:: wikimiki.org ::
| Homosexualitet |
HomosexualitetHomosexualitet är en benämning på känslomässig eller sexuell attraktion till personer av samma kön. Homosexuella män kallas ofta bögar och kvinnor kallas flator. Dock kan man också välja att enbart använda begreppet homosexuella handlingar utan att göra personkategoriseringar.
flator
Historia
Det finns flera djurarter där homosexualiteten är utbredd, bland annat vissa apor (till exempel bonoboapan), men även bland delfiner (Referenser: [http://news.nationalgeographic.com/news/2004/07/0722_040722_gayanimal.html 1] [http://www.salon.com/it/feature/1999/03/cov_15featurea.html 2]).
Skriftliga källor som nämner manlig homosexualitet går långt tillbaka, åtminstone till Bibelns tredje Mosebok. Dock omnämns inte kvinlig homosexualitet i Bibeln.
Det är svårt att göra sig en uppfattning om folkslag varifrån man ej har skriftliga källor. Under den grekiska antiken, blev de skrivna handlingarna mer personliga, och här kommer de första beskrivningarna av homosexuell kärlek. I senare mansdominerade samhällen fortsatte sedan beskrivningarna kring främst manlig homosexualitet. Kvinnlig homosexualitet har sin idéhistoriska historia från ön Lesbos (även kallad Lesvos), där den kvinnliga poeten Sapfo verkade. Hon hade bland annat en skola för unga kvinnor på ön. Sapfos kärleksdikter tros vara riktade till en kvinna, därav uttrycken lesbisk och sapfisk kärlek.
kärleksdikt
Grekernas manliga homosexualitet skedde i huvudsak mellan vuxna män och ynglingar i de övre tonåren. Kärlek mellan män ansågs som något högt skattat, huruvida dess grundsten var en sinnlig kärlek (s.k. Amor) eller köttslig kärlek (s.k. Eros) är omtvistat. Beskrivningar av homosexuell kärlek finns dock att finna i verk av flera grekiska författare, däribland Platon.
I andra kulturer finner man att de indiska sexinstruktionerna Kama Sutra och tantra bara innehåller råd om heterosexuell sex, och avråder från homosexuell sex (fortfarande med fokus på manlig homoerotik). Inte av moraliska skäl, utan av hygieniska skäl eller med hänsyn till barnalstring.
De antika romarna var mindre benägna än grekerna åt homosexuell kärlek och betraktade detta mer som en "grekisk last". Hos dessa finner vi också, hos Tacitus, en beskrivning av hur homosexualitet behandlades hos de nordiska folkslagen: genom nedsänkning av de älskande i en mosse. Den historiska sanningen kring detta är omtvistad, men nyligen hittade man bevarde kroppar av ett par i en mosse i Tyskland, vilket skulle kunna innebära en sanning i påståendet.
När kristendomen gjorde sitt intåg under de första århundradena efter Kristus blev homosexualitet betraktat som en värre synd än andra köttsliga utsvävningar. Under medeltiden lyser skriftliga källor med sin frånvaro.
Med renässansen börjar också det kulturella livet vakna. Visserligen var fortfarande homosexuella handlingar strikt förbjudna, men det fanns en möjlighet att skriva homoerotiskt. I bland annat Shakespears sonetter finner man dubbelbottnade referenser till kärleken för en ung man i Shakespears vänkrets.
Även i Sverige finner man under Frihetstiden homoerotiska dikter av en ung förtvivlad man. Eftersom läsandet av de gamla grekerna hade blivit tillgängliga på modersmålet vid denna tid, ökade också möjligheten att ta efter deras kärleksförklaringar.
Under 1800-talet var det fortsatt förbjudet att idka homosexuella handlingar och det betraktades som sodomi. Situationen för de homosexuella började förbättras från 1960-talet och framåt i västvärlden även om diskriminerande och särlagstiftningar för homosexuella fortfarande existerar i många länder.
Under 1960-talet växte en politiskt medveten gayrörelse med rötter i främst San Francisco och New York fram som förde upp de homosexuella rättigheter på den politiska dagordningen och predikade stolthet (pride) över sin sexuella läggning. Den kampen underlättades av den rådande tidsandan med en friare syn på kärlek och med medborgarrättsrörelsens kamp mot rasdiskrimineringen i USA samt ett öppnare samhälle. Med start under 1980-talet kom flera kändisar ut ur garderoben, vilket gjorde det lättare för andra homosexuella att göra det. Fram till 1979 räknades homosexualitet som en psykisk sjukdom av Socialstyrelsen. Numera firas till exempel Pride-festivalen med bland annat statsministern närvarande.
Homosexuellas villkor
Att komma ut
Många homosexuella beskriver det som svårt att komma ut (avslöja att man är homosexuell), främst med tanke på vad omgivningen ska tycka. Det finns flera rapporterade fall av hedersmord och självmord efter att homosexuella kommit ut. Samtidigt beskriver de processen som nödvändig för att kunna leva ärligt med sig själva. Många möter dock förstående föräldrar och anhöriga. En grupp föräldrar till homosexuella deltar regelbundet i Stockholms Pride-festival.
Fördomar
Det finns fortfarande många fördomar kring homosexuella, som att de skulle "smitta" av sig sin homosexualitet, att de skulle vara mer promiskuösa än andra och att de skulle bete sig på ett likartat sätt (se till exempel filmen Ute eller inte eller Melodifestivalen). De fördomarna gör livet svårare för de homosexuella som inte passar in i mallen (men likaså för de heterosexuella som passar in i en förmodad homosexuell mall). Numera är dock fördomar om att homosexuella skulle vara orsaken till AIDS och hiv närmast begränsad till de religiösa fanatikerna.
Under amerikanska 1950-talets McCarthyism pågick tillsammans med förföljelsen av kommunister också propaganda mot homosexuella, som bland annat påstod att homosexualitet var en sinnesjukdom jämförbar med schizofreni, något som kritiker av homosexualitet fortfarande ibland påstår. Samtidigt spreds även myten om att homosexuella män inte kunde vissla.
Uppfattningar om homosexualitet
Eftersom det i större delen av västvärlden inte finns något förbud mot homosexualitet kan man anta att homosexualitet i regel är en accepterad avvikelse från en heterosexuell norm. Det finns dock också många mer eller mindre vanliga uppfattning grundade på religiösa, moraliska eller filosofiska tankar.
- Den feministiska tänkaren Shulamith Firestone menar att sexuell attraktion till människor oavsett kön är den mänskliga normen och att renodlad heterosexualitet är en produkt av den moderna familjen och patriarkatet. Se även queerteori.
- Teorierna om medfödd, genetisk eller på annat sätt förutbestämd sexualitet menar att homosexuella alltid har existerat, men verkat och synts mer eller mindre öppet. "Vågorna" av homosexualitet beror då på ett samhälles öppenhet och attityder.
- Kristna som motsätter sig homosexuell utlevnad menar, med stöd i Bibeln (bl.a. 3 Mos. och Romarbrevet), att detta är en synd. I islam är homosexuella handlingar också en synd och i bokstavstroende muslimska stater förenat med dödsstraff. I buddistiska och hinduiska kulturområden är det sällsynt med lika starkt utpräglad reglering mot homosexualitet, vilket inte innebär en större allmän acceptans av homosexuella eller en mindre individuell rädsla för att leva homosexuellt. Den mest fundamentalistiska linjen ifråga om homosexualitet företräds av den udda baptispastorn Fred Phelps i USA. Han anser att homosexuella drar Guds vrede, och därigenom död och förstörelse över sina länder, och kräver därför dödsstraff för de homosexuella. Påven Johannes Paulus II menade i sin sista bok att äktenskap mellan personer av samma kön är en del av ondskans ideologi. Den förre kardinal Ratzingers (numera påve Benedictus XVI) linje är ännu oklar.
