Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Konstarterna

Konstarterna

Med konst avses ofta konstverken och deras kvaliteter. När man istället talar om konstarter eller konstens arter är det istället de kreativa aktiviteter som ligger bakom dessa verk som avhandlas. Denna artikel handlar alltså i första hand om kunnandet - den inomdisciplinära kunskapen - och, som en följd därav, blir det snarare konstnärernas perspektiv som dominerar än publikens eller konstkritikernas; det är snarare traditionellt kunnande än historieskrivning och bildförståelse som beskrivs.

Konstarterna

Här redogörs (kommer att redogöras) helt kort för de konstarter som brukar kallas de sköna konsterna. Jämför också med de fria konsterna. Läs mer om respektive konstart i deras enskilda artiklar.

Bildkonst

Måleri - Teckning - Grafik - Fotografi - Film - Videokonst : Se vidare: Bildanalys, Färg, Gestaltpsykologi, Mimesis

Arkitektur

Arkitektur - Konstruktion - Landskapsarkitektur - Stadsplanering

Skulptur

Skulptur - Installation - Ready-made

Musik

Musik - Musikhistoria - Lista över musikgenrer

Litteratur

Poesi - Litteratur - Prosa

Konsthantverk


- Konsthantverk

Se även


- De sköna konsterna
- De fria konsterna Kategori:Konst

Konst

Konst (från forngermanskans kunst, kunnande) är en skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet. Ursprungligen avsåg konst alla människans aktiviteter och var alltså synonymt med vetenskap. Idag kan det väsentligen uppfattas som ett uttryck för mänsklig kreativitet. Då varje konstnär själv väljer vilka regler och kriterier som gäller för hans eller hennes konst är konst lika svårt att definiera som det är att utvärdera. Det kan sägas att konst är processen att välja ett medium, och de produkter som följer av denna process; de regler som styr mediets egenart; och de värderingar som avgör hur en övertygelse, en idé, en förnimmelse eller en känsla bäst uttrycks i detta medium. För en vidare förklaring av det nutida konstbegreppet se även Samtida konst.

Konstbegreppet

: Huvudartikel: Konstbegreppet Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Även om man bör var försiktig med att läsa in en linjär evolution i historiska processer tycker man sig gärna skönja en process genom historien där konsten vilat på flera fundament - kunnande - handling - objekt - omdöme - och tonvikten gradvis förflyttats från de tidigare till de senare. Emellertid kan konst sägas omge sig med alla dessa begrepp, och konst kan lika gärna beskrivas som en aktivitet eller produkt som befinner sig i korselden mellan dem. Man bör också betänka att begreppet konst ofta används synonymt med andra begrepp och dess innebörd och användning kan skifta mellan såväl individer, kulturer och epoker. I antikens Grekland stod begreppet för praktiskt kunnande, i kontrast mot teoretiska kunskaper, och i denna äldre betydelse kan alla mänskliga aktiviteter som kräver vissa färdigheter kallas för konst. Man skiljde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting, och ända fram till 1700-talet kallade man också avbildande ting för konst. Dessa betydelser av ordet finns kvar i språket i t.ex. "konstgödsel" - som kräver mänskligt kunnande - och "konststycke" - som förutsätter skicklighet. : ...renässansen... Under 1700-talet fick begreppet gradvis en delvis ny innebörd. Förutom kunnandet talade man nu också om konstobjekten i sig som "konst" - tidigare hade dessa betraktats som rena hantverksprodukter - och mer specifikt kom begreppet också att användas synonymt med "bildkonst". I takt med att konstverken befriades från sina praktiska syften blev deras upphovsmän allt viktigare, och konsten kom att utveckla sina egna regler och mål. Denna betydelse av begreppet var i princip förhärskande fram till slutet av 1900-talet - en 200-årig period då konstens autenticitet och autonomi stod i fokus. I.o.m. postmodernismen förkastades idén om denna konstens egenvärde eller "inre kärna och mening" och i stället kom konst att betraktas som produkten av processer som ligger utanför dess domän eller avtryck av en viss kultur, samhällsgrupp eller epok. En konsekvens av detta är att konstens "äkthet" eller frågan om "god" och "dålig" konst urlakats.
- Vetenskaperna som studerar konst : Huvudartikel: Konstvetenskap Konst studeras ur flera olika perspektiv och olika discipliner lägger tonvikten vid olika aspekter av ämnet: # Konstvetenskap studerar främst konstens historia och kan ses som tillämpningen av konstens teori. # Estetik är en gren av filosofin och kan sägas utgöra ett teoretiskt verktyg för konstvetenskapen. # Konsthistoria kallas sedan början av 70-talet för konstvetenskap. # Konstsociologi studerar konstens roll i samhället, inklusive konstmarknaden, museer och konstkritik. # Konstpsykologi Dessa discipliner brukar dock bara avhandla de aktiviteter som traditionellt har betraktats som konst. T.ex. behandlas sällan programmerarens, ingenjörens eller kockens aktiviteter av estetik eller konstvetenskap, men deras aktiviteter kallas ju ändå ofta för konst.

