Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Inflation

Inflation

Denna artikel handlar om det ekonomiska begreppet inflation. Se även Inflation (kosmologi) ---- Inflation innebär att ett lands penningvärde urholkas. Den kan uppkomma på olika sätt: Om människor vill köpa mer än vad företagen kan producera, om den totala efterfrågan är större än det totala utbudet på varor och tjänster, stiger priserna och vi får inflation. Inflation kan också uppkomma genom att kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger, exempelvis när löner eller oljepriser ökat ovanligt kraftigt. Dessutom skapar inflationsförväntningar ytterligare inflation genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation. En förutsättning för, och möjligen också orsak till inflation är en ökande penningmängd. Om staten söker stimulera ekonomin genom att spendera pengar på ex.vis nya arbeten kan detta leda till inflation. Inflationens verkningar (förutom att både löner och priser stiger) är en omfördelning av både förmögenheter och inkomster. Dessutom påverkas utrikeshandeln av höjda prisnivåer. Inflationsbekämpning drivs genom åtstramningspolitik för att dämpa efterfrågan. Det är främst genom att höja skatter och räntor samt minska de offentliga utgifterna, som man kan kyla av den överhettade ekonomin som orsakar inflationen. Det är viktigt att en inflationsbekämpande politik görs trovärdig så att inflationsförväntningarna dämpas. Den svenska riksbankens inflationsmål är för närvarande (2005) 2%. Kategori:Nationalekonomi

Externa länkar


- [http://www.historia.se Sveriges inflation 1800-2000 - Portalen för historisk statistik] ja:インフレーション ko:인플레이션 ms:Inflasi simple:Inflation

Inflation (kosmologi)

Inflation är ett begrepp som används inom kosmologi bl.a. för att förklara hur det kan komma sig att universum ser ut att vara så likformigt i alla riktningar, vilket i Big Bang-modellen annars är synnerligen svårförklarat. Även verkar det kunna ge en indikation på varför universum är så platt som det är. Principen är att universum under någon bråkdels sekund nästan direkt efter smällen expanderade extremt fort - storleken beräknas ha ökat ungefär 1028 gånger.

Horisontproblemet

Man kan visa, att om universum efter Big Bang har expanderat på det vis som dagens fysikaliska kunskap anger, så kan vi se galaxer på himlen som ligger alltför långt bort från varandra för att de någonsin ska ha kunnat befinna sig inom synhåll från varandra. (Om universum, vilket det verkar vara, är 15 miljarder år gammalt, så kan ingen information ha passerat en längre sträcka än 15 miljarder ljusår. Om vi nu hittar galaxer som ligger 10 miljarder ljusår bort åt vardera hållet, så är avståndet däremellan 20 miljarder ljusår..). Men bakgrundsstrålningen som kommer från dessa två galaxer är precis lika intensiv - skillnaden är inte mer än ungefär en del på 100 000. Detta kan knappast vara ett sammanträffande, alltså "måste" dessa två områden av rymden en gång ha legat tillräckligt nära varandra för att informationsutbyte ska ha kunnat ske. Inflationen ger en förklaring till hur detta har kunnat ske. 1

Universums flathet

När man försökt beräkna hur krökt universum är idag, så kommer man fram till en densitetsparameter Ω0 på mellan 0,03 och 2, där densiteten 1 betyder krökningen 0, d.v.s. ett platt universum där expansionshastigheten är precis tillräckligt stor för att uppväga gravitationens sammandragande krafter. Men denna parameter ändras med universums expansion på ett förutsägbart sätt och det går att räkna ut att Ω0 vid tiden 1 s efter Big Bang bör legat i intervallet 1 ± 10-15, vilket indikerar att universum var synnerligen platt då. Hur kan detta ha kommit sig?

Inflationens försök till svar

Inflationsteorin föreslog 1981 av Alan Guth, som ursprungligen förklarade den med en fasövergång i universum. Principen är likadan som när underkylt vatten fryser - vattnet håller en temperatur ganska långt under 0° (vilket det kan göra under särskilda omständigheter), men när det väl börjar frysa, så frigörs energi som värmer upp både vatten och is. Guths ide var att universum genomgick en liknande process ungefär 10-35 sekunder efter Big Bang, då temperaturen bör ha varit tillräckligt hög för att det ska vara tillfället då de starka och svaga kärnkrafterna ska ha delats upp i två olika krafter. Energin som frigjordes i samband med detta ska ha kunnat få allt att formligen explodera i en exponentiell tillväxt, som bara varade några mycket korta ögonblick (vi talar fortfarande små bråkdelar av en sekund), men under vilken tid universum storlek kan ha ökat så mycket som 1028 gånger. Denna starka tillväxt bör ha kunnat förklara både flatheten (en noggrannare räkning ger att inflationsteorin förutsäger att densitetsparametern idag då i verkligheten bör ligga inom 1/10 000 från värdet 1, och att delar av universum som idag ligger alltför långt ifrån varandra verkligen en gång, låg tillräckligt nära varandra för att ha kunnat påverka varandra, och därmed orsaka att bakgrundsstrålningen är så jämn som vi observerar. Dessutom verkar inflationen kunna beskriva de mer storskaliga företeelserna i universum - galaxer, galaxhopar, superhopar - genom att beskriva dem som uppblåsta kvantvariationer i det pre-inflatoriska universumet.

Källa


- Michael Rowan-Robinson: Cosmology, 3:rd ed. (1996) ISBN 0-19-851884-6 kategori:Astrofysik kategori:kosmologi ja:宇宙のインフレーション

Efterfrågan

Efterfrågan, tillsammans med tillgång ett grundläggande begrepp inom den ekonomiska teorin. Något förenklat kan man säga att efterfrågan av en vara eller tjänst är hur mycket av varan eller tjänsten man får sålt under givna förutsättningar. Efterfrågan beror av ett flertal faktorer, framför allt varans/tjänstens pris. Kategori:Ekonomi

Utbud

Tillgångar, inom ekonomi summan av värdet på egendom (inklusive immateriell egendom) likvida medel och fordringar. Tillgångar utgör den ena sidan i en balansräkning eller -rapport och är alltid lika stor som skulder och eget kapital tillsammans. Utbud är i mikroekonomisk mening den totala kvantitet av en vara eller tjänst som en säljare är beredd att sälja till varje givet pris. Under en perfekt marknad är utbudet detsamma som ekvationen som beskriver marginalkostnaden för produktionen.

Se även


- skuld (företagsekonomi)
- kapital Kategori:Företagsekonomi

Tjänster

Tjänst, begrepp inom ekonomisk vetenskap. En tjänst är en mängd arbete som betingar ett värde för en konsument - förutsatt att värdet inte finns hos en producerad vara - och därför kan utföras mot ekonomisk ersättning. Detta kallas tjänsteproduktion. I dagligt tal används ordet "tjänst" främst för att beteckna obetalda tjänster. Den som yrkesmässigt utför tjänster kallades förr tjänsteman. Kategori:Ekonomi

Lön

Lön, ersättning som betalas till anställd för utförande av arbete. Lön utbetalas i regel i pengar. Om lönen ej är i pengar betalas den in natura, dvs med olika former av varor eller tjänster. Lön existerar även i form av ett adverb, att någonting är lönt, t.ex. är det lönt att fortsätta den här färden. Man kan på samma sätt tala om att någonting är olönt.

Se även


- Arbete
- Arbetstvist
- Inkomstskatt Kategori:Ekonomi Kategori:Arbetsliv

Löntagare

Arbetstagare, benämning på person som är anställd hos en arbetsgivare. Kategori:Arbetsliv

Staten

Staten (Polit'eia), Platons huvudarbete, en dialog omfattande 10 böcker, i vilken författaren med utgångspunkt från en undersökning av rättskaffenshetens begrepp och på grundvalen av sin filosofiska livsåskådning framställer sin ryktbara lära om idealstaten. Kategori:Filosofi

Pengar

Pengar är ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster som är baserat på utbytbara och lagringsbara enheter. Vanligen består detta av mynt och sedlar vars värde delvis garanteras av en stat. Pengar har flera syften:

Värderingssystem

I en ren naturahushållning så måste varje ekonomisk transaktion inbegripa direkta värderingar av varorna i förhållande till varandra. Hur många kycklingar är en gris värd? Hur många datorspel är jag beredd att ge för en cykel? Och hur många kycklingar är ett datorspel värt? Om jag har en gris, hur kan jag byta den så jag får tag på en cykel? Detta blir omedelbart mindre komplext om man kommer överens om en enhet att mäta alla varors värde i, en så kallad valuta (som är ett italiensk ord som betyder just värde). Denna enhet kan vara baserad antingen på fysiska varor, det finns exempel på kulturer i Stilla Havet som räknar rikedom i grisar, eller så kan värdskalan vara abstrakt, som dom flesta av dagens pengar. Dom flesta tidiga pengasystem baserades på vikten av ädelmetaller, framförallt silver och guld, vilket är ursprunget till dagens mynt.

Betalningsmedel

Det gemensamma värdesystemet får en ytterligare fördel när det kan användas som betalning. Man behöver inte längre hitta någon att byta med, utan det går bra att sälja det du har till en person och sedan köpa det du vill ha av en annan. Värderingssystem baserade på faktiska varor kan användas som betalningsmedel automatiskt. För mer abstrakta värderingssystem behöver man någon som kan tillverka och kontrollera bytesmedlen, vilket typiskt är uppgiften för en centralbank.

Värdelagring

Pengar kan också användas som värdelagring. Man behöver inte längre ha ett konstant försörjningssätt, utan kan tjäna pengar periodvis för att sedan leva på detta.

Se även


- Vadmal som gammalt betalningsmedel
- kontanter
- Mammon Kategori:Betalningsmedel ja:貨幣 ko:돈 simple:Money

Inkomst

Inkomst är vanligtvis den summa pengar en person tjänat genom arbete.

Internationellt

Personlig inkomst efter skatt i olika länder.

Förenta Staterna

Q3 2004 "wages and other labor income" var 6,256.8 miljarder annualiserat ([http://www.federalreserve.gov/releases/Z1/current/accessible/f7.htm]). Det är $47,762 per skattebetalande person och år (6,256.8/0.131) ([http://www.irs.gov/taxstats/article/0,,id=102886,00.html]).

Sverige

Inkomst var i snitt 155,300 kronor ($23,200) under 2002 ([http://www.scb.se/templates/Publikation____90832.asp Inkomstfördelningsundersökningen 2002], [http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28883.asp Disponibel inkomst]), 162,400 inklusive kapitalvinst ([http://www.scb.se/templates/Publikation____90830.asp]). Det är 49 % av medelinkomsten i landet med högst medelinkomst 2004 (Amerikas förenta stater) (23,200/47,762). I Danderyds kommun (30 000 invånare) var den disponibla inkomsten 240 000 kr under 2003 (369537
- 0,65 efter skatt) ([http://www.scb.se/templates/pressinfo____118507.asp Pressmeddelande från SCB]).

Se även


- Hushållens balansräkning
- Miljonär

Externa länkar


- [http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=1734 Inkomstfördelningsundersökningen 2002. Redovisning på riksnivå]

Offentlig

Offentlig anger bl.a om en verksamhet är finansierad av allmänna medel, (skatteintäkter från stat, kommun och landsting) och därmed blir satt under särskild lagstiftning, bl.a offentlighetsprincipen. Offentlig verksamhet kan också vara privat- eller föreningsägd, tex restauranger, parker, evenemangsplatser som Folkets Hus, bio, bensinstationer osv, där syftet är att erbjuda tillgänglighet för allmänhet. Delar av den särskilda lagstiftningen gäller då, t.ex brandskyddsregler, miljö- och hälsoaspekter i verksamheten, men inte offentlighetsprincipen i annat än myndighetsärenden. Offentlig lokal omgärdas av hårdare krav än hemmiljö. Till dessa räknas utöver ovanstående också kyrkor, ålderdomshem, serviceboende, sjukhusvård, skola, barnomsorg och omsorgsverksamhet som inte sker i vårdtagarens hem. kategori:Samhälle

Riksbanken

Riksbanken, Sveriges centralbank. Den grundlades redan 1668 under namnet Riksens Ständers Bank och är därmed världens äldsta centralbank. Huvudkontoret ligger sedan 1976 på Brunkebergstorg i Stockholm. Dess chef utses av regeringen för fem år i taget. Vid 300-årsjubileet år 1968 instiftade Riksbanken ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen.

Förste deputerad


- Karl Langenskiöld, 1901-1912
- Victor Moll, 1912-1929
- Ivar Rooth, 1929-1929, tf

Riksbankschefer


- Ivar Rooth, 1929-1948
- Klas Böök, 1948-1951
- Mats Lemne, 1951-1955
- Per Åsbrink, 1955-1973
- Krister Wickman, 1973-1976
- Carl Henrik Nordlander, 1976-1979
- Lars Wohlin, 1979-1982
- Bengt Dennis, 1982-1993
- Urban Bäckström, 1993-2003
- Lars Heikensten, 2003-

Se även


- Helgeandsholmen
- Södra Bankohuset
- Norra Bankohuset
- Tumba bruk

Extern länk


- [http://www.riksbanken.se Sveriges Riksbank] Kategori:Centralbanker ja:スウェーデン国立銀行

Kategori:Nationalekonomi

Huvudartikel: Nationalekonomi Kategori:Ekonomi Kategori:Samhällsvetenskap

Софи Марсо

Софи Марсо (на френски: Sophie Marceau) е френска актриса, родена на 17 ноември 1966 г. в Париж. Омъжена е за режисьора Анджей Жулавски.

Избрана филмография


- „Белфегор: Фантомът на Лувъра“ (2001)
- „Вярност“ (2000)
- „Само един свят не стига“ (1999)
- „Сън в лятна нощ“ (1999)
- „Който търси — намира“ (1999)
- „Маркизата“ (1997)
- „Ана Каренина“ (1997)
- „Отвъд облаците“ (1995)
- „Смело сърце“ (1995)
- „Дъщерята на Д'Артанян“ (1994)
- „Фанфан“ (1993)
- „Тихоокеанска градинка“ (1990)
- „Моите нощи са по-красиви от вашите дни“ (1989)
- „Студентката“ (1988)
- „Шуани“ (1988)
- „Надолу към ада“ (1985)
- „Полиция“ (1985)
- „Луда любов“ (1985)
- „Форт Саган“ (1984)
- „Купонът II“ (1982)
- „Купонът“ (1980)

Външни препратки


- [http://www.imdb.com/name/nm0000521/ Информация за Софи Марсо при IMDB.com] Марсо, Софи

wynajem Sepsa sylwester hotels edinburgh uk mieszne filmy










































:: RELATED NEWS ::
Catégorie:Littérature britannique
Catégorie:Culture britannique Britannique Britannique ja:Category:イギリス文学 Families, genera and species in the Magnoliophyta order Sapindales.--> Catégorie:Rosidae Catégorie:Arbre Drancy. Il a notamment composé La boîte de jazz, Joueurs de blues, Les vacances au bord de la mer, entre autres ; Super Nana (de Jean-Claude Vannier) est son titre fétiche qu'il interprète sur scène. Jonasz, Michel Jonasz, Michel
Chaîne linéaire
En chimie organique, on dit qu'un hydrocarbure est à chaîne linéaire si tous ses atomes hydrocabonés se placent les uns à la suite des autres et ayant la forme : CH3-CH2-CH2-CH2-CH2-CH2-CH2-CH3 par exemple (Octane normal) Evidemment, il existe différentes formes insaturées ou ramifiées du produit ci-dessus, mais dont la chaîne garde toujours sa linéarité, contrairement aux chaînes cycliques qui elles ont la forme d'un hexagone. Catégorie:Chimie organique
Michael von Faulhaber
Catégorie:Homme d'Église Michael von Faulhaber (Klosterheidenfeld, actuelle Röthlein, Allemagne, 5 mars 1869–Munich, 12 juin 1952), dignitaire de l'

TDI
TDI est le sigle de :
- tissular doppler imaging (en imagerie médicale) : voir effet Doppler-Fizeau
- un projet informatique de parefeu libre pour Microsoft Windows : voir [http://sourceforge.net/projects/tdifw TDI FireWall]
- une des pétrole brut en déterminant sa viscosité. La détermination de la viscosité du brut ou d'une fraction quelconque extraite de ce brut suit des méthodes bien précises et selon des normes telles que ASTM (American Society for Testing and Materials), NF (Normes Françaises) ou IP (Institute of Petroleum). En pratique, il existe différentes unités de mesure de la viscosité : cSt (centistock), Seybolt, Seybolt Fu
Athanase d'Alexandrie
Saint Athanase d'Alexandrie (298 - 2 mai 373) fut le 20e patriarche d'Alexandrie, au IVe siècle. L'Église copte orthodoxe le considère comme l'un de ses « Papes » et, dans sa liturgie, l'appelle l'"apostolique". On l'appelle aussi "phare de l'Orient" et "colonne de la foi". Les autres Églises orthodoxes, ainsi que l'Église catholique, reconnaissent unanimement l'importance de ce
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org