- Inom nazismen betraktar homosexualitet som en psykisk sjukdom eller genetisk degeneration.
Hur stor andel är homosexuella?
Att undersöka hur stor andel av en befolkning som är hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är liksom för alla andra statistiska undersökningar sammankopplat med ett antal problem. Det första problemet är hur man definierar hbt-personer. Detta definieras olika i olika undersökningar. I vissa undersökningar kan således en homosexuell definieras som en person som betraktar sig som uteslutande homosexuell och inte för sitt liv skulle kunna tänka sig att leva tillsammans med en person med motsatt kön, medan andra undersökningar kan definiera en som homosexuell om den har sexuella kontakter med personer av samma kön, någon gång har känt sig dragen till personer av samma kön, med mera. Detta medför att olika frågor ställs tills svarspersonerna med medföljande olika svar och därmed olika siffror för olika undersökningar.
Ett annat problem, som är ännu tydligare i alla frågor som gäller sexualitet än i andra statistiska undersökningar gäller frågan om hur man gör undersökningen. Anonyma svar ger till exempel helt andra resultat än dörrknackning eller telefonuppringning.
Sedan gäller som alltid frågan om tolkningen av materialet. Många undersökningar är även gjorda med ett politiskt och/eller religiöst syfte bakom, och den som gjort undersökningen kan i redovisningen av materialet då vrida tolkningen till att passa dess syfte.
Undersökningsresultat
Moderna statistiska undersökningar har visat att 1-1,5 procent av männen och ungefär 0,5 procent av kvinnorna betraktar sig som homosexuella medan undersökningar gjorda av läkare eller antropologer ger betydligt högre siffror (uppemot 10 procent). I de statistiska undersökningarna är definitionen på vem som är homosexuell om personen själv betraktar sig som homosexuell eller inte.
Enligt Shere Hites studier, Rapport om mäns sexualitet, av över 7000 amerikanska män i åldern 13-97 år visar att 9 procent av männen betraktade sig som homosexuella och 6 procent som bisexuella. I Alfred Kinseys rapport från 1948 "Sexual Behavior in the Human Male" visade det sig att 37 procent av de amerikanska männen ansåg sig någon gång mellan puberteten och ålderdomen ha upplevt en homosexuell kontakt som lett till orgasm, ytterligare 13 procent hade efter puberteten känt dragning till sitt eget kön utan att det lett till homosexuella kontakter och 4 procent hade efter puberteten levt som uteslutande homosexuella.
Kritiker mot dessa undersökningar menar dock att de ha utförts på ett ovetenskapligt och statistiskt undermåligt sätt, utan oberoende slumpmässigt urval eller andra metoder för att försäkra sig om att resultaten inte lider av bias, vilket medför att man kan inte dra några slutsatser om befolkningen som helhet utifrån dessa resultat. I Kinseys undersökning bestod urvalet av bl.a. män som svarade på annonser i tidningar för homosexuella, interner, o.s.v., och resultatet kan därför aldrig bli representativt för hela populationen. Försvararna av dessa undersökningar påpekar som fördelar att de är djupgående, ger utrymme för nyanserade svar och troligen ger färre oärliga svar.
1996 genomförde Statens folkhälsoinstitut tillsammans med RFSU undersökningen Sex i Sverige, som där man lät 5 250 slumpmässigt och representativt utvalda individer mellan 18 och 74 som var bosatta i Sverige svara på enkätfrågor om sexualitet. Noteras bör att bortfallet blev stort, 41% av svaren. Resultatet blev att 2,5 % av de tillfrågade hade haft sexuella kontakter med personer av samma kön. Denna siffra stämde för både kvinnor och män. Undersökningen visade också att ca 0,5% av männen, och mindre än 0,5% av kvinnorna enbart haft sexuella kontakter med personer av samma kön.
Källor
- Tom W. Smith, American Sexual Behavior: Trends, Socio-Demographic Differences, and Risk Behavior, Chicago 1998. (länk: http://www.norc.uchicago.edu/online/sex.pdf)
- http://www.cprmd.org/Myths/Myth_Fact_001.htm
- Gymnasium stoppar pingstkyrka (länk: http://www.dagen.com/nyheter/artikel.asp?ID=95228)
- Pastor kritiserad för homosexuttalande (länk: http://www.dagen.com/nyheter/artikel.asp?ID=95127)
Se även
- RFSL
- heterosexualitet
- bisexualitet
- homofobi
- heteronormativ
- gayrörelse
- Bibelns syn på homosexualitet
Externa länkar
- [http://www.rfsl.se RFSL] - Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande, organisaton som arbetar för homo-, bi- och transsexuellas likaberättigande.
- [http://www.androphile.org World History of male Love] Androphile Gay History Projekt (engelska)
- [http://www.geocities.com/plusg1/facts_05.htm Kritisk granskning av Alfred Kinseys undersökning (engelska)]
Kategori:Sexualitet
Kategori:Gayrörelse
ja:同性愛
Bågar
----
En båge är en konstruktion som är välvd eller spänd mellan två stöd och vars undersida bildar en båge eller är sammansatt av flera båglinjer. Bågen utvecklades i antikens Grekland och utvecklades vidare i det romerska riket. Under gotiken blev bågen ett viktigt konstruktivt element. Den används fortfarande i modern arkitektur i t.ex. broar.
Tekniskt skiljer man på moderna bågar som vanligen består av ett eller flera stycken och äldre murade bågar, s.k. valvbågar. Moderna bågar byggs i t.ex. armerad betong och kan uppta dragkrafter där valvbågar i t.ex. sten endast kan uppta tryckkrafter.
Bågar användes i Egypten, Babylonien, Grekland och i Assyrien för kulvertar och andra underjordiska strukturer, men romarna var de första som använde dem även i t.ex. representationsbyggnader. Den romerska bågen är en s.k. rundbåge eller halvcirkelbåge som slogs med udda antal kilstenar vilket ger en centralt placerad slutsten. En inte helt ideal form ur konstruktiv synpunkt - den senare gotiska spetsbågen svarar bättre mot de krafter som verkar på bågen.
En serie bågar bildar en arkad.
Kupolen är en tredimensionell applicering av bågens princip.
Lista över bågtyper
- Draperibåge
- Ellipsbåge
- Gördelbåge
- Hästskobåge
- Karnisbåge
- Korgbåge
- Kölbåge
- Lansettbåge
- Parabelbåge
- Rundbåge
- Skulderbåge
- Sköldbåge
- Spetsbåge
- Stickbåge
- Stigande båge
- Transversalbåge
- Trepassbåge
- Tudorbåge
- Valvbåge
Se även
- Triumfbåge
- Valv
- Lista över arkitektoniska ord och begrepp
Kategori:Byggnadsdetaljer
ja:アーチ
FlatorFläta förknippas företrädesvis med hårfrisyrer (se hårfläta), där Pippi Långstrumps flätor kanske är mest utmärkande, men flätning är i vissa fall ett hantverk alldeles för sig själv.