Konstarterna

: Huvudartikel: Konstarterna : Här kommer att redogöras helt kort för de konstarter som brukar kallas de sköna konsterna, fri konst/de fria konsterna, och Samtida konst. Läs mer om respektive konstart i deras respektive artiklar, som här nedan presenteras efter teknik. Det ska dock sägas att indelning efter teknik är mycket svår, då olika tekniker flyter in i varandra och inte klart kan sorteras in enligt denna procedur. Exempel på sådana kan vara: Grafitti, SMS-konst, ASCII-konst, Performance, Ljudkonst etc

Bildkonst

Måleri - Teckning - Grafik - Fotografi - Film - Videokonst : Se vidare: Bildanalys, Färg, Gestaltpsykologi, Mimesis

Arkitektur

Arkitektur - Arkitekturhistoria - Arkitekturens historia - Konstruktion - Trädgårdskonst - Stadsplanering

Skulptur

Skulptur - Relief - Installation - Ready-made

Musik

Musik - Musikhistoria - Lista över musikgenrer - Lista över musikinstrument

Litteratur

Poesi - Litteratur - Prosa

Konstens historia

: Huvudartikel: Konstens historia Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst

Konstverken

: Huvudartikel: Konstverken
- Lista över konstverk

Konstnärerna

: Huvudartikel: Konstnärerna
- Lista över konstnärer

Se även


- Konsthögskolor
- Samtida konst
- Kultur
- Teater, Scenografi, Dans, Koreografi
- Kalligrafi, Graffiti, Animation, Datorkonst
- Museum, Galleri, Auktion
- Wikipedia: Projekt Konst
- Akademisk konst
- Konkret konst
- Abstrakt konst
- Nonfigurativt måleri Kategori:Konst ja:芸術 ms:Seni simple:Art

Konstnär

En konstnär är en utövare av någon av de bildande konsterna. Många konstnärer arbetar inom flera av konstens genrer och kan därför listas under flera av nedanstående kategorier. "Mångsysslarna" listas främst under kategorin konstnär och under övriga punkter listas de, som kanske är mest kända som t.ex. grafiker, målare, skulptör eller tecknare. I vissa fall kan de t.o.m. hamna under flera kategorier. Vad gäller serietecknare finns de på en egen sida Serietecknare. Konstnärsgrupper respektive Konstnärskolonier listas tillsvidare under var sin punkt (allt i alfabetisk ordning).

Se även


- Svenska konstnärer
- Svenska skulptörer

Svenska grafiker


- Stig Borglind
- Axel Fridell
- Bertil Bull Hedlund
- Hasse Lindroth
- Hans Norsbo
- Harald Sallberg
- Axel Tallberg
- David Tägtström
- Helge Zandén
- Birger Forsberg

Svenska tecknare


- Jan Afzelius
- Oscar Andersson
- Hans Arnold
- Björn Berg
- Gunnar Brusewitz
- Hjalmar Eneroth
- Albert Engström
- Thorvald Gahlin
- Lars Hillersberg
- Carl Henrik Jensen-Carlén
- Lars Jonsson
- Georg Lagerstedt
- Ulf Rahmberg
- Ulf Lundkvist
- Per Åhlin

