Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Kanton

Kanton

:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou. Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner Kategori:Regionala politiska indelningar

Guangzhou

Guangzhou (广州 eller 廣州, på pinyin Guǎngzhōu, på svenska även Kwangchou eller Kanton) är en stad och prefektur i södra Kina. Den är huvudstad i provinsen Guangdong. Guangzhous stadskommun (Guangzhou Shi) hade vid senaste folkräkningen, år 2000, 8,5 miljoner invånare på en yta av cirka 3 200 km². Guangzhou är beläget i det extremt snabbväxande och ekonomiskt expanderande området runt Pärlflodens delta. Guangzhou med omgivning räknas bland världens snabbast växande storstadsregioner. Det finns ingen riktigt bra officiell definition av storstadsregionen men cirka 25 miljoner invånare bor inom en yta av cirka 12 500 km² och detta område ökade med över 1 miljon invånare per år mellan folkräkningarna 1990 och 2000 (från 12,5 miljoner till strax under 25 miljoner). Inom denna region hittar man förutom Guangzhou även andra större städer som till exempel Dongguan, Nanhai och Zhongshan. Guangzhou var den plats där Svenska Ostindiska Companiet gjorde sina kinaaffärer. Kategori:Orter i Kina ja:広州 ko:광저우

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv


- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar


- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Luxemburg

----
Grand-Duché de Luxembourg
Großherzogtum Luxemburg   
Grousherzogdem Lëtzebuerg
125px Bild:Luxemburgs statsvapen.gif
(i detalj)
Nationellt valspråk: Mir wëlle bleiwe wat mir sin
(luxemburgiska för "vi vill förbli det vi är")
Bild:LocationLuxembourg.png
Officiella språk franska, tyska, luxemburgska
Huvudstad Luxemburg
StatschefStorhertig Henri
PremiärministerJean-Claude Juncker
Yta
 - totalt
 - % vatten
rankad 166:e
2 586 km²
obetydligt
Folkmängd
 - totalt
befolkningstäthet
 - inv/km²
rankad 162:a
468 571
rankad 45:e
181,2
Självständighet
 - deklarerad
 - erkänd

1835
11 maj 1867
ValutaEuro (luxemburgska euromynt)
TidszonUTC +1
NationalsångOns Hémécht
Toppdomän.LU
Landskod352
Luxemburg (franska: Luxembourg; tyska: Luxemburg; luxemburgska: Lëtzebuerg) är ett storfurstendöme beläget vid skärningspunkten mellan Belgien, Tyskland och Frankrike. Landet var en av de sex ursprungliga medlemmarna i EEG (senare EG och EU). Luxemburg räknas som världens minsta helt oberoende stat.

Historia

Luxemburg grundades som politisk enhet 963, och blev storfurstendöme 1815 under nederländsk överhöghet. Sedan Belgien blivit självständigt från Nederländerna förlorade Luxemburg mer än halva sitt territorium till denna nya stat 1839. I gengäld blev den politiska självständigheten större, och 1867 var Luxemburg en suverän stat.

Demografi

Folkspråket luxemburgiska är nära besläktat med tyskan, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. De flesta invånarna är romerska katoliker.

Politik

Luxemburg är en konstitutionell monarki

Administrativ indelning

Luxemburg är indelat i tre distrikt som i sin tur består av tolv kantoner.
- Luxemburg
  - Capellen
  - Esch-sur-Alzette
  - Luxemburg
  - Mersch
- Diekirch
  - Clerf
  - Diekirch
  - Redingen
  - Vianden
  - Wiltz
- Grevenmacher
  - Echternach
  - Grevenmacher
  - Remich

Karta

Remich Kategori:Luxemburg Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater als:Luxemburg ja:ルクセンブルク ko:룩셈부르크 ms:Luxembourg simple:Luxembourg th:ประเทศลักเซมเบิร์ก zh-min-nan:Luxembourg

Schweiz kantoner

Schweiz är indelat i 23 kantoner, delstater. Kantonerna Appenzell, Basel och Unterwalden är delade i halvkantoner. Kantonerna är sedan uppdelade i c:a 3000 kommuner.
- Aargau
- Appenzell
  - Appenzell Ausserrhoden
  - Appenzell Innerrhoden
- Basel
  - Basel-Landschaft
  - Basel-Stadt
- Bern
- Fribourg
- Genève
- Glarus
- Graubünden
- Jura
- Luzern
- Neuchâtel
- Sankt Gallen
- Schaffhausen
- Schwyz
- Solothurn
- Thurgau
- Ticino
- Unterwalden
  - Nidwalden
  - Obwalden
- Uri
- Valais
- Vaud
- Zug
- Zürich als:Kanton (Schweiz) ja:スイスの地方行政区画 ko:스위스의 주 simple:Canton

Kategori:Regionala politiska indelningar

Kategori:Geografiska politiska indelningar

石城县

石城是江西省赣州东部的一个县,东临福建省宁化的“客家祖地”石壁,是客家语言、文化形成的重要地点之一。

行政区划

Category:江西行政区划

cukrzyca Randki warsaw map mieszne gry Calling Cards










































:: RELATED NEWS ::
Hyphessobrycon loretoensis
Der Loretosalmler (Hyphessobrycon loretoensis) ist ein in den Gewässern Ostperus beheimateter Vertreter der Salmler-Gattung Hyphessobrycon. Er erreicht eine Länge von nur 4 cm. Der friedliche Schwarmfisch wurde 1938 erstmals nach Europa<
Gerhard Berger
Gerhard Berger (
- 27. August 1959 in Wörgl / Tirol) ist ein ehemaliger Formel 1-Rennfahrer (von 1984 bis 1997) und Ex-Motorsportdirektor bei BMW. Von allen 20. September 1778 in Lahetaguse auf Ösel, heute die estnische Insel Saaremaa; † 13. Januar 1852 (andere Quelle: 15.01.1852) in
Funkenerosion
Funkenerosion, kurz EDM (electrical discharge machining), ist ein abtragendes Fertigungsverfahren, das auf elektrischen Entladevorgängen zwischen einer Elektrode (Werkzeug) und einem leitenden Werkstück beruht. Die Bearbeitung findet in einem nichtleitenden Medium, dem Dielektrikum statt. Die Elektrode wird dabei auf ein sehr enges Spaltmaß (< 0,5 mm) an das Werkstück herangeführ
Davorin Jenko
Davorin Jenko (
- 9. November 1835 in Dvorje; † 25. November 1914 in Ljubljana) war ein slowenischer Komponist und Diri
Harmonische Funktion
Eine Funktion u(x,y) heißt harmonisch in einem Gebiet D, falls sie zweimal stetig differenzierbar ist und die Laplace-Gleichung auf dem Gebiet erfüllt, also \Delta u(x,y)= 0, \; (x,y) \in D Hierbei ist \Delta der Laplace-Operator. Der Begriff ist von Bedeutung in der Funktionentheo
Bias (Anhalt)
Zerbst ist eine Stadt im Bundesland Sachsen-Anhalt und Kreisstadt des Landkreises Anhalt-Zerbst.

Geografie

Die anhaltische Stadt Zerbst liegt ca. 13 km nördlich der mittleren Elbe, etwa auf halbem Wege zwischen den Städten Magdeburg und Wittenberg
Carlos Vives
Carlos Vives (
- 7. August 1961 in Santa Marta/Kolumbien) ist ein kolumbianischer Sänger und Schauspieler. In seinem Heimatland ist Vives seit Mitte der 80er-Jahre ein Star. Damals begann er in verschiedenen Bands zu spielen und wirkte außerdem als Schauspieler in lateinamerikanischen Seifenopern, den Telenovelas, mit. Doch seine große Leidenschaft ist es,
Faddej Faddejewitsch Bellinghausen
Fabian Gottlieb Thaddeus (Faddej Faddejewitsch) von Bellingshausen (russ.: Беллингсгаузен, Фаддей Фаддеевич) (
- 20. September 1778 in Lahetaguse auf Ösel, heute die estnische Insel Saaremaa; † 13. Januar 1852 (andere Quelle: 15.01.1852) in
Zürcher Weinland
Das Weinland ist eine Region im Norden des Schweizer Kantons Zürich. Das Weinland wird im Westen und Norden durch den Rhein, im Osten durch den Kanton Thurgau und im Süden durch den Irchel und die Stadt Winterthur begrenzt und ist in etwa mit de
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org