Som del i efterarbetet vid vävning förekommer också flätning i olika grad och slag. Antal grupper av trådar som flätas ger upphov till vad flätningen namnges till. Tex har man i en femfläta fem grupper av trådar som flätas, inte enbart fem enstaka trådar.
Vid flätning som avslutning på en trasmatta är flätans avslutning och fästning av vikt. En vanlig pärlknut är inte särskilt trevlig att snubbla över på golvet. Flätan måste avslutas på något annat lämpligt sätt, knytas med några enstaka trådar ur flätan, eller surras. Vid knytning av några tampar ur flätan spretar de knutna ändarna ut åt sidorna, varför en fästning av dem, upp tillbaka i flätan, förändrar helhetsintrycket.
Mest omfattande flätarbeten med textil anknytning är de traditionella fyrflätningarna som förekommit som avslutningar på företrädesvis linnevävar. Metoden bygger på att flätorna, i fyrtaliga grupper, övergår i varandra och skapar ett mönster. Avslutningarna blev därmed sådana konstverk att väven i sig gjordes ganska anspråkslös för att inte förta den praktfulla "fransen".
Hårkullornas flätning av i huvudsak människohår till smycken och prydnad är en genre helt för sig. Produktionen skedde genom flätning och/eller knyppling. Med en tradition långt bak i 1500-talets Europa kom tekniken av någon okänd anledning till Dalarna runt 1830 och blev där en stor hemindustriell verksamhet, särskilt i Våmhus och Bonäs. Kullorna spred sitt arbete vidare genom många och långa vandringar där de samtidigt sålde och producerade klockkedjor, ringar, armband, halsband, broscher mm. Än idag kan man handla hårarbeten i Våmhus.
Flätning är en teknik som sannolikt är äldre än vävning, och kanske rent av är upphovet till vävningen.
Flätor kan göras helt flata, men också spiralformade eller runda med eller utan kärna inuti.
En annan flätvariant som förekommer som vävavslutning är den slags fläta som läggs tätt emot kanten av väven.
Kategori:Hantverk
Kategori:vävning
ja:組み紐
Apa
- Strepsirrhini
- Haplorhini
Primater, av Linné även kallade herredjur, är en ordning i djurklassen däggdjur. Namnet kommer från latinets primas som betyder enastående eller ädel. Idag indelas ordningen primater i två underordningar, Strepsirrhini och Haplorhini. Till den senare underordningen räknas alla människoapor (Hominidae) som även innefattar människan (Homo sapiens).
I dagligt tal kallas primater ofta för apor, men denna beteckning används inte av vetenskapsmän. Tidigare var apor och halvapor två indelningsbegrepp men de är nu föråldrade. Apa är ett gammalt låneord i de germanska språken från urgermansk tid, vilket tidigt fått bibetydelsen "dåre", "särling"; det används så redan i den Poetiska Eddan. En aphona kan även kallas en apinja.
Utbredning
Poetiska Eddan
Med undantag av människan, som numera förekommer på hela jordklotet, lever de flesta primater i tropiska eller subtropiska regioner av Amerika, Afrika och Asien. I Amerika sträcker sig utbredningsområdet från södra Mexiko till norra Argentina. Däremot finns inga infödda primater på öar i Karibiska havet. Här hittar man bara djur som har införts av människan och ben av ett släkte som dog ut redan för mer än tvåtusen år sedan. I Afrika är primater vanliga och det största antalet arter finns söder om Sahara. På Madagaskar lever mycket speciella primater som bara förekommer där. I Asien sträcker sig utbredningsområdet över den Arabiska halvön (den här levande arten av babianer är möjligtvis införd av människor), Indien, Kina, Japan och en del av Sydöstasien. I Europa finns bara en enda art, berberapan eller magot på Gibraltar, som förekommer fritt i naturen. Men även den har troligtvis införts av människor.
Till skillnad från andra däggdjur har människan inte tagit med så många primater vid sin vandring över jordklotet. Det handlar bara om de redan nämnda babianerna i Arabien, om berberapan samt om små grupper av markattartade som togs med till ön Saint Kitts av afrikanska slavar och om en liten grupp rhesusapor som nu finns i Florida.
Utseende
Trots att det inte finns några problem för definitionen av ordningen primater förekommer jämförelsevis få kännetecken som är speciella för denna djurgrupp och som inte finns hos andra däggdjur.
Kroppslängden
Storleken sträcker sig från de bara 12 till 14 cm långa och 40 gram tunga muslemurerna till den upp till 275 kg tunga gorillan. Generellt är arter i underordningen Strepsirrhini (genomsnittlig vikt vid 500 gram) mindre än arter i underordningen Haplorhini (genomsnittlig vikt vid 5 kg). Några arter har en utpräglad könsdimorfism och hannen är i genomsnitt större, med undantag för de flesta brednäsorna i Sydamerika. Ibland är hannar dubbelt så tunga som honor och det finns även skillnader i hårbeklädnad. För de andra arter är könsdimorfismen mellan man och kvinna omdebatterad. Könsdimorfismen är hos dessa betydligt mindre än hos vissa andra djurarter, som spindlar (med större hona) och vissa fåglar.
Hårbeklädnad
Kroppen hos de flesta primater har hårbeklädnad med färger som varierar mellan vit, grå, brun och svart. Handflatan och fotsulan saknar oftast hår. Några arter har inget hår i ansiktet eller hela huvudet. Den minsta hårväxten finns hos människan.
Ansikte och känslosinne
fåglar
Typiskt för alla primater är de stora, framåtriktade ögonen. På grund av dessa har de bra synförmåga och stor hjärna. De största ögonen finns i familjen spökdjur. Arterna i underordningen Strepsirrhini har dessutom ett reflekterande skikt under näthinnan. Det förbättrar deras synförmåga under natten.
Det som skiljer de två underordningarna av primater är näsan. Hos Strepsirrhini är näsans inre (Rhinarium) blött och rikt på körtlar och hithörande arter har följaktligen bra luktförmåga. Hos arter i underordningen Haplorhini är näsan torr och enkelt uppbyggd. De har därför ett underutvecklat luktsinne.
Tänder
Primater är försedda med en enhetlig tanduppsättning. De äldsta kända fynden av primater hade tandformel 2-1-4-3, det betyder per käkhalva två framtänder, en hörntand, fyra premolara och tre molara tänder, sammanlagt 40 tänder. Av de nu levande primaterna har lemurer och cebusliknande brednäsor den maximala tandformeln med 2-1-3-3. Några arter har på grund av sin föda förlorat en del tänder, till exempel har släktet lepilemurer inga framtänder i överkäken. Det minsta antalet tänder har fingerdjuret med 18 tänder, däribland inga hörntänder och bara en framtand i varje käkhalva. För smalnäsor som innefattar människan är tandformeln 2-1-2-3, alltså 32 tänder.
Utformningen av kindtänderna visar hur födan är sammansatt. För arter som livnär sig företrädesvis av frukter är dessa avrundade och för arter som lever av insekter är dessa tydligt spetsiga. Hos lövätande arter är kanterna av kindtänderna vassa så att de kan finfördela de hårda löven.
Extremiteter
löv
Alla primater har fyra extremiteter, är pentadaktyla (har fem utlöpare på varje extremitet (fingrar/tår)) och har en primitiv (ospecialiserad) kroppsbyggnad. Ett särskiljande kännetecken är fingernaglar och motsättlig tumme (finns också hos bland annat opossum). Den motsättliga tummen är tillbakabildad hos de arter som använder armarna för att komma från gren till gren. Däremot har alla arter utom människan en motsättlig stortå på foten.
De flesta primater lever i träd och deras extremiteter är anpassade till detta levnadssätt. Bakre extremiteterna är nästan alltid längre och robustare än de främre och är ansvariga för den största delen av rörligheten. Ett undantag bildar gibboner och många arter i familjen människoapor.
Arter i underordningen Strepsirrhini har vid andra tån en klo som de använder när de vårdar sin päls.
Svansen
Många däggdjur som lever i träd använder svansen för att hålla balansen, och det gäller även för primater. Trots det förekommer primater med tillbakabildad svans eller utan svans. Med undantag av människoapor, som uteslutande saknar svans, är svansens längd inte kännetecknande för släktskapsförhållandet. Till och med i ett och samma släkte, makaker, förekommer arter som saknar svans och arter som har en svans som är dubbelt så lång som kroppen. En gripsvans finns bara hos några släkten i gruppen brednäsor. Deras svans saknar hår på undersidan och har där känsliga nerver.
Levnadssätt
De flesta arter lever företrädesvis i träd men det finns också arter som huvudsakligen förekommer på marken. Till de senare räknas några babianer, husarapan och människan. Primater finns i olika skogsområden, till exempel regnskogar, mangroveskog och till och med i skogar som ligger högre än 3000 meter över havet. Trots att många arter gäller som vattenskygga finns några primater som är goda simmare. Här kan nämnas sumpapan, som till och med har lite simhud mellan fingrarna, och näsapan. Andra arter har anpassat sig till ett liv i människans närhet och förekommer i städer och byar.
Aktiva tider
Förenklat kan man säga att arter i underordningen Strepsirrhini är aktiv på natten och arter i underordningen Haplorhini är aktiv på dagen, men det finns några undantag. De nattaktiva primaterna är i genomsnitt mindre i storlek än de som är aktiva på dagen. Nattaktiva primater har också anpassat sig till detta levnadssätt med ett mycket väl utvecklat luktsinne. Liksom hos andra däggdjur tar de primater som livnär sig från växtämnen längre vilotider.
Rörelser
näsapa
Arterna i denna ordning använder olika sätt att röra sig framåt. Detta beror på de olika omgivningarna och speglar sig i arternas kroppsbyggnad. Man underdelar följande former.
- Gående i träd med fyra extremiteter: här används mest vågräta grenar.
- Vertikal klättring och hoppande: här används de lodräta trädstammarna. Hos hoppande primater är de bakre extremiteterna mycket kraftfulla.
- Långsam klättring: denna form är mycket utpräglad hos familjen lorier.
- Gående på marken med fyra extremiteter: händer och fötter används samtidigt, babianer sätter alla tre leder av fingret på marken, gorillan och schimpansen går på fingrets andra led.
- Svängning med armarna: några arter som svänger sig från gren till gren är orangutang och Brachyteles arachnoides, perfekt behärskas denna rörelseform av gibboner.
- Gående på de bakre extremiteterna: huvudsakligen utmärks människan med denna rörelseform men även andra primater går ibland på två fötter.
Socialt beteende
Ofta lever primater i grupper och även hos de arter som företrädesvis lever ensamma (till exempel orangutangen) överlappar territorierna varandra. För fortplantningen väljs mest individer från dessa territorier. Hos flera arter förekommer monogama relationer över många år. Sedan finns det både grupper med en hanne samt flera honor och grupper där flera hannar och flera honor lever tillsammans. I de sistnämnda grupperna finns mest en rangordning som beror på ålder, släktskap, styrka och andra faktorer.
Även kommunikationen spelar en stor roll. Flera arter behärskar olika ljud för att markera territoriet, leta efter medlemmar av gruppen eller för att varna en motståndare. Mycket kända är de konserter som vrålaporna gör i urskogen och gibbonparens sjungande. Primater kommunicerar även med kroppsställning och med grimaser. Viktig är också den ömsesidiga vårdnaden av pälsen. Arterna i underordningen Strepsirrhini markerar sitt territorium med ämnen ur doftkörtlarna eller med urin.
Födan
urin
Troligtvis hade primaterna insektsätande förfäder men idag livnär sig de flesta arter av växtämnen. Många tar huvudsakligen frukter och kompletterar med löv, blommor, rötter, frön, nötter och svampar. Andra arter är däremot allätare och tar även animalisk föda som insekter, spindlar, fågelägg och mindre däggdjur. Till de släkten som tillfälligtvis jagar större däggdjur som harar och unga partåiga hovdjur räknas babianer och schimpanser.
Arterna som livnär sig företrädesvis av löv har anpassat sig med sina mag- och tarmsystem till detta levnadssätt. I en underfamilj (Colobinae) till familjen markattartade förekommer en mage med flera kamrar. I denna mage hjälper mikroorganismer vid nedbrytningen av cellulosan. Vrålapor och gorillan har en större tjocktarm som används för samma syfte.
Arter som livnär sig uteslutande av kött är sällsynta hos primaterna. Ett exempel är familjen spökdjur.
Fortplantningen
Typiskt för primater är att dräktigheten och ungarnas utveckling tar länge tid och att de har en hög livslängd. Deras strategi för att utjämna den låga reproduktionskvoten är att de investerar mycket tid i ungarnas uppfostran. Den kortaste dräktigheten, som tar cirka 60 dagar, finns hos muslemurerna. För de flesta arter ligger denna tid mellan fyra och sju månader. Den längsta dräktigheten med ungefär nio månader förekommer hos människan och gorillan.
Oftast föds bara en unge åt gången och även hos de arter som föder flera ungar samtidigt överstiger antalet sällan två eller tre.
Systematik
Primaterna tillhör inom däggdjuren överordningen Euarchontoglires. Det fastslog man genom undersökningar av primaternas genetiska och molekylära egenskaper. Primaternas närmaste släktingar är ordningen kaguanger (Dermoptera). Spetsekorrar (Scandentia) som tidigare också räknades till primaterna har likheter i skallens byggnad och i levnadssättet, men dessa egenskaper gäller troligtvis för alla däggdjur eller har uppkommit på grund av konvergent utveckling och därför räknas spetsekorrarna som en egen ordning.
Underordningar och familjer
- Strepsirrhini
- Lemurer (Lemuridae)
- Muslemurer (Cheirogaleidae)
- Vesslemakier (Lepilemuridae)
- † Megaladapidae
- Indrier (Indriidae)
- Fingerdjur (Daubentoniidae)
- Lorier (Loridae)
- Galagoer (Galagonidae)
- Haplorhini
- Spökdjur (Tarsiidae)
- Brednäsor - delordning med 5 familjer i Sydamerika
- Kloapor (Callitrichidae)
- Cebusliknande brednäsor
- m.fl.
- Smalnäsor - delordning med 2 överfamiljer
- Människoartade (Hominoidea)
- Markattartade (Cercopithecidae)
Evolution
De äldsta fossilfynden som man utan tvekan kan räkna till primaterna härstammar från tidig eocen (för 55 miljoner år sedan). Släktet Plesiadapis, som är känt från tidsperioden paleocen, räknas idag inte till primaterna. På grund av att de äldsta fynden redan visar uppspaltningen i två underordningar, är det troligt att de äldsta primaterna levde under kritperioden, för ungefär 80 till 90 miljoner år sedan.
De kända fynden från eocen tillhör delordningen Adapiformes, som tillhör Strepsirrhini, respektive delordningen Omomyidae, som liknar familjen spökdjur. Dessa fynd gjordes i Afrika, Asien, Europa och Nordamerika. Medan de primater som förekom i Nordamerika dog ut under oligocen (för cirka 34 miljoner år sedan), utvecklades de som levde på andra kontinenter vidare. De primater som finns idag i Amerika kom dit för ungefär 25 miljoner år sedan. I Europa dog de ickemänskliga primaterna ut under pleistocen. På ett sätt som inte liknar något annat utbredde sig släktet Homo över hela världen under de senaste 100 000 åren, så att det nu finns primater i alla världens hörn.
Primater och människan
I detta avsnitt beskrivs relationen mellan människan och de andra primaterna.
Forskningshistoria
De primater som var tidigast kända av människor i Medelhavsområdet var berberapan i norra Afrika och mantelbabianen i Egypten. Sjöfararen Hanno (död 440 f.Kr.) tog med sig päls från "vilda kvinnor" som troligtvis tillhörde schimpanser. Aristoteles beskrev djur som både har egenskaper av människan och egenskaper av "fyrfota djur" och delade dessa i apor med svans (troligtvis markattor) och babianer. Han beskrev deras tryne och tänder som hundliknande och skapade därmed begreppet "hundapor". I andra århundradet efter Kristus dissekerade Galenos berberapor och drog slutsatser att människans anatomi måste vara likadan. Fram till 1500-talet var hans forskning en viktig grundval för medicinen.
medicin
Föreställningen om primater under medeltiden blandades med historier om fabelväsen, till exempel människoliknande varelser med svans som satyren. Det vetenskapliga släktnamnet för schimpansen, Pan, härstammar från denna figur. 1641 var första gången en levande schimpans kom till Holland. Läkaren Nicolaes Tulpius undersökte djuret och skildrade sina resultat under titeln "indisk satyr". Den engelske läkaren och zoologen Edward Tyson gäller som den person som startade vetenskapen primatologi. Linné skapade den systematik som i stort sett finns ännu idag. Han delade i den tionde upplagan av "Systema Naturae" primaterna i fyra släkten: Homo (människor), Simia (människoapor och andra apor), Lemur (lemurer och "lägre" apor), Vespertilio (fladdermöss). I en tidigare upplaga räknade han även sengångare till ordningen primater.
Andra zoologer gillade inte att människan inräknades på detta sätt. Johann Friedrich Blumenbach delade ordningen i två grupper: Bimana (tvåhänta, alltså människor) och Quadrumana (fyrhänta, alltså ickemänskliga primater). Denna indelning återspeglas också i gamla avbildningar av människoapor. De tecknades alltid med en pinne i handen, vilket skulle visa att bara människor har möjlighet att gå utan hjälp.
Under 1800-talet utvecklades evolutionsteorin och Thomas Henry Huxley räknade i sitt verk Evidence as to Man’s Place in Nature (1863) in människan i denna teori. Detta medförde över många årtionden diskussioner om människan verkligen tillhör aporna. Den brittiske zoologen St. George Mivart, en konservativ katolik och autodidakt, försökte länge vederlägga Darwins och Huxleys teorier. Han menade att jorden inte hade existerat tillräckligt länge för de beskrivna evolutionsprocesserna. Ändå ändrade han Linnés indelning och tog bort fladdermöss från ordningen primater och delade in dem i halvapor och egentliga apor. Denna indelning var gällande ända fram till för några år sedan. Mivart etablerade också en lista över kännetecken som innefattade beskrivningar av nyckelbenet, gripfot med motsättlig stortå och friliggande penis med bakomliggande scrotum.
Under 1900-talet delades forskningen in i ett flertal inriktningar. I stort sett kan man säga att den anatomiska och fysiologiska forskningen minskade och därför ökade fältforskningen och forskningen om bevarandet av primater.
Kulturell betydelse
scrotum
Likheten med människans kroppsbyggnad och några vanor ledde till några mytiska föreställningar. Till dessa vanor räknas solbadet på morgonen, som tyddes som religiös soldyrkan, vrålandet och sångerna samt den förmodade äktenskapliga troheten hos några arter.
I några religioner räknades särskilda primater som heliga djur. Guden Thot i det gamla Egypten framställdes ofta som babian. I den egyptiska dödsboken berättades att babianer sitter i fören på dödsbåten och att den döde kan tala med dem och ansöka om rättvisa i dödsriket. Babianer ställdes under skydd och blev till och med mumifierade.
I Indien betraktas rhesusapor och arten Semnopithecus entellus som heliga. I det indiska nationaleposet Ramayana berättas att dessa apor hjälper prinsen Rama att befria sin hustru från demonernas furste. Bägge arterna finns i stora antal i indiska städer och tempel och de har rätt att plundra trädgårdar och marknadsplatser utan restriktioner. På Madagaskar är arten indri skyddad på grund av att ursprungsbefolkningen trodde att deras förfäder lever vidare i dessa djur. I Kina beskrevs gibbonernas duettsånger i dikter och målningar på grund av att man sätter sångerna i samband med djurens påstådda melankoli.
Primater som husdjur
De äldsta beläggen för primater som husdjur härstammar från det gamla Egypten, där målningar visar hur babianer leds i koppel eller leker med barn. Även från det gamla Kina är gibbonen känd som husdjur. Idag hålls mest människoapor eller mindre arter som dödskalleapan. Mycket känd är Michael Jacksons schimpans. Problemet är att dessa djur oftast fångas som unge och att deras mor dödas vid fångandet. Djurrättsorganisationer avråder från primater som husdjur för att de inte kan hållas på ett sätt som är nödvändigt för dessa djur. Även den stora faran för överföring av sjukdomar i båda riktningar är ett problem.
Primater som bruksdjur
I ordningen primater finns inga klassiska bruksdjur. De används ofta som försöksdjur för medicinsk forskning och provning av kosmetika. Det som är mest bekant är upptäckten av rhesusfaktorn, som upptäcktes 1940 under forskning på rhesusapor. Tidigare var letandet efter försöksdjur en fara för populationen, men idag härstammar dessa djur från egen uppfödning. Det finns en kontroversiell diskussion om meningen och nyttan av dessa djurförsök.
Ett annat sätt att använda primater var för rymdfärder. Den första rymdfarande apan var en dödskalleapa med namnet Gordo som 1958 var ombord på en Redstone-raket. Det följde andra dödskalleapor, rhesusapor och schimpanser som ingick i USA:s, Frankrikes och Sovjetunionens rymdfärdsprogram.
Hot
Det största utdöendet under den senaste tiden har skett på Madagaskar. Denna ö, som upptäcktes av människor först för cirka 1500 år sedan, är hemort för många endemiska djurarter och bland dessa ingår fem familjer av primater. Minst åtta släkten med femton arter har dött ut under denna tidsperiod, troligtvis på grund av jakt i samband med klimatförändringar. Till dessa utrotade primater räknas mest större marklevande djur som jättelemurerna och släktet Archaeoindris, som var lika stora som gorillor, och familjerna Palaeopropithecidae och Archaeolemuridae.
När man betraktar hela jorden är situationen för många primater oroväckande. Den största faran är avverkningen av större skogsområden som bildar levnadsområde för många trädlevande arter. Många arter lever idag bara i en liten del av sitt ursprungliga utbredningsområde. Sedan tillkommer också jakten för att få deras kött och päls. Som nämndes tidigare dör också många mödrar till unga apor när man fångar ungarna för att göra dem till husdjur. Trots att föreningen International Union for Conservation of Nature inte listar någon art av ordningen primater som utrotningshotad finns stora faror för många av dessa arter. Till de arter som är mest hotade räknas spindelapan och lejonapan i Sydamerika, den silverfärgade gibbonen, som bara förekommer på Java, olika arter av släktet Rhinopithecus och en underart av orangutang som förekommer på Sumatra.
Källor
- artikeln är huvudsaklig en översättning från tyska Wikipedia
- [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/15/3736.html]
- [http://runeberg.org/svetym/0103.html]
Kategori:Däggdjur
ja:サル目
ko:영장류
Bonobo
Bonoboapan (Pan paniscus), även kallad dvärgschimpans, är tillsammans med den vanliga schimpansen de människoapa som genetiskt är närmast besläktade med människor.
Jämfört med schimpansen är bonobon aningen mindre, har längre armar och ben och kindtänderna är betydligt mindre. Kroppslängden är 70 till 83 centimeter och när de står upp är de ungefär 150 centimeter långa. De har svarta ansikten och håret på hjässan växer ut mot sidorna.
De lever i fuktiga skogar på höjder lägre än 1500 meter över havet mellan Kongofloden och Kasaifloden.
Bonobon är ett av ytterst få djur som har sex även i annat syfte än fortplantning. Samlag idkas bland annat som hälsning och för att lösa konflikter. Förutom missionärsställning praktiseras oralsex, och gnidande av könsorganen mot varandra ("penisfäktning").
Intern kommunikation i flocken sker i första hand genom tal. Peter Singer har argumenterat för att denna art ska tillerkännas mänskliga rättigheter. Apan lever i kongoflodens dalgång, och har utsatts för utrotningsförsök från lokalbefolkningens sida.
Kategori:Primater
Kategori:Människoartade
ja:ボノボ
Tredje Moseboken
Tredje Mosebok är en av böckerna i Bibelns Gamla Testament. Boken kallas även Leviticus (levitboken eller gudstjänstboken).
Boken innehåller huvudsakligen ceremoniallag, nämligen föreskrifter angående offren, prästernas invigning, rena och orena djur, reningarna, högtiderna och de heliga löftena, således företrädesvis ämnen, som syftar på offer och försoning. Största delen af boken tillhör den avdelning av Pentateuken, som av bibelforskarna kallas Prästkodex.
Kategori:Gamla Testamentet
ja:レビ記
ko:레위기
zh-min-nan: Lāi-bī-kì
Lesbos
Lesbos, nygrek. Lesvos, är en grekisk ö, belägen i Egeiska havet. Öns namn ska ha givit upphov till ordet lesbisk genom Sapfos diktning. Huvudstaden i Lesbos är Mytilene.
Externa länkar
- [http://www.culture.gr/maps/aigaio/lesvos/lesvos.html Grekiska kulturministeriets prefektur på Lesbos] med interaktiv karta
- [http://www.greeknet.com/history1.htm GreekNet - historia och bilder]
kategori:Greklands öar
ja:レスボス島
ko:레스보스
Lesvos
Lesbos, nygrek. Lesvos, är en grekisk ö, belägen i Egeiska havet. Öns namn ska ha givit upphov till ordet lesbisk genom Sapfos diktning. Huvudstaden i Lesbos är Mytilene.
Externa länkar
- [http://www.culture.gr/maps/aigaio/lesvos/lesvos.html Grekiska kulturministeriets prefektur på Lesbos] med interaktiv karta
- [http://www.greeknet.com/history1.htm GreekNet - historia och bilder]
kategori:Greklands öar
ja:レスボス島
ko:레스보스
KärleksdiktKärleksdikt, en dikt/poesi om kärlek.
AmorAmor, Cupido, grek. Eros, kärleksguden i den grekisk-romerska mytologin, ofta avbildad i konsten (ex. amoriner). Enligt en legend av den romerske författaren Apulejus förälskade sig Amor i kungadottern Psyche, men förbjöd henne att se hans ansikte. Efter otaliga lidanden förenades slutligen de två, och hon upptogs till gudavärlden. Motivet har gestaltats av Johan Tobias Sergel.
Se även
- Mytologi: Kärleken
Kategori:Gudar i romersk mytologi
ja:クピド
Platon]
)]]
Platon (på grekiska Πλάτων, Plátōn) (född 427 f.Kr., död 347 f.Kr.) var en grekisk filosof och författare. Han är upphovsman till platonismen som är en av den västerländska filosofins huvudriktningar.
Platon tillhörde kretsen runt Sokrates men frågan om i vilken utsträckning Platons filosofi härrör från Sokrates är omstridd, även om Sokrates förekommer ofta i Platons skrifter.
Platon tillhörde också en av de aristokratiska atenska släkter som politiskt skjutits åt sidan i och med det demokratiska genombrottet i mitten av 400-talet. Avskyn för demokratin och dragningen till olika slag av elitism och auktoritärt styre, om än utövat av rättrådiga män (Väktarrådet, bestående av filosofer), var ett ledmotiv i Platons politiska tänkande. I denna fråga vet man med säkerhet att han följde i Sokrates spår, eftersom Soktrates enligt nästan samtliga källor sägs ha hävdat att politik och juridik borde skötas endast av filosoferna. Två gånger besökte han tyrannen Dionysios hov i Syrakusa på Sicilien med avsikten att förmå honom att upprätta den typ av styrelseskick som var Platons statsideal, dock utan någon framgång.
Efter de misslyckade besöken på Sicilien återvände Platon till Athen och upprättade där sin filosofiskola Akademin, vars prestige och inflytande blev stort. Skolan stängdes först på 500-talet av kejsar Justinianus.
Bland Platons idéer om staten finns mycket som vi idag skulle betrakta som mycket inhumant och totalitärt. Bland annat skulle barn skiljas från sina föräldrar så snart det var möjligt efter födelsen, för att sedan växa upp utan kunskap om vilka deras föräldrar och syskon egentligen var. De skulle istället betrakta alla i ungefär samma ålder som sina syskon, alla i sådan ålder att de kunde vara deras föräldrar som sina föräldrar etc. Endast barn till föräldrar med gynnsamma anlag skulle tillåtas växa upp. Känslomässiga relationer mellan människorna uppmuntrades inte. Människorna skulle delas in i tre klasser och möjligheten att flyttas mellan klasserna var mycket begränsad. Den styrande klassen skulle bland annat ha privilegiet att få ljuga för de övriga om det som låg i statens intresse. Hela iden med Platons stat var i stora drag att få fram ett folk som skulle klara sig bra i krig, inspiration hämtade han bland annat från det grekiska krigarfolket spartanerna.
Platons skrifter räknas till värdslitteraturens klassiker.
Bibliografi
- Apologien
- Faidon
- Gorgias
- Politeia (Staten)
- Symposion (Gästabudet)
- Timaios
Kategori:Politiska teoretiker
Kategori:Grekiska filosofer
ja:プラトン
ko:플라톤
ms:Plato
simple:Plato
th:เพลโต
Kama SutraKama Sutra är standardverket för sex i sanskritlitteraturen i Indien. Verkets fulla titel är Vatsyayana Kama Sutra, vilket översätts till "Aforismer om kärlek, av Vatsyayana"
Boken tros vara skriven någon gång mellan första århundradet f.Kr. och 500-talet, och är en manual för praktiskt sexuellt umgänge mellan man och kvinna.
Se även:
- Tantrisk sex
- Samlagsställningar
Extern länk
- [http://users.forthnet.gr/ath/nektar/kma/main.htm Kama Sutra]
Kategori:Indiens språk och litteratur Kategori:HinduismKategori:Sexualitet
ja:カーマ・スートラ
th:กามสูตร
TantraTantra (sanskr., eg. "varp", "ränning" till en väv; sedan "grundlag", "norm", slutligen "lära", "lärobok"), namn på en del religiös-litterära verk, i vilka mystik och magi spelar huvudrollen.
De bildar en huvudgrupp av de ritualböcker, som tillhör den senare hinduismens mystik. De avser att vara vägledning eller norm (tantra] för bruket av en del magiska och mystiska formler, ofta i form av dialoger mellan Shiva och Durga. Tantraläran omfattar skapelsen, världens undergång, gudarnas dyrkan, förvärv av åtskilliga förmåner, framför allt vissa magiska förmögenheter, samt metoder för att uppnå förbindelse med gudomen, särskilt genom meditation.
Tantraläran har visserligen sin rot i yogasystemet (se samkhya), men under blandning med hinduiska element, särskilt dyrkan av en tillsammans med den manliga gudomen (Shiva) i intim förbindelse tänkt kvinnlig energi (shakti, "makt"), som i shivaismen representeras av Shivas gemål Kali eller Durga. Kulten består i en del mystiska och hemliga orgier (idkande av njutningar, som annars gäller som främmande för religiös dyrkan,
såsom ätande av kött, användning av spritdrycker, promiskuösa erotiska utsvävningar) under allehanda magiska åtbörder och recitering av magiska formler, upprepning av i sig själva betydelselösa stavelser, som skall ha magisk verkan.
Fr.o.m. 600-talet fick denna mystiska praxis insteg i den s.k. nordliga buddhismen (mahayana) och därmed även i den form därav, som benämns den tibetanska lamaismen. Det tibetanska tantra (tib. rgyud) bildar den 7:e avdelningen av lamaismens kanoniska skrifter (Kanjur, äldre Kaigyur) omfattande 22 band, som
innehåller beskrivningar av olika gudomliga väsen, anvisning till anordnande av mandalas (cirklar) till att motta eller uppfånga dessa gudomar, vidare offer, böner, hymner, trollformler samt avhandlingar om astronomi, astrologi, kronologi, medicin och naturfilosofi. Tantraläran studeras vid de tibetanska högskolorna i förbindelse med de
filosofisk-metafysiska lärorna.
Kategori:Hinduism Kategori:Lamaism
ja:タントラ教
Tacitus# Publius Cornelius Tacitus historieskrivare
# Marcus Claudius Tacitus, romersk kejsare i Severiska ätten år 275-276
Shakespear
William Shakespeare, tidigare även stavat Shakspere, kallad the Bard of Avon ("Barden från Avon") och the Swan of Avon ("Svanen från Avon"), född 1564 (trol. 23 april; döpt 26 april) i Stratford-upon-Avon, Warwickshire, England, död 23 april 1616 (enl. Julianska kalendern) i Stratford-upon-Avon, engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Son till John Shakespeare och Mary Arden. Gift 1582 med Anne Hathaway.
Shakespeare ses av många inte bara som Englands nationalskald utan också som världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Redan hans samtida kollega, Ben Jonson, sade "Shakespeare was not of an age, but for all time", att Shakespeare inte var gjord för en livstid, utan för alltid. Den dramatiska verksamheten ägde till stor del rum vid "Globe Theatre", Southwark, i London under den elisabetanska eran.
År 1582 gifte Shakespeare sig med Anne Hathaway, som var omkring åtta år äldre än honom. Exakt datum är inte känt, men det bör ha varit någon gång i december 1582. Året därefter föddes en dotter, som döptes den 26 maj och fick namnet Susanna. Ytterligare två år senare föddes tvillingarna Hamnet och Judith, vilka döptes den 2 februari 1585, Hamnet dog den 11 augusti 1596 vid 11 års ålder. Dödsorsaken blev aldrig faställd.
Shakespeares pjäser har översatts ett flertal gånger till svenska, men de mest kända är gjorda av akademiledamoten Carl August Hagberg som är känd för sina Shakespeareöversättningar - och inte så mycket mer. Hagberg översatte 1600-tals-engelskan till en svenska som då - på 1800-talet - var lätt arkaiserande. Idag är alltså språket rätt ordentligt föråldrat, men inga översättningar är tillnärmelsevis så kända och spridda som Hagbergs trots att till exempel Britt G. Hallqvist tagit sig verket an. Hagbergs översättningar anses allmänt både vara stilsäkra och följa originalen väl.
Bibliografi
För skådespelen anges det år då de troligen sattes upp för första gången, för poesin anges det år då de trycktes.
Skådespel
- Henrik VI del 2-3, 1589-91, (Henry VI)
- Henrik VI del 1, 1591-92, (Henry VI)
- Rikard III 1592-93, (Richard III)
- Förvillelser 1592-93, (The Comedy of Errors)
- Titus Andronicus 1593-94, (Titus Andronicus)
- Så tuktas en argbigga 1593-94, (The Taming of the Shrew)
- Två ungherrar i Verona 1594-95, (The Two Gentlemen of Verona)
- Kärt besvär förgäves 1594-95, (Love's Labour's Lost)
- Romeo och Julia 1594-95, (Romeo and Juliet)
- Rickard II 1595-96, (Richard II)
- En midsommarnattsdröm 1595-96 (A Midsummer Night's Dream )
- Kung Johan 1596-97, (King John)
- Köpmannen i Venedig 1596-97, (The Merchant of Venice)
- Henrik IV 1597-98, (Henry IV)
- Mycket väsen för ingenting 1598-99, (Much Ado about Nothing)
- Henrik V 1598-99, (Henry V)
- Julius Caesar 1599-1600, (Julius Caesar)
- Som ni behagar 1599-1600, (As You Like It)
- Hamlet 1600-01, (Hamlet)
- Muntra fruarna i Windsor 1600-01, (The Merry Wives of Windsor)
- Trettondagsafton 1601-02 (Twelfth Night)
- Troilus och Cressida 1601-02, (Troilus and Cressida)
- Slutet gott, allting gott 1602-03, ((All's Well that Ends Well)
- Lika för lika 1604-05, (Measure for Measure)
- Otello 1604-05, (Othello)
- Kung Lear 1605-06, (King Lear)
- MacBeth 1606, (Macbeth)
- Antonius och Cleopatra 1606-07, (Anthony and Cleopatra)
- Coriolanus 1607-08, (Coriolanus)
- Timon av Athen 1607-08, (Timon of Athens)
- Perikles 1608-09 (Pericles)
- Cymbeline 1609-10, (Cymbeline)
- En vintersaga 1610-11, (The Winter's Tale)
- Stormen 1611-12, (The Tempest)
- Henrik VIII 1612-13, (Henry VIII)
Poesi
- Venus och Adonis 1593, (Venus and Adonis)
- Våldtäkten av Lucretia 1594, (The Rape of Lucrece)
- Sonetter 1609, (Sonnets)
Externa länkar
- [http://www.opensourceshakespeare.org Open Source Shakespeare (complete works)]
- [http://runeberg.org/hagberg/ Hagbergs översättningar av Shakespeares samlade pjäser, på Projekt Runeberg]
- [http://runeberg.org/sonetter/ Shakespeares sonetter i översättning av Carl Rupert Nyblom, på Projekt Runeberg]
- [http://www.shakespearesallskapet.se Shakespearesällskapet i Sverige]
Shakespeare
ja:ウィリアム・シェイクスピア
ko:윌리엄 셰익스피어
ms:William Shakespeare
simple:William Shakespeare
th:วิลเลียม เชกสเปียร์
SodomiSodomi, ursprungligen "tillfredsställande av könsdriften
genom onaturlig otukt", är en numera övergiven svensk brottstyp, avseende homosexualitet och tidelag. Den som bedrev sodomi kallades sodomit. Ordet kommer från stadsnamnet Sodom. Sodomi är fortfarande i olika former kriminaliserat på många håll. I USA ogiltigförklarade högsta domstolen så sent som 2003 flera delstatslagar som kriminaliserade sodomi.
Personer dömda för sodomibrott
Genom åren har många berömda personer blivit anklagade för sodomi. Ett urval:
- Oscar Wilde
- Alan Turing
Kategori:Juridisk termKategori:Rättshistoria
New York
, sett från Empire State Building.]]
Empire State Building i bakgrunden]]
New York, New York City, officiellt City of New York, är USA:s folkrikaste stad med över 8 miljoner invånare. Staden ligger i delstaten New York och kallas även för The Big Apple.
New York tillhör en grupp av få städer i världen som kallas världsstäder. Detta genom att vara ett center för internationell finansmarknad, politik, kommunikationer, musik, mode och kultur. New York City är en mångkulturell stad, i princip alla folkgrupper runt om i världen finns representerade. Ungefär en tredjedel av invånarna är födda utanför USA.
Historia
De första euopéerna som bosatte sig på vad som idag är New York City var holländare. År 1626 köpte dessa södra Manhattan av indianer och grundade kolonin Nieuw Amsterdam (Nya Amsterdam). År 1664 tog England över staden efter svagt motstånd från holländarna. Det nya namnet på kolonin blev New York efter James II som var med och betalade övertagandet. Mellan åren 1785 och 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden 30 000 invånare och var därmed den största i Nordamerika. Denna siffra dubblades sedan ungefär vart tionde år. 1870 hade staden redan en miljon invånare. För många invandrare blev New York den första bilden av USA, Ellis Island var nämligen under lång tid huvudhamnen för emigranter.
Det var på Manhattan i New York som tvillingtornen World Trade Center stod före terroristattacken 11 september 2001, se vidare 11 september-attackerna.
Stadsdelar
11 september-attackerna
New York City är uppdelat i 5 större distrikt (boroughs) där varje distrikt är ett eget county (invånarantal från 2002):
- Manhattan - New York County, 1 537 195 invånare
- Bronx - Bronx County, 1 332 650 invånare
- Brooklyn - Kings County, 2 465 326 invånare
- Queens - Queens County, 2 229 379 invånare
- Staten Island - Richmond County, 443 728 invånare
Kollektivtrafik
New York är en av få städer i USA där bilen inte är det självklara transportmedlet. Tunnelbanans 28 linjer trafikerar med hjälp av 6400 vagnar över 450 stationer. Vissa linjer är så kallade expresslinjer, de skippar många stationer och stannar bara vid större stationer, det är vanligt att ta ett lokaltåg till närmaste expressstation och byta till ett expresståg för att komma fram snabbare. Dagligen görs över 4,5 miljoner resor i tunnelbanan, dygnet runt. En resa kostar för närvarande 2 US-dollar. Tågen går generellt var 2-5 minut i högtrafik, var 4-10 minut under dagtid och var 20 minut på natten.
Tågen går dygnet runt.
Tunnelbanans
Museer och kulturella institutioner
- American Folk Art Museum
- American Museum of the Moving Image
- American Museum of Natural History
- Hayden Planetarium
- Brooklyn Academy of Music
- Brooklyn Botanic Gardens
- Brooklyn Museum
- Carnegie Hall
- Center for Architecture
- Cooper-Hewitt National Museum of Design
- Ellis Island Immigration Museum
- Frick Collection
- The Drawing Center
- Gracie Mansion
- International Center of Photography
- Intrepid Sea-Air-Space Museum
- Irish Hunger Memorial
- Jewish Museum (of New York)
- Jacques Marchais Museum of Tibetan Art
- Historic Richmond Town
- Lincoln Center for the Performing Arts
- Lower East Side Tenement Museum
- Metropolitan Museum of Art – även kallat"The Met"
- The Cloisters
- Morgan Library
- Municipal Art Society
- Museo del Barrio, El
- Museum for African Art
- Museum of the City of New York
- Museum of Jewish Heritage
- Museum of Chinese in the Americas
- Museum of Modern Art
- Museum of Television and Radio
- National Museum of the American Indian
- New York Botanical Garden
- New York City Police Museum
- New York City Fire Museum
- New York Historical Society
- New York Hall of Science
- New York Public Library
- New York Transit Museum
- New Museum of Contemporary Art
- Noguchi Museum (även kallat The Isamu Noguchi Garden Museum)
- P.S.1 Contemporary Art Center
- Queens Museum of Art
- Radio City Music Hall
- Skyscraper Museum
- Socrates Sculpture Park
- Solomon R. Guggenheim Museum
- Studio Museum in Harlem
- Theodore Roosevelt Birthplace
- Whitney Museum of American Art
- Staten Island Institute of Arts & Sciences
Staten Island Institute of Arts & Sciences
Sevärdheter
Skyskrapor
- Empire State Building
- Chrysler Building
- Flatiron Building
- MetLife Building (Tidigare PanAm Building)
- Rockefeller Center
- Citicorp Center
- United Nations headquarters
- Woolworth Building
- Trump Tower
- Ground Zero
Övriga byggnader
- Madison Square Garden
- Yankee Stadium
- Shea Stadium
- St Patricks Cathedral
- Trinity Church
- Grand Central Terminal
- New York Public Library
Monument och parker
- Frihetsgudinnan (Statue of Liberty)
- Grants tomb
- Central Park
- Battery Park
Berömda platser och gator
- Ellis island
- Broadway
- Wall Street
- Times Square
Se även
- Long Island
Externa länkar
- [http://www.iloveny.se Iloveny.se]
- [http://www.newyorkguiden.se New York-guiden]
- [http://www.travelpix.nu/newyork/frameindex.htm Travelpix om New York]
- [http://www.resfeber.se/guidebooks/pdf/newyork.pdf Vagabonds reseguide (PDF)]
- [http://www.new-york-turist.se/ New York Turist]
Kategori:New Yorks städer
ja:ニューヨーク (市)
ko:뉴욕
simple:New York City
zh-cn:纽约市
zh-tw:紐約市
USA: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till | | |