Utländska konstnärer

Se Lista över konstnärer

Utländska grafiker


- Albrecht Dürer
- Gustave Doré
- Palle Nielsen

Utländska skulptörer


- Wäinö Aaltonen, 1894-1966
- Hans Arp, 1887-1966
- Ernst Barlach, 1870-1938, tysk skulptör, grafiker och dramatiker.
- Christian Berg, 1893-1976,
- Giovanni Lorenzo Bernini, 1598-1680, italiensk skulptör och arkitekt, en av barockens främsta.
- Jacques Bouchardon, 1711-1753
- Antoine Bourdelle, 1861-1929
- Constantin Brancusi, 1876-1957
- Filippo Brunelleschi, 1377-1446
- Antonio Canova, 1757-1822
- Benvenuto Cellini, 1500-1571
- Honoré Daumier, 1808-79
- Donatello, ca 1386-1466, florentinsk skulptör
- Maurice Étienne Falconet, 1716-1791
- Akseli Gallen-Kallela
- Jean Antoine Houdon, 1741-1828
- Käthe Kollwitz, 1867-1945, tecknare, grafiker och skulptör.
- Pierre Hubert L'Archevêque, 1721-78
- Leonardo da Vinci, 1452-1519
- Roy Lichtenstein, 1923-97, amerikansk målare och skulptör.
- Jacques Lipchitz, 1891-1973
- Lysippos, grekisk skulptör, verksam ca 370-310 f.Kr.
- Aristide Maillol, 1861-1944
- Marino Marini, 1901-1980
- Henri Matisse, 1869-1954, fransk målare, tecknare, grafiker, skulptör.
- Michelangelo, 1475-1564, italiensk skulptör, målare och arkitekt, en av världskonstens stora
- Joan Miró, 1893-1983, spansk konstnär, skapade sitt eget bildspråk.
- Henry Moore, 1898-1986
- Myron grekisk skulptör på 400-talet f.Kr.
- Antoine Pevsner, 1886-1962
- Praxiteles grekisk skulptör verksam vid mitten av 300-talet f.Kr.
- Burchardt Precht, 1651-1738
- Jacopo della Quercia, ca 1374-1438
- Luca della Robbia, 1399-1482
- Auguste Rodin, 1840-1917
- Veit Stoss, ca 1445-1533
- Bertel Thorvaldsen, 1768-1844
- Jean Tinguely, 1925-1991
- Jens Ferdinand Willumsen, 1863-1958,
- Gustav Vigeland
- Youri Messen-Jaschin 1941 Lettland, skulptör.
- Jan Wolkers, f. 1925, nederländsk författare, skulptör. Olja
- Adriane de Vries, ca 1560-1626
- Jesús-Rafaël Soto, 1923-2005 Venezuela
- Carlos Cruz Diez, 1923 Venezuela
- Julio Le Parc, 1928 Argentina
- Bridget Riley, 1931 England
- Yaacov Agam, 1928 Israel

Utländska tecknare


- Jacques Tardi

Konstnärsgrupper


- Abramtsevokolonin
- Abstraction-Création
- Blau Reiter
- Cobra
- De unga
- Falugrafikerna
- Färg och form
- Göteborgskoloristerna
- Halmstadgruppen
- Nio Unga
- Opponenterna
- Rackstagruppen

Konstnärskolonier


- Grez-kolonin
- Konstnärskolonin i Vickleby
- Rackstakolonin
- Saltsjö-Duvnäs-gruppen
- Skagenmålarna

Konstutbildning


- Althins målarskola (numera nerlagd)
- Bauhaus 1919-1933
- Konstakademien
- Konstfack
- Konsthögskolan
- Konsthögskolan Valand
- Tekniska skolan (f.d. Konstfack)
- École Nationale Supérieure des Beaux-Arts (Konsthögskolan i Paris)
- Universität der Künste (Konsthögskolan i Berlin)

Svenska konstmuseer och gallerier


- Galleri Dialog
- Göteborgs Konsthall
- Göteborgs konstmuseum
- Moderna museet, Stockholm
- Nationalgalleriet, Stockholm
- Nationalmuseum
- Norrköpings Konstmuseum

Internationella konstmuseer


- Louvren, Paris
- Skagens konstmuseum

Se även


- Historiemåleri
- Landskapsmåleri

Externa länkar


- [http://www.artunframed.com/ Art reproduction oil paintings & portraits]
- [http://www.skagensmuseum.dk/uk/museet/museetshistorie/Haven/ Skagens kunstmuseum] Kategori:Konst Kategori:Yrken ja:美術家 ko:미술가 ms:Artis

De sköna konsterna

Till de sköna konsterna brukar traditionellt räknas följande fem konster:
- De bildande konsterna:
  - Arkitektur
  - Måleri
  - Skulptur
- De ljudande konsterna:
  - Poesi
  - Musik Denna traditionella uppräkning exluderar en rad konster som kan vara nog så sköna. T.ex.:
- Dans
- Teater
- Film
- Prosa

Se även


- De fria konsterna

Måleri

Måleri #målning i ytbehandlande syfte. #företag som utför målning enligt 1. #utövande av målarkonst.

Se även


- Dekorationsmåleri
- Historiemåleri
- Porträttmåleri
- Svenska Målareförbundet

Grafik

Grafik har olika betydelser: # Ursprungligen refererar grafik till reproducerbara trycktekniker. Lennart Rodhe räknas som en av Sveriges främsta grafiker. Se grafisk teknik. # Grafik i bemärkelsen datorgrafik syftar på visuell representation på skrivare och skärmar. Datorgrafik är uppbyggd av fyrkantiga punkter som kallas pixlar.

Film

Denna artikel handlar om sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Se också film (olika betydelser). ---- film (olika betydelser) Film, framställning och återgivning av rörliga, fotografiska bilder. Första filmvisningen av bröderna Lumière i Paris 1895. Första ljudfilmen Jazzsångaren från 1927, i USA. Genombrott för färgfilmen med Borta med vinden från 1939. Första tecknade långfilmen El Apóstol gjordes 1917 av Don Federico Valle.

Filmhistoria

: Huvudartikel: Filmens historia Film har framför allt utvecklats i Europa och USA, även om mängden film i övriga världen, i synnerhet Asien, har ökat under de senaste årtiondena. Från 1920-talet har Hollywood dominerat den internationella marknaden.

Film i världen

Film i USA

Film i Europa

Svensk film

Filmkategorier

Se även: Filmgenre

Kategorier efter filmteknik

Animerad film

Tecknad film

Fotografisk film

Stumfilm

Kategorier efter längd

Kortfilm

Kategorier efter innehåll

Dokumentärfilm

Journalfilm

Propagandafilm

Se propaganda.

Reklamfilm

Spelfilm

Spelfilmer är baserade på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. En spelfilm produceras av en filmproducent och regisseras av en filmregissör. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.

Musikalfilm

Se även


- Lista över filmklichéer

Externa länkar


- [http://www.imdb.com Internet Movie Database]
- [http://allmovie.com/ All Movie Guide]
- [http://www.filmsite.org Filmsite.org]
- [http://www.filmsite.org/filmh.html Film History by Decade]
- [http://www.omfilm.net omFilm.net - Svenskt filmcommunity] Kategori:Film ja:映画 ko:영화 simple:Movie th:ภาพยนตร์

Bildanalys

Bildanalys syftar till förståelse och kategorisering av bilder. Det finns förstås många infallsvinklar till att nå sådan förståelse och det följande är ett försök att beskriva olika metoder och teoribildningar som förklarar hur bilder är uppbyggda och hur de verkar. Man gör ofta en distinktion mellan de metoder och läror som, å ena sidan, vill beskriva de element som bygger upp en bild och de regler som får dem att samverka, d.v.s. bildens inre struktur och, å andra sidan, de som vill förklara en bild utifrån den kontext bilden fungerar i eller på annat vis hänvisar till universella principer för att göra distinktioner mellan olika bilder. Exempel på sådana läror är formalism och gestaltpsykologi resp. ikonografi och marxism. Naturligtvis finns det metoder som kombinerar båda dessa infallsvinklar - många läror gör t.o.m. anspråk på att omfatta båda perspektiven. Som allt annat på Wikipedia är denna artikel stadd i kontinuerlig utveckling. Dess nuvarande tillstånd är ett inledande försök att åstadkomma en tydligt struktur av ämnet. Några trådar att dra i...
- Barnbild
- Bildrum
- Bildens artikulationsnivåