 71 473 # Als - 51.268 # Bornholm - 44.924 # Falster - 42 902 # Mors - 23 028 # Langeland - 14 708 # Mön - 10 368 # Ärö - 7 600 # Tåsinge - 6 256 # Samsö - 4 331 # Thurö - 3 638 # Fanö - 3 241 # Läsö - 2 362 # Bogö - 1 014 # Fur - 999 # Orö - 936 # Römö - 805 # Fejö - 625 # Jegindö - 548 # Sejerö - 405 # Agersö - 279 # Strynö - 211 # Femö - 204 # Enö - 203 # Aarö - 199

Fakta

- Gränssträckning på land totalt: 68 km
- Landsgränser: Tyskland 68 km
- Kustlinjer: 7 314 km
- Klimat: Tempererat; fuktigt och dimmigt; milda vintrar och kall sommar.
- Terräng: lågt och platt med lätt kuperade marker.
- Höjdskillnad:
- Lägst: Lammefjorden, -7 m
- Högst: Yding Skovhöj, 173 m
- Naturresurser: petroleum, naturgas, fisk, salt, kalksten, sten, grus och sand.
- Jordfördelning: (1993)
- Brukad jord: 60 procent
- Skog och liknande: 10 procent
- Annat: 25 procent
- Obrukat landområde: 4 350 km²
- Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, t.ex. delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av dämningar.
- Ekologi:
- Under debatt - luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk.
- kväve- och fosforförorening av Nordsjön.
- dricksvatten- och grundvattensföroreningar pga. jordbruk och pesticida rester.

Kommunikationer

Flyg

Köpenhamn har den internationella flygplatsen Kastrup varifrån ett stort antal flygbolag opererar. Mest dominerande är SAS men flera andra finns också. Kastrup har dessutom goda förbindelser med järnväg till både övriga Danmark och med Skåne.

Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Tågen har också en mycket hög standard, bland det bästa i Europa. De flesta tågen är moderna. Järnvägsnätet når ut till Sverige och Tyskland. Tätaste internationella trafiken är den som går från Köpenhamn mot Malmö som mer fungerar som lokal trafik än som internationell. Det danska järnvägsnätet är också tätt integrerat med Skåne genom Öresundsbron. En brist med det danska järnvägsnätet finns dock. Det är enbart ett fåtal banor som är byggda för elektrisk drift. Det handlar egentligen enbart om ett antal banor på Själland och de banor som går till Sverige och Tyskland. Från tyska gränsen i södra Jylland går en bana med eldrift som går via Fyn och Själland till Öresundsbron. Detta för att den ofta fungerar som transit mellan Sverige och Tyskland. I övrigt saknar det danska järnvägsnätet eldrift och tågen går därför med diesel.

Vägar

Vägnätet är bra utbyggt. Vägarna har hög standard och är bra underhållna. Även de mindre vägarna är ofta i gott skick. Danmark har också byggt ut motorvägar i en omfattning så att de utgör stamvägarna i landet. Motorvägarna sträcker sig dessutom till både Sverige och Tyskland. Genom både Öresundsbron och Stora Bältbron finns det en motorvägsträcka som kan användas som transitmotorväg mellan Sverige och Tyskland. Det går även motorväg till Norra Jylland och till Esbjerg. En motorväg med internationell trafik som används i stor omfattning är motorvägen från Köpenhamn till Malmö.

Politik

Danmark är liksom Sverige och Norge en konstitutionell monarki. Parlamentet heter Folketinget.

Sport

Fotboll, simning, badminton och handboll är populära sporter i Danmark.

Övrigt

Öresundsbron är en numera en viktig del i Danmarks kommunikationer

Kända danskar

- H.C. Andersen
- Niels Bohr
- Tycho Brahe
- Lars Fredriksen - gitarrist i Rancid
- Søren Kierkegaard
- Lars Ulrich - trummis i Metallica

Se även

- Danska formgivare
- Danmark/Regentlängd
- Dannebrogen

Externa länkar

Kategori:Europas länder Kategori:Danmark als:Dänemark fiu-vro:Taani ja:デンマーク ko:덴마크 ms:Denmark simple:Denmark th:ประเทศเดนมาร์ก zh-min-nan:Dan-kok

Furste

Furste, kunglig eller högadlig titel som används i något olika sammanhang: #furste, allmän benämning på en monark. #furste, benämning på härskaren över ett mindre landområde, ett furstendöme. #furste, ofta en titel för en ej regerande medlem av en kunglig eller kejserlig familj. I Sverige används titeln arvfurste, medan tsartidens Ryssland använde titeln storfurste. #furste, adelstitel. I vissa länder är en furste i rang placerad närmast efter en hertig. Sverige har haft två furstar i denna mening Fredrik Wilhelm von Hessenstein, utnämnd 1785, och Wilhelm Putbus, utnämnd 1807. På franska och engelska används ordet prince för såväl titeln furste som titeln prins, varför prince i betydelsen furste ibland felaktigt översätts till prins på svenska. Kategori:Titlar

Pfalzgreve

En pfalzgreve var en hög ämbetsman i de frankiska och tyska kungarnas tjänst. Han var ställföreträdare för kungen och förvaltare av en pfalz (lat. palatium, sv. palats) d.v.s. en kungsgård där kungarna alltsedan karolingisk tid brukade uppehålla sig och utöva sina funktioner som domare. Titeln pfalzgreve tillkom senare medlemmar av fursteätten i Pfalzgrevskapet vid Rhen. :Pfalzgrevar av ätten Wittelsbach med direkt anknytning till Sverige: :
- Georg Johan I av Pfalz-Veldenz, gift med Anna Maria Vasa (dotter till Gustav Vasa). :
- Johan I av Pfalz-Zweibrücken, far till Johan Kasimir :
- Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, far till Karl Gustav och Adolf Johan :
- Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken, kung Karl X Gustav, den första svenska kungen av det pfalziska huset :
- Adolf Johan av Pfalz–Zweibrücken, bror till Karl X Gustav Kategori:Titlar Kategori:Tysk-romerska riket

Dubba

Blir man dubbad till riddare innebär det att man får en titel. Det medför att man måste ställa upp i rusttjänst mot att man blir skattebefriad. Se även dubbning inom film och TV och dubb. Kategori:Titlar

Riksmarsk

Titeln marsk och riksmarsk anses ha sitt ursprung i titeln marskalk, vilken är nämnd första gången på 700-talet i Lex Alamannorum. Ursprunget marsk, alltså ansvarig för hästarna, deras foder och skötsel. Från och med 1500-talet blev ämbetet mer otydligt, och avsåg allmänt en riksämbetsman; från mitten av 1600-talet avsågs ett högre befäl inom militären. Riksmarskalk eller riksmarsk blir senare en militär titel för en Marskalk över ett land. Användes i Nazityskland som den högsta militära titeln.

Riksmarskalkar i Sverige

- chefen för det svenska rytteriet, under medeltiden.
- senare militär titel och ämbete i Sverige,
- chef för Kungliga Hovet (närmare bestämt de Kungliga Hovstaterna, dvs. organisationen som har till uppgift att bistå statschefen och det Kungliga Huset i deras officiella plikter).
- Medverka vid riksdagens högtidliga öppnande.
- Innehavaren kunde till 1982 kallas excellens. Detta gällde till 1970 även stats- och utrikesministrarna. 1680 utbyttes titeln mot 'överstemarskalk' men återupplivades 1722 Svenska Riksmarskar: (ej fullst. lista, bygg på och rätta!) #Torgils Knutsson kallar sig marsk i ett brev skrivet år 1304 på Aranäs. #Nils Stensson (Natt och Dag) Riksråd, marsk och fogde. Död 1439. #Karl Knutsson Bonde (marsk fram till att han valdes till kung år 1448) #Svante Sture d.y. utnämnd 1544 av Erik XIV. (senare dödad av sin arbetsgivare under Sturemorden) # Gustaf Olofsson (Stenbock), utnämnd 1569 av Erik XIV. Svenska Riksmarskalkar: (ej fullst. lista, bygg på!) # Göran Claesson Stiernsköld(1552-1611), först på denna post, utnämnd 1607 # Henrik Carlsson Horn af Kanckas (1578-1618) riksmarskalk 1611- # Axel Gustafsson Banér (1594-1642) riksmarskalk 1634-1641 # saknas 1641-1643 # Åke Axelsson Natt och Dag (1594-1655) riksmarskalk 1643- # Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) riksmarskalk 1651-1653 # Adolf Johan av Pfalz (1629-1689) riksmarskalk 1653- # Johan Oxenstierna af Södermöre (1611-1657) riksmarskalk 1654-1657 # Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1619-1673) riksmarskalk 1657- # Johan Gabriel Stenbock(1640-1705) riks- & överstemarskalk 1673-1705 # Carl Piper (1647-1716) överstemarskalk 1705-1716 # Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728) överste- och riksmarskalk 1717-1728? # saknas 1728?-1772 # Hans Henrik von Liewen d.y. (1704-1781) överste- och riksmarskalk 1772-1781 # Göran Gyllenstierna (1724-1799) riksmarskalk 1781-1788 # Carl Bonde af Björnö (1741-1791) riksmarskalk 1788- # Johan Gabriel Oxenstierna (1750-1818) riksmarskalk 1792- # Axel von Fersen d.y. (1755-1810) riksmarskalk 1801-1810 # Magnus Stenbock riksmarskalk 1810 # Hans Henric von Essen (1755-1824) riksmarskalk 1810+1824 # Claes Adolf Fleming (1771-1831) riksmarskalk 1824+1831 # Magnus Brahe (1790-1844) riksmarskalk 1831-1844 # Arvid Mauritz Posse riksmarskalk 1845-1849 # Mauritz Axel Lewenhaupt riksmarskalk 1849-1860 # Nils Gyldenstolpe riksmarskalk 1860+1864 # Gustaf Adolf Sparre riksmarskalk 1864+1886 # Gillis Bildt (1820-1894) riksmarskalk 1886+1894 # Fredrik von Essen (1831-1921) riksmarskalk 1894-1911 # Ludvig Wilhelm August Douglas (1849-1916) riksmarskalk 1911+1916 # OTTO Hack Roland Printzsköld (1846-1930) riksmarskalk 1916+1930 # Eric Trolle (1863-1934) riksmarskalk 1930+1934 # Oscar von Sydow (1873-1936) riksmarskalk 1934-1936 # Axel Vennersten (1863-1948) riksmarskalk 1936-1946 # Birger Ekeberg (1880-1968) riksmarskalk 1946-1959 # Nils Vult von Steijern riksmarskalk 1959+1966 # Stig H:son Ericson riksmarskalk 1966-1976 # Gunnar Lagergren (1912-) riksmarskalk 1976-1983 # Sten Rudholm (1918-) riksmarskalk 1983-1986 # Per Sköld (1922-) riksmarskalk 1986-1996 # Gunnar Brodin (1931-) riksmarskalk 1996-2003 # Ingemar Eliasson (1939-) riksmarskalk 2003- Frankrikes riksmarskalkar kallas Marskalk av Frankrike Tyska Riksmarskalkar:
- Hermann Göring, riksmarskalk 1940 Kategori:Titlar

Svante Sture d.y.

Svante Sture d.y. riksmarsk, greve Sture till Stegeholm och Västervik, friherre till Hörningsholm, herre till Ekenäs, Eksjö, Gäddeholm, Tullgarn och Penningby. Född 1 maj 1517 i Stockholm, son till Sten Sture d.y. och Kristina Gyllenstierna. Död 24 maj 1567, avrättad på Uppsala slott av Erik XIV under Sturemorden. Efter faderns död år 1520 tog Gustav Vasa hand om Svante Stures uppfostran.
- 3 mars 1538 gift på Nyköping slott i Södermanland med Märta Eriksdotter Leijonhuvud, syster till Gustav Vasas drottning Margareta Leijonhufvud,
- År 1543 Hövidsman över Läckö slott och län
- År 1544 Utnämnd till riksmarsk av Erik XIV
- år 1556 överbefälhavare över trupperna i Finland
- År 1561 dubbad till greve av Erik XIV vid dennes kröning
- År 1562 generalguvernör över Livland och Reval
- År 1564 drabbad av kungens onåd och avsatt,
- År 1556 befälhavare i Finland under kriget mot Ryssland,
- År 1566 deltog i kriget mot danskarna
- År 1567 anklagad för högförräderi och mördad tillsammans med sina söner Nils och Erik Sture och några andra stormän i Uppsala (Sturemorden). Barn: #Sigrid Svantesdotter Sture(1538-1613) #Magdalena Svantesdotter Sture (1539-1610) #Nils Svantesson Sture (1543-1567), avrättad av Erik XIV #Erik Svantesson Sture (1546-1567), avrättad av Erik XIV #Margareta Svantesdotter Sture (1547-1617) #Christina Svantesdotter Sture (1559-1619) #Anna Svantesdotter Sture (-1595)

Se även

- Stureätten
- Sturemorden Kategori:Svenska riddare Svante Sture d.y.

Gustaf Johansson Tre Rosor

Gustav Johansson Roos, greve och riksråd. Skrev sig greve till Enköping och friherre till Lindholmen. Född 1531 på Nyköpinghus, son till Johan Turesson (Tre Rosor) och Kristina Gyllenstierna.
- 19 år gammal sändebud till kejsar Karl V av Österrike.
- 1554 riksråd till Gustav Vasa.
- Slagen till greve vid Erik XIVs kröning i Uppsala.
- Död i samband med Sturemorden i Haga i Uppsala 3 april 1566, 35 år gammal. Sturemorden ägde inte rum 1566 utan 1567!! Gift 1) med Ingeborg Kristoffersdotter (Röd) Gift 2) med Cecila Gustavsdotter (Stenbock) Barn: # Sten Gustavsson (Tre Rosor) Kategori:Svenska riddare Kategori:Riksråd

Sturemorden

Sturemorden, benämning på kung Erik XIV:s mord på bland andra Svante Sture d.y. den 24 maj 1567. (Sturemorden ska ej förväxlas med Stureplansmorden år 1994) Ett antal adelsmän blev av Erik XIV misstänkta för förrädiska stämplingar. Sten Banér fängslades tillsammans med Sturarna på Svartsjö slott och fördes år 1567 till Uppsala för att ställas inför ständernas dom. Erik XIV föregick det hela, uppenbarligen i helt okontrollerbart raseri och paranoia, och befallde att de fängslade skulle dödas, däribland de nyligen dubbade grevarna och riksråden Svante Sture och Gustaf Johansson Tre rosor.

Dödade

- (riksmarsk),greve Gustaf Johansson Tre Rosor
- greve Svante Sture d.y. och Svantes två söner:
- Nils Svantesson Sture (1543-1567)
- Erik Svantesson Sture (1546-1567) Slumpen räddade Sten Banérs liv, när kungen, gripen af vansinnet, befallt att de fängslade skulle mördas, men därefter sagt, att herr Sten skulle skonas. Eftersom vakten inte visste vilken Sten, Sten Banér eller Sten Leijonhuvud, som kungen avsåg, lät han dem båda leva. Erik XIV irrade sedan runt hela natten, och fanns nästa dag ute på fälten vid Alsike. Riksrådet Dionysius Beurraeus försökte bringa kungen i lugn, men höggs ihjäl på kungens befallning av drabanter.

Se även

- Stureplan
- Lista över avrättade Kategori:Sveriges historia

Per Brahe d.ä.

)]] Per Brahe d.ä., född 1520, död 1590 i Sundby, Södermanland, greve och riksråd. Son till Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter (Vasa) (syster till Gustav Vasa). Gift år 1549 på Gripsholm, med Beata Gustavsdotter Stenbock (1533-1583). Råkade komma för sent till Riksdagen i Uppsala 1567 och undgick därmed att mördas av Erik XIV tillsammans med gräddan av den svenska högadeln. Se Sturemorden.
- Ärvde Rydboholms slott av sin mor, som ärvt det efter sin far.
- Per Brahe dubbades till greve av Erik XIV vid hans kröning år 1561
- År 1540 förlänades han Gudhems kloster av Gustav Vasa, under senare delen av 1500-talet förlänades han Norra Ljusterö. Barn med Beata Stenbock: #Joakim Brahe dy (år 1550 - år 1567) #Erik Pedersson Brahe (år 1552 - år 1614) #Ebba Pedersdotter Brahe(år 1555 - år 1634) #Gustav Pedersson Brahe(år 1558 - år 1615) # Magnus Pedersson Brahe (år 1564 - år 1633) #Abraham Pedersson Brahe (år 1569 - år 1630) #Margareta Pedersdotter Brahe (- år 1638) #Sigrid Pedersdotter Brahe (- år 1617) #Katarina Pedersdotter Brahe

Se även

- Braheätten
- Adelsätter Kategori:Svenska riddare Brahe d.ä., Per

Braheätten

Brahe, två sinsemellan befryndade adliga ätter, den ena dansk, den andra svensk.

Danska Brahe-ätten

Den danska ätten, som även skrev sig Bragde och i sitt vapen förde en stolpe, skall enligt danska släktböcker härstamma från en Verner Brahe, vilken bodde i Skåne, där släkten ända till 1500-talet merendels var bosatt. En sonsons sonson till honom var Torkil Brahe, riksråd under drottning Margareta och fader till Johanna Torkilsdatter (Brahe), som genom sitt giftermål med Magnus Laurensson i Sverige blev stammoder för den svenska Brahe-ätten (se nedan). En broder till Torkil Brahe var Axel Brahe till Vittskövle, likaledes riksråd. Denne blev stamfader för den danska ätten, som utdog på svärdssidan 1786. Ättens siste manlige medlem var Preben Brahe (d. 1786). Efter honom övergick familjegodset Hvedholm (se Brahes-minde) till hans kusins son, Axel Bille, sedan kallad Bille-Brahe. (Se Danmarks adels åarbog).

Medlemmar av den danska Brahe-ätten

- Axel Brahe (d. 1551), riksråd.
- Jørgen Brahe (1515-1565), sjöhjälte
- Tyge eller Tycho Brahe (1546-1601), astronom
- Sofie Brahe (1556-1643), alkemist
- Sten Brahe (1547-1620), riksråd, diplomat
- Jørgen Brahe (1585-1661), riksråd, lendsman
- Karen Brahe (1657-1736), boksamlare, donator

Svenska Brahe-ätten

Den svenska ätten Brahe, Sveriges första grevliga ätt, med två vingar i sitt vapen, kan ej med säkerhet ledas längre tillbaka än till 1400-talet. Man har med anledning av vapnens likhet velat härleda ätten till Upplandslagmannen Birger Persson (Finstaätten), den heliga Birgittas far, men denna härledning är bevisligen oriktig, då Birger Peterssons ätt utdog redan på 1300-talet. Släktens förste kände stamfader var väpnaren Magnus Laurensson, som på 1440-talet skrev sig till Tärna i Södermanland, som han erhållit med sin hustru Johanna Torkilsdotter (Brahe) av den danska Brahe-ätten (se ovan) och som hon fått genom sitt föregående gifte med riksrådet Knut Karlsson (örnfot). Sonen Peder Magnusson upptog mödernenamnet Bragde eller Brahe. Även han bodde på Tärna samt var väpnare och under 1480-talet häradshövding i Oppunda härad. Sonsonen Joakim Brahe var gift med Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till Gustav Vasa. Då denne återkom från fångenskapen i Danmark, besökte han Joakim Brahe på Tärna och varnade honom för att infinna sig vid konung Kristians kröning, men denna varning föraktades, och Joakim Brahe avrättades i Stockholms blodbad 1520. Hans änka blev 1525 omgift med greve Johan av Hoya. Med Joakims son Per Brahe erhöll ätten av Erik XIV grevlig värdighet. Den introducerades senare på Riddarhuset som grevliga ätten nr 1. Genom giftermål har den blivit befryndad med flera tyska furstliga släkter, såsom husen Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken och Hessen-Homburg. Såsom fideikommiss har ätten innehaft Skokloster i Uppland, och även det gamla Vasagodset Rydboholm. Ätten dog ut 1930 med greve Per Magnus Brahe på Rydboholm.

Medlemmar av den svenska Brahe-ätten

- Per Brahe d.ä. (1520-1590), riksdrots, erhöll grevskapet Visingsborg.
- Erik Brahe (1552-1614), riksråd
- Gustav Brahe (1558-1615), riksråd, polsk fältmarskalk
- Magnus Brahe (1564-1633), riksdrots
- Abraham Brahe (1569-1630), riksråd
- Ebba Brahe (1696-1674), hovdam och Gustav II Adolfs ungdomsförälskelse, senare gift med Jakob De la Gardie
- Per Brahe d.y. (1602-1680), riksdrots, generalguvernör över Finland
- Margareta Brahe (1603-1669), hovmästarinna hos drottning Kristina, gift 1. med riksrådet Bengt Oxenstierna ("Resare-Bengt"), 2. med riksmarskalken Johan Oxenstierna och 3. med lantgreve Fredrik av Hessen Homburg.
- Nils Brahe d.ä. (1604-1632), general
- Nils Brahe d.y. (1633-1699), riksråd
- Abraham Nilsson Brahe (1669-1728)
- Erik Brahe (1722-1756), överste, halshuggen 23 juli 1756 för delaktighet i kungaparets och hovpartiets kuppförsök
- Magnus Fredrik Brahe (1756-1826), lantmarskalk
- Magnus Brahe (1790-1844), riksmarskalk, Karl XIV Johans gunstling

Ätten Örnevinge

Erik Brahe (1552-1614) hade i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern, en dotter till fältskären och befallningsmannen Filip Kern den utomäktenskapliga sonen Gustav Eriksson (1598-1666). Erik Brahes bror, Gustav Brahe (1558-1615) hade med sin älskarinna, Anna Reibnitz från Schlesien, en son Johan Gustavsson (d. 1685), som blev underlagman och hovrättsassessor. De båda kusinerna Gustav Eriksson och Johan Gustavsson adlades 1646 under namnet Örnevinge (introduktion på Riddarhuset under nr 352). Namn och vapen anspelar på Brahe-ättens vapen. Johan Gustavsson Örnevinge var gift med Virginia Persdotter Gyllensvärd, en dotterdotter till Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter Virginia Eriksdotter.

Litteratur

- Dansk biografisk Leksikon, 1 uppl. (tillgänglig i faksimil hos Projekt Runeberg), flera artiklar om medlemmar av danska ätten i [http://www.lysator.liu.se/runeberg/dbl/2/0588.html bd 2, s. 586ff].
- Nordisk Familjebok, 2 uppl. (tillgänglig i faksimil hos Projekt Runeberg). Flera artiklar om de danska och svenska ätterna och deras medlemmar.[http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfbc/0762.html]
- Herman Hofberg m.fl., Svenskt biografiskt handlexikon (tillgänglig i faksimil hos Projekt Runeberg). Flera artiklar om medlemmar av den svenska ätten.[http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/0brahe.html].
- Gottfrid Carlsson, "Brahe (släkt)", Svenskt biografiskt lexikon, bd 5, s. 637-641.
- Dansk Adels Aarbog, årgångarna 1888 och 1950.
- A. Cavallin, "Tre stenar och en kalk. Bidrag till den danska Braheättens medeltida historia", Ale 1978, s. 1-15.
- A. Cavallin, "Kalk med konsekvenser. Bokslut efter tre stenar och en kalk. Bidrag till den danska Braheättens medeltida historia", Ale 1984, s. 22-28.
- Lauritz Weibull, "Sophia Brahe. Bidrag till den genealogiska forskningen i Danmark", Historisk tidskrift för Skåneland 2 (1904), s. 38-71.
- Lauritz Weibull, "Sophia Brahe. Ett bidrag till den genealogiska forskningens historia i Danmark", förf:s Nordisk historia., 3, Sthlm 1949, s. 303-337.

Se även

- adelsätter
- Brahegatan, Stockholm
- Ebba Brahes lusthus
- Grevar
- Gudhems kloster
- Salsta slott
- Skokloster slott
- Visingsborg Kategori:svenska adelsätter Kategori:Medeltida ätter

Friherre

Robert Douglas

1.Robert Douglas, född 1611, död 1662, greve, skotsk militär i svensk tjänst; överste 1635, generalmajor 1643, generallöjtnant 1647, general 1651 och fältmarskalk 1657. Robert Douglas gick i svensk tjänst 1627 och deltog i slaget vid Leipzig 1642, slaget vid Jankowitz 1645 och slaget vid Warszawa 1656. Han var överbefälhavare i Estland och Livland från 1658 fram till sin död. 2.Robert Douglas, greve, kammarherre till Victoria av Baden. Räddade drottningen och hennes tyska familj under de tyska revolutionsoroligheterna i Karlsruhe. Han förde dem till sitt slott i Langenstein där de sen blev kvar i ett halvt år, tills de under våren år 1919 flyttade till det egna slottet Mainau.

se även

- Ätten Douglas ----

Victoria av Baden

Victoria av Baden, född 7 augusti 1862, död 4 april 1930, svensk drottning 1907. Hon var dotter till storhertig Fredrik I av Baden, dotterdotter till kejsar Vilhelm I och dottersondotter till den avsatte svenske kungen Gustav IV Adolf. Mor till Gustaf VI Adolf. Den hittills förnämsta kvinnan i familjen Bernadotte. Hon fostrades till drottning, och tvingades in i ett äktenskap med den lika ointresserade kronprins Gustaf (V). Victoria vigdes den 20 september 1881 i hemstaden Karlsruhe vid Sveriges kronprins Gustaf. Tillsammans med Gustaf gjorde hon sitt intåg i Stockholm i slutet av månaden. Hon fick ett otroligt mottagande av det svenska folket. Hon hyllades inte bara som landets kronprinsessa utan också som en som vände hemåt. Med Victoria blev nämligen ätten Bernadotte ättlingar till Gustav Vasa och det tidigare svenska kungahuset, Holstein-Gottorpska ätten. Victoria var mycket begåvad och var sin make överlägsen på det mesta. Hon hade bestämda politiska åsikter, och ville i varje läge gynna sitt hemland Tyskland. Hon var en mycket militant dam och trodde stenhårt på att kungakronan var just "av guds nåde" och inget som skulle tas lätt på. Ej heller medlemmar i kungafamiljen skulle kasta bort sin titel När Victorias svåger, prins Oscar förälskar sig i hennes hovfröken Ebba Munck af Fulkila berättas det att stämningen var denna: "Konungen (Oscar II) gråter, Drottningen (Sofia) beder, Kronprinsessan Victoria svär och fröken Munck säger: ske Guds vilja.". Prins Oscar (senare Prins Bernadotte) gifter sig med Ebba Munck af Fulkila 1888 och den berömda "Munckbron" slås mellan kungafamiljen och folket. Folket i det Oscarianska Sverige ser nöjt på. Den 11 november 1882 föder Victoria hennes och Gustafs förste son, Gustaf Adolf, senare kung Gustaf VI Adolf. På sommaren 1884, 17 juni föds son nummer två, Wilhelm och den 20 april 1889 föds ytterligare en son, Erik. Men Erik är inte frisk. Man antar att han som foster skadats av de starka mediciner som Victoria ordinerats under graviditeten. Erik dör i Spanska sjukan bara 29 år gammal och hans dödsbädd besöks aldrig av Victoria trots att hon var i landet. Av rädsla för egen smitta sägs det. Man kan förstå att hon var rädd. Hennes egen hälsa var allt annat än stark och hon hade stora problem med lungorna. Under hela sitt liv skulle hon ordineras resor till varmare breddgrader. Till exempel Egypten där hon också fick tid att jobba på sitt fotograferande som var ett av hennes stora intressen. Efter hemkomsten ger hon ut en bok, Vom Nil, där hon berättar om sina upplevelser. Boken är rikligt illustrerad med de bilder som hon själv tog under resan. Victoria återvänder inte genast till Sverige efter resan utan stannar några månader i Italien. Hon hinner knappt mer än komma hem till Sverige och slottet Tullgarn innan hon åter börjar frysa. Sommaren 1891 blev kall och regnig och till hösten var hennes hälsa åter så dålig att hon åter ordineras en resa till Egypten av sina läkare. Victoria kommer att vistas utomlands under i stort sett hela sin tid som kronprinsessa. Den 8 december 1907 blir så Victoria drottning av Sverige. Victoria ändrar nu helt sina levnadsvanor och med en vilja av järn och stor pliktkänsla deltar hon med sin make i alla evenemang som fosterlandet kräver. Hon engagerar sig i politiska frågor och får en mycket viktig politisk roll då hennes starka vilja ofta påverkar Gustafs åsikter och beslut. Victoria var dessutom den påtryckande faktorn inför Gustafs borggårdstal den 6 juni 1914. Victoria renskrev talet som Sven Hedin skrivit. Kronprins Gustaf Adolf och hans bröder försökte förgäves få delar av talet omformulerat, men Victoria var fast besluten att det tal som var skrivet, det skulle Gustaf hålla. Så bröt första världskriget ut sommaren 1914. Victoria som alltid känt väldigt starkt för sitt hemland arbetade envist med att få Sverige att gå med i kriget på Tysklands sida. Under kriget reste hon fyra gånger från det neutrala Sverige till Tyskland. På två av resorna tog hon dessutom med sig sitt barnbarn Lennart. Hon fick stark kritik för dessa resor. Bland annat i Upsala Nya Tidning, 1915: "I vida kretsar i vårt land har det väckt en icke ringa förvåning att drottningen gjort ånyo en resa till Tyskland och nu tycks tills vidare stanna där. Det förefaller som om Sverige skulle äga möjligheter att under dessa tider härbärgera landets drottning, som ju icke har någon ansträngande politisk funktion att fylla, utan som kan helt ägna sig åt de sina i Sverige och åt de människovänliga värv som bör ligga högst densamma om hjärtat." Victoria reste åter till Tyskland under hösten 1918. Men besöket får ett abrupt slut den 11 november. Efter Tysklands sammanbrott och kejsardömets fall tidigare under hösten kom den dagen revolutionsoroligheterna till Karlsruhe. I skydd av mörkret tvingas drottning Victoria att, tillsammans med sin tyska familj, ta sig ut genom ett fönster på slottets baksida, samtidigt som kulsprutor ger eld mot fönstren på slottets framsida. De undsätts av Victorias kammarherre greve Robert Douglas som för dem till sitt slott i Langenstein där de sen blir kvar i ett halvt år. Efter att många andra lösningar fått avslag av säkerhetsskäl flyttar familjen under våren 1919 till det egna slottet Mainau. Det dröjer sen ända tills slutet av juli innan alla formaliteter kring Victorias hemresa är avklarade. Hemma i Sverige möttes Victoria nu av kyla från vissa håll. Hon ogillar Gustaf V:s strävan att följa med utvecklingen och håller envist fast vid det rätta med "ett kungadöme av guds nåde". Under slutet av 1920-talet försämras hennes hälsa åter och hon tvingas bosätta sig permanent i Italien. Hennes sista resa hem till Sverige gör hon på Gustaf V:s 70-årsdag 1928. Den 4 april 1930 avlider Victoria i sitt hem Villa Svezia till följd av de lungemfysem som plågat henne i många år. Kategori:Sveriges drottningar Kategori:Huset Bernadotte

Ian Wachtmeister

Ian Melcher Shering Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1932 i Bärbo, Södermanland. Son till godsägaren greve Ted Wachtmeister och Adrienne De Geer, sonson till Fredrik Wachtmeister. Industriman, politiker (nydemokrat) och författare; riksdagsledamot 1991-1994. Ian Wachtmeister var VD i Oxelösunds Järnverks AB 1970–78 och i Gränges Aluminium AB 1978–83. Tillsammans med skivbolagsdirektören Bert Karlsson startade han 1991 det inledningsvis mycket framgångsrika partiet Ny Demokrati, där han blev ordförande. Wachtmeister lämnade partiledarposten i april 1994. Inför valet 1998 organiserade sedan Wachtmeister Det nya partiet, som blev utan framgång. Har därefter i huvudsak ägnat sig åt det egna företaget The Empire. Wachtmeister, Ian Wachtmeister, Ian Wachtmeister, Ian

Ny demokrati

:Den här artikeln handlar om det svenska partiet Ny demokrati. För det grekiska partiet med samma namn, se Ny demokrati (Grekland). ---- Ny demokrati, NyD, svenskt politiskt parti, grundat 1991 av de båda företagarna Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. Idén till en partibildning började med en debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 1990 av Karlsson och Wachtmeister. Den 4 februari 1991 grundades partiet vid ett möte i Skara. Partiet var representerat i riksdagen 1991-94, då de fick ställning som "tungan på vågen" för den borgerliga regeringen. Partiet befinner sig sedan oktober 2001 i en ännu ej avslutad konkurs.

Greve

Historia

Svenska grevar före 1624

Berömda grevar

Greve av Wisborg

Se även

Greve (olika betydelser)

Grevlig

Historia

Svenska grevar före 1624

Berömda grevar

Greve av Wisborg

Se även

Adel

Bakgrund

Adeln i Sverige

Se även

Länkar

Friherre

Riddare

Det feodala riddarväsendet i Sverige

Dubbade

"Pojkarna"

Av Gustav Vasa dubbade riddare 12 januari 1528

19 januari 1536

22 augusti 1544

Sveriges första grevar 1561

Dubbade riddare vid kröningen 1561

När upphörde riddarna att finnas till?

Den siste riddaren i Sverige

Litteratur

Länkar

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Administrativ indelning

Klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

Massmedier

Se även

Externa länkar

Svenska Riddarhuset

Se även

Litteratur

Extern länk

Ostmark

Danmark

Danska språket

Danmarks historia

Danska regenter

Danmarks geografi

Fakta

Kommunikationer

Flyg

Järnvägar

Vägar

Politik

Sport

Övrigt

Kända danskar

Se även

Externa länkar

Furste

Pfalzgreve

Dubba

Riksmarsk

Riksmarskalkar i Sverige

Svante Sture d.y.

Se även

Gustaf Johansson Tre Rosor

Sturemorden

Dödade