:: wikimiki.org ::

Hertig

Hertig

Hertig, titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, oftast regerande över ett hertigdöme. Titeln förekommer också som storhertig, liktydigt med furste. I Sverige utnämner kungen sedan 1772 kungahusets prinsar till hertigar, för ett eller flera landskap. Prins Carl Philip är hertig av Värmland. Sedan 1980 blir också prinsessor på motsvarande sätt "regerande" hertiginnor. Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i sverige att (med vissa undantag, tex. hertig Bengt Algotsson) bara användas för söner inom kungahuset. En hertiglig familj lever i Sverige idag, ätten (Fouché) d`Otrante, som stammar från Napoleons polisminister Joseph Fouché. Ätten är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening. Se även hertiginna. Kategori:Adelstitlar

Titel (yrke)

Titel, en benämning som kan användas på en individ förutom namnet, ofta baserad på yrke, utbildning eller släktskap.

Exempel på titlar

- greve
- kung
- filosofie kandidat
- professor
- general
- påve
- tsar

Användning

I Sverige används sällan titeln vid tilltal utom i mycket officiella sammanhang eller i vissa situationer (som i det militära). I andra länder varierar bruket, men generellt är titeln mycket viktigare utomlands, och har så varit sedan du-reformen under mitten av 1900-talet. Kategori:Yrken Kategori:Titlar

Kungahus

Kungahus är en kunglig familj och dess ättlingar som institution, stadgad efter respektive lands lagar och regler.

Se även

- Dynasti

Hertigdöme

Ett hertigdöme är ett förvaltningsområde som styrs av en hertig. I Sverige upphörde hertigdömen som förvaltningsområde 1622, men sedan 1772 innehar svenska prinsar formellt titulära hertigdömen, och svenska prinsessor innehar detta sedan 1980.

Storhertig

Storhertig (it. granduca, ty. grossherzog), titel för furstar, som intar rangen mellan kungar och hertigar. Cosimo I av Medici, hertig av Florens, var den förste regent, som antog titeln storhertig, vilken tilldelades honom 1569 av påven Pius V. Före första världskrigets slut innehades denna värdighet av regenten i Luxemburg (sedan 1815) samt av 6 tyska furstar, nämligen regenterna i Hessen-Darmstadt och Baden (sedan 1806), Sachsen-Weimar, Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz (sedan 1815) samt Oldenburg (sedan 1829). Kungen av Preussen bar titeln storhertig av Nedre Rhen och Posen, kejsaren av Österrike titeln storhertig av Toscana och Krakau.

Se även

- Storfurste Kategori:Titlar

1772

Händelser

- Januari - Hattpartiet förlorar sitt franska ekonomiska underhåll.
- April - Hattrådet störtas och ersätts av mössrådet.
- 9 april - Joachim von Düben blir ny kanlipresident, varvid mössorna tar över makten i Sverige.
- 29 maj - Gustav III kröns tillsammans med sin hustru Sofia Magdalena av Danmark.
- Maj - Vasaorden instiftas.
- Juni - Johan Christoffer Toll avreser från Stockholm till Skåne för att förbereda en statskupp mot det rådande svenska statsskicket.
- Juli - Jakob Magnus Sprengtporten reser till Finland för att börja upproret mot statsskicket där. Han tar Sveaborg i besittning.
- 12 augusti - Upproret bryter ut i Skåne.
- 16 augusti - Upproret bryter ut i Finland.
- 19 augusti - Eftersom upproren börjat något för tidigt tvingas Gustav III själv genomföra statsvälvningen i Stockholm.
- 21 augusti - Kungen samlar riksdagen i rikssalen, med trupper (med kanonerna riktade mot rikssalen) uppställda utanför. Kungen läser upp 1772 års regeringsform, som antas av riksdagen utan diskussion. Kungen får den styrande makten, och utser rådet, som skall ge honom råd i olika frågor och inte delta i beslut. Lagstiftningsmakten delas mellan kungen och riksdagen, medan riksdagen ensam får beskattningsmakten. Kungen kan inte börja anfallskrig utan riksdagens samtycke, men riksdagen sammankallas endast när kungen vill det. Den nya författningen innebär att 1720 års grundlag och 1766 års tryckfrihetsförordning upphävs.
- 22 augusti - Kanslipresidenten Joachim von Düben avgår.
- 23 augusti - Ulrik Scheffer blir ny kanslipresident.
- 27 augusti - Gustav III beslutar att tortyren ska avskaffas ur svenska fängelser.
- 1 september - Karl blir hertig av Södermanland.
- September - Den svenska brännvinsbränningen förbjuds på grund av missväxt.
- 2 november - Kungligt privilegium utfärdas för ett svenskt Generalassistentkontor (statlig pantbank) i Stockholm.
- Henrik af Trolle efterträder Augustin Ehrensvärd som befälhavare för den svenska skärgårdsflottan. af Trolle utarbetar tillsammans med skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman en plan för hur flottan ska förbättras. Han kartlägger också de finska farvattnen.
- Den svenska vitterhetsakademien återupptar sin verksamhet.
- Brukspatron J. Fröding låter bygga Alsters herrgård utanför Karlstad.
- Härnösand blir biskopssäte.

Födda

- 4 januari - Anton Friedrich Justus Thibault, tysk rättslärd.
- 17 mars - Victor Emmanuel Leclerc, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon Bonaparte.
- 19 april - David Ricardo, brittisk nationalekonom.
- 2 maj - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 21 oktober - Samuel Taylor Coleridge, brittisk författare.
- 22 november - Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.
- Carl Löwenhielm, frilloson till Karl XIII.

Avlidna

- 29 mars - Emanuel Swedenborg, naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof.
- 28 april - Johann Friedrich Struensee, dansk statsman.
- 12 september - Samuel Olof Tilas, svensk baron, poet och kommissionssekreterare i Konstantinopel. Kategori:Årtal Kategori:1770-talet ko:1772년 ms:1772

Prins Carl Philip

Denna artikel handlar om den svenske prinsen Carl Philip, född 1979. För prinsen Karl Filip (1601-1622) se Karl Filip av Sverige. ---- Carl Philip Edmund Bertil, Hans Kungliga Höghet Prins Carl Philip, hertig av Värmland, född som Sveriges kronprins den 13 maj 1979. Son till kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Yngre bror till kronprinsessan Victoria och äldre bror till prinsessan Madeleine. Prins Carl Philip är sedan en grundlagsändring 1977 och 1979 nummer två i tronföljden. Prins Carl Philip fick sin grundläggande utbildning i trakten kring Stockholm (Västerleds församlings förskoleverksamhet, Smedslättsskolan i Bromma, Ålstensskolan i Bromma samt Enskilda Gymnasiet i Stockholms stad), och gick sedan gymnasiet vid Lundsbergs skola i Värmland samt ett år vid privatskolan Kent i USA, där han följde det naturvetenskapliga programmet. Prinsen tog studenten 1999. Prins Carl Philip har gjort värnplikten i Vaxholm, utbildat sig till båtchef samt genomfört en officersutbildning inom marinen. 2002 utexaminerades han som fänrik, 2004 utnämnd till löjtnant efter att sommaren innan genomgått en kvalificerande utbildning. Prins Carl Philip är en mycket sportig person och tycker om att vistas ute i naturen, speciellt tillsammans med jaktlaget under de årliga jakterna. Bilar och motorsport är andra intressen, vilket delas av flertalet släktingar. Prinsen innehar licens att köra rally. 2003 deltog han även i Vasaloppet, och fick en mycket god tid. Sedan 2003 studerar prins Carl Philip grafisk design vid Forsbergs skola i Stockholm.
Se även:

- Bernadotte
- Kungafamiljen Kategori:Svenska prinsar Kategori:Huset Bernadotte ja:カール・フィリップ王子 (スウェーデン)

1980

Händelser

- 1 januari - Den nya svenska lagen om kognatisk tronföljd träder i kraft varvid Victoria blir svensk kronprinsessa.
- 5 januari - Hewlett-Packard kommer med sin första persondator.
- 18 januari - Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper påseglat en av bropelarna. Åtta människor i sju bilar drunknar när de kör över kanten.
- 22 januari - Electrolux köper Grängeskoncernen.
- 29 januari - Det svenska Transportarbetareförbundets kontroversielle ordförande Hans Ericson avskedas.
- 20 februari - Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt flygplanssystem vid namn JAS.
- 12 mars - Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.
- 23 mars - Folkomröstning hålls i Sverige om kärnkraften enligt tre alternativ, som alla förutsätter avveckling. Resultatet är svårtolkat. Inget alternativ är positivt till kärnkraften och man beslutar efter resultatet, att kärnkraften skall byggas ut under 80-talet och sedan avvecklas i den takt det är möjligt till 2010.
- 27 mars - Den norska oljeborrplattformen Alexander Kielland välter och 123 personer drunknar.
- 6 april - För första gången sedan 1916 införs europeisk sommartid i Sverige, varvid klockan ställs fram en timme.
- 10 april - Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.
- 24 april - USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran men misslyckas när två flygplan kolliderar.
- 25 april - 14.000 svenska offentliganställda går i strejk och 12.000 lockoutas. Bland annat drabbas kommunikationerna.
- 2 maj - 750.000 LO-medlemmar lockoutas och 100.000 går ut i punktstrejker i den största arbetsmarknadskonflikten genom tiderna i Sverige.
- 11 maj - Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från regeringen.
- 12 maj - De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
- 18 maj - Vulkanen Mount St Helens i staten Washington, USA får ett utbrott.
- 19 maj - Enligt en utredning missbrukar mellan 10.000 och 14.000 personer i Sverige tung narkotika.
- 24 maj - Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.
- 28 maj - Den första svenska jämställdhetsombudsmannen, JämO, utnämns.
- 29 maj - Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga, president.
- 10 juni - I en tolkning av kärnkraftsomröstningen bestämmer den svenska riksdagen kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.
- 1 juli - Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell.
- 5 juli - Björn Borg vinner herrsingeln i Wimbledon för femte gången i rad. Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
- 21 juli - De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala.
- 22 augusti - Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär.
- 6 september - Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.
- 22 september - Kriget mellan Iran och Irak inleds.
- September - En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen. Momsen höjs.
- 23 oktober - Tidningen Aftonbladet avslöjar att Ingmar Bergman tänker spela in en film i Sverige, en storproduktion med Erland Josephson i huvudrollen och med arbetsnamnet Fanny och Alexander.
- November - Olof Palme utses till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.
- 2 december - Ett svenskt TV-program där bland annat avsnitt ur videofilmen Motorsågsmassakern visas utlöser debatt om videovåldet.
- 25 december - Kay Pollacks film Barnens ö, efter P. C. Jersilds roman, har svensk premiär.
- Lagprövningsrätten skrivs in i den svenska regeringsformen. Den gäller alla myndigheter och alla föreskrifter och lagar. Man skall inte tillämpa en föreskrift om den står i strid med grundlagen.
- Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
- Svenska staten tar över det krisdrabbade skogsföretaget SCB.

Födda

- 1 januari - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 3 januari - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
- 12 januari - Amerie, amerikansk R&B-sångerska.
- 14 januari - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 17 januari - Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
- 19 januari - Jenson Button, brittisk racerförare.
- 25 januari
- Åsa Gruvsjö, svensk programmerare, webbmaster och företagare.
- Magnus Kahnberg, svensk ishokeyspelare.
- Christian Olsson, svensk friidrottare.
- 27 januari - Marat Safin, rysk tennisspelare.
- 28 januari - Nick Carter, amerikansk musiker.
- 29 januari - Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
- 12 februari - Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
- 16 februari - Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
- 24 februari - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
- 5 mars - Sanna Bråding, svensk skådespelare.
- 6 mars - Emma Igelström, svensk simmare.
- 9 mars - Chingy, amerikansk Rap-artist, medlem i GIB.
- 15 mars - Josefin Lillhage, svensk simmare.
- 21 mars
- Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- Deryck Whibley, kanadensisk sångare och gitarrist, medlem i bandet Sum 41.
- 4 april - Björn Wirdheim, svensk racerförare.
- 6 april - Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
- 8 april - Adam Brody, amerikansk skådespelare.
- 12 april - Brian McFadden, irländsk musiker.
- 20 april - Jasmin Wagner, tysk sångerska, mer känd som Blümchen.
- 2 maj - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
- 12 maj - Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
- 15 maj - Tilde Fröling, svensk skådespelare.
- 19 maj - Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 22 maj - Alexandra Kirsanova, vitrysk musiker.
- 17 juni - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
- 23 juni - Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
- 26 juni - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
- 10 juli - Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
- 17 juli - Kristofer Gustavsson, svensk bandyspelare, målvakt.
- 12 augusti - Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Tove Fraurud, svensk politiker, förbundsordförande för Ung Vänster 2004–2005.
- 20 augusti - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 25 augusti - Adryan Linden, svensk aktivist för handikappades rättigheter.
- 26 augusti - Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
- 28 augusti - Erik Hartin, världsmästare i japansk rugby.
- 29 augusti - Nicholas Tse, kinesisk skådespelare.
- 3 september - Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
- 11 september - Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
- 24 september - John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
- 26 september
- Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
- 30 september
- Maja Gullstrand, svensk musiker.
- Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
- 5 oktober - Paul Thomas, amerikansk musiker, basist Good Charlotte.
- 8 oktober - Robert Skowronski, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 9 oktober - Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
- 19 oktober - Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
- 24 oktober - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångerska.
- 28 oktober - Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
- 2 november - Brittany Ishibashi, amerikansk skådespelare.
- 4 november - Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
- 12 november - Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
- 18 november - Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
- 3 december - Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
- 10 december - Sarah Chang, amerikansk violinist.
- 15 december - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
- 18 december - Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
- 19 december - Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 24 december - Maarja, estnisk musiker.
- 30 december - Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 4 januari - Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
- 8 januari - John Mauchly, en av uppfinnarna bakom ENIAC.
- 18 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 19 januari - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 19 februari - Bon Scott, musiker i gruppen AC/DC.
- 22 februari - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare.
- 29 februari - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
- 19 mars - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
- 24 mars - Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977-1980, martyr.
- 31 mars - Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
- 6 april - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
- 12 april - Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
- 17 april - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
- 19 april - Ivar Andersson, svensk politiker och tidningsman.
- 29 april - Sir Alfred Hitchcock, brittisk regissör.
- 4 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president 1953-1980.
- 18 maj - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division (självmord).
- 21 maj - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
- 27 maj - Karin Granberg, svensk skådespelare.
- 4 juni - Lena Gester, svensk skådespelare.
- 7 juni - Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
- 8 juni - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
- 18 juni - Eva Wikman, svensk skådespelare.
- 20 juni
- Algot Larsson, svensk skådespelare.
- Allan Pettersson, svensk tonsättare.
- 23 juni
- Clyfford Still, amerikansk konstnär.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 18 juli - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
- 24 juli - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
- 27 juli - Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- 1 augusti
- Patrick Depailler, fransk racerförare.
- Jacob Wallenberg, svensk finansman.
- 20 augusti - Naemi Briese, svensk sångerska och skådespelerska.
- 26 augusti - Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
- 27 augusti - Carl von Haartman, finländsk skådespelare och regissör.
- 3 september - Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
- 14 september - Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 15 september - Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
- 16 september - Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär.
- 7 oktober - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
- 7 november - Steve McQueen, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Mae West, amerikansk skådespelerska.
- 4 december - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
- 8 december
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- John Lennon, brittisk musiker, medlem i The Beatles (mördad).
- 17 december - Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 18 december - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
- 20 december - Dagmar Olsson, svensk skådespelerska, sångerska och dansös.
- 23 december - Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 24 december - Karl Dönitz, tysk storamiral, rikskansler 30 april-8 maj 1945.

Nobelpris

- Fysik
- James Cronin, USA
- Val Fitch, USA
- Kemi
- Paul Berg, USA
- Walter Gilbert, USA
- Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
- Baruj Benaceraff, USA
- Jean Dausset, Frankrike
- George D Snell, USA
- Litteratur - Czeslaw Milosz, USA / Polen
- Fred - Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
- Ekonomi - Lawrence R Klein, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1980 ja:1980年 ko:1980년 ms:1980 simple:1980 th:พ.ศ. 2523

Prinsessa

Prinsessa, titel för en ej regerande kvinnlig medlem av ett kunga- eller furstehus.

Se även

- Prinsessan i den sovande skogen
- Prinsesstårta Kategori:Kungligheter Kategori:Titlar ko:공주

Hertiginna

Hertiginna, titel för maka till hertig, eller, historiskt, en regerande hertiginna över ett hertigdöme. Sedan 1980 har svenska prinsessor också formella titlar som hertiginnor över något landskap. För närvarande är Västergötland (kronprinsessan Victoria), Gästrikland-Hälsingland (prinsessan Madeleine) och Halland (prinsessan Lilian) upptagna. Kategori:Adelstitlar

Medeltiden

Föregått av:
Antiken

Historia

Eftergått av:
Upplysningstiden

Upplysningstiden Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer). Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet). Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.

Eftervärldens bild av medeltiden

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.

Den svenska medeltiden

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen. För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)

Se även

- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening

Länkar

- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]

Litteratur

- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC Kategori:Medeltiden Kategori:Historiska epoker ja:中世 simple:Middle Ages

Jarl

Denna artikel handlar om titeln jarl. Se också jarl (olika betydelser). ---- __NOTOC__ Titeln jarl betecknade under tidig svensk medeltid kungens högsta förtroendeman. En jarl ansvarade för och förvaltade, ett område i förtroende åt kungen. Titeln jarl och det engelska earl har en språklig anknytning. Under vikingatiden var det en titel som likställdes med bryte eller fogde, och kunde variera i tyngd beroende på vad man var satt att förvalta. Jarl av Roden, jarl av Västergötland, och jarl av Svitjod var stor skillnad. Det verkar alltså ha funnits flera jarlar samtidigt, men bara en riksjarl åt gången. Riksjarlaämbetet lär ha inrättats av Erik Segersäll, som då ersatte det gamla systemet med samregerande kungar. Dock är det inte känt vem som var Sveriges förste riksjarl. I flera årtionden före den sista jarlen, Birger jarl, tycks det uteslutande vara medlemmar ur Bjälboätten, även kallad Folkungaätten, som burit titeln. Det är också svårt att bevisa titelns användning eftersom de bevarade breven skrivits på latin och jarlen kallas oftast i dessa för för dux vilket betyder hertig. Kanske har man lånat in den tyska titeln herzog. Jarltiteln bars dock ännu vid 1300-talets mitt av en svensk, Erengisle Sunesson (Bååt), som genom ett av sina äktenskap blev titulärjarl av Orkneyöarna. Kung Albrekt kallade drotsen Bo Jonsson (Grip) sin "officialis generalis" (ungefär 'högste ämbetsman'). Denna funktion synes, vad gäller faktiska maktbefogenheter, i stort sett ha motsvarat det gamla jarlämbetet. Birger jarl kallade sig Dux sweciae, vilket enligt den titelns betydelse blir riksjarl. Birger, som formellt var jarl under kung Erik den läspe och halte och därefter under sin son kung Valdemar, utvidgade i praktiken jarlens maktbefogenheter och var i realiteten regent. Birger jarl ville möjligen inte att någon jarl i framtiden skulle ha samma makt som han haft, och kunna hota hans ättlingar på tronen. I vilket fall som helst utnämndes inga fler jarlar i Sverige efter Birger jarl. Titeln och ämbetet jarl har burits av en rad med svenska stormän från vikingatiden och medeltiden, många ur Folkungaätten (äv Bjälboätten).

Jarlar av Östergötland

- Totil fiktiv Jarl i Kind.
- Kettil okristen fiktiv Jarl i Kind.

Jarlar av Götaland

- Walgöter (fiktiv)

Jarlar av Sverige

- Birger Brosa (Bjälboätten) riksjarl 1174-1202. Död 1202, Hans systerson Jon anses ha ärvt titeln. (Men tre av hans söner var jarlar!)
- Folke Birgersson (Bjälboätten), son till Birger Brosa. Jarl 1202-1210.
- Sune Folkesson (Bjälboätten), son till Folke Birgersson (Bjälboätten).
- Johan Sverkersson av Sverige år 1210-1216. Blir kung år 1216-1222.
- Karl Döve Jarl 1216-1220. Död i Estland år 1220.
- Ulf Fase riksjarl 1229-1247. Död 1247.
- Birger jarl Sveriges siste riksjarl 1248-1266. Övertar titeln 1248 från Ulf Fase. Hans son, men ej han själv, valdes till kung.

Norska jarlar

- jarl Toste
- Skule Tostesson, dödad av bönder vid Haverö kyrka på 1100-talet.
- Erling skakke, far till kung Magnus Erlingsson
- Hakon galen

Skånska jarlar

- Ulf Torgilsson, död 1026 i Roskilde.

Övriga ej områdesbestämda Jarlar

- Jon jarl (flera jarlar med detta namn)
- Guttorm jarl 1165-1174. Begravd i Sorö, Danmark.
- Sigvard jarl

Se även

- Earl Kategori:Titlar

Ointroducerad Adels Förening

En 1917 stiftad förening som 1933 tog namnet Ointroducerad Adels Förening. Medlemskap i föreningen är frivilligt. Medlemmarna är förtecknade i Kalender över Ointroducerad Adels Förening. De släkter kalendern omfattar utgörs av dem som bildar föreningen. Kalendern upptar släkter av fyra kategorier. De flesta av släkterna är sådana som härstammar från andra länder där de har eller har haft adlig värdighet, men som numera i sin helhet eller till en del är bosatta i Sverige. Sådana släkter står enbart med sitt namn i nedanstående lista. Nästa grupp omfattar släkter av svenskt ursprung och ännu här bosatta vilka förvärvat utländskt adelskap, (2) efter namnet i listan nedan. Den tredje kategorin, (3) i listan nedan, omfattar ett fåtal släkter som erhållit svenskt adelskap men inte introducerats på svenska riddarhuset. Slutligen ingår sedan gammalt i kalendern ett mindre antal vapenförande patriciersläkter vilkas eventuella adelskap ej kunnat bevisas, (4) i nedanstående lista.

Släkterna i OAF (2005)

Furstliga
- Bernadotte (2)
- Cantacuzino Hertigliga
- d`Otrante Markgrevliga
- Joussineau de Tourdonnet
- Lagergren (2) Grevliga
- Bernadotte af Wisborg (2)
- Crapon de Caprona
- Fouché d`Otrante
- von der Groeben
- Joussineau de Tourdonnet
- Lagergren (2)
- Révay
- Tolstoy
- von (af) Trampe Friherrliga
- von Bonsdorff
- von Bredow
- von Buddenbrock
- von Buxhoeveden
- Cronstedt
- vonGrothusen
- von Gussich
- von Leithner
- von Mecklenburg
- von der Osten-Sacken
- von der Pahlen
- von Rosen (från Hoch-Rosen)
- von Strauss
- von Wangenheim Adliga
- von Ahlefeld
- von Ajkay
- von Arnold
- Békássy de Békás
- von Bonsdorff (2)
- von Bornstedt
- de Champs (4)
- von Corswant
- von Delwig
- von Eckermann
- von Elern
- Erdeös
- von der Esch
- von Euler-Chelpin
- von Feilitzen
- von Friedrichs (3)
- Gahn (of Colquhoun)
- von Gerber
- von Glehn
- von Greyerz
- Grill (4)
- von der Groeben
- von Hackman
- Halkiewicz
- von Harbou
- von Haugwitz
- von Heideken
- Heymowski
- von Homeyer
- von Horn
- Kennedy
- Kepinski
- von Kieseritsky
- von Knorring
- von Koenigsegg
- bojarätten Lahováry
- von der Lancken
- Linder
- von Löwenadler (2)
- Lövenstierne
- von Malortie
- Mikulowski
- Munthe (4)
- Murray
- von Mühlenfels
- Osváth (de Thorna)
- Ouchterlony (4)
- Patek
- von Perner
- von Platen
- von Preen
- Priklonsky
- Przybyszewski
- Quarles von Ufford
- von Redlich
- von Rennenkampff
- von Rettig
- Robertson-Pearce
- von Rosen (från Stralsund)
- von Roth
- von Rothstein (2)
- de Rzewuski
- von Schoultz (från Livland)
- von Schreeb
- Schönhoff (von Schöneman)
- Seaton
- von Segebaden
- Segerstråle
- de 'Sigray
- Soltan
- von Syberg
- von Sydow (4)
- Treschow
- von Uthmann
- von Weymarn (3)
- von Zweigbergk kategori:Adel kategori:Svenska föreningar

Kategori:Adelstitlar

Kategori:Adel Kategori:Titlar

Sýček obecný

Sýček obecný (Athene noctua) je pták veliký jako kos černý. Má velkou hlavu s plochým temenem, plochým oválným obličejem a žlutýma očima. Má krátký ocas a krátce opeřené dlouhé nohy. Na zádech má kapkovité bílé skvrny a podélně proužkovanou hruď. Zabarvení je žlutohnědé. Samec a samice se navzájem neliší, mláďata jsou hnědší. V korunách stromů sedává často skrčený. Létá často i ve dne plácavým letem s častou změnou směru letu. Hlas - v toku dlouze protažené „gúúúk“, mnohdy i „kuiit“, při vyrušení štěkavé „kev“. Rozšíření - Je rozšířen v části severní Afriky, v téměř celé Evropě a ve velké části Asie Hnízdění - hnízdí v otevřené krajině s porosty stomů, mnohdy i v blízkosti lidských obydlí. Hnízdí v dubnu až květnu jednou ročně. Hnízdo je bez podložky umístěné v dutinách stromů, zdí, na půdách a podobně. Samice snáší 4 - 6 zakulacených bílých vajec na nichž sedí sama po dobu 28 dnů a mláďata krmí též sama 6 týdnů. Samec obstarává potravu. Potrava - drobní hlodavci, hmyz, méně ptáci. Sýček obecný je stálý pták

Externí odkazy

- [http://www.rozhlas.cz/hlas/sovy/_zprava/12258 hlasová ukázka z projektu Českého rozhlasu Hlas na každý den]
- [http://images.google.com/images?q=Athene+noctua obrázky sýčka obecného] kategorie:ptáci ČR kategorie:puštíkovití

zujer kultura tekst madrid accommodation hotels Berlin

:: RELATED NEWS ::

Tanino Liberatore
Gaetano Liberatore (Quadri (CH), 12 aprile 1953) detto Tanino, è un disegnatore e sceneggiatore di fumetti. È anche pittore e attivo nel mondo del cinema.

Carriera

A 13 anni frequenta il liceo artistico di Pescara dove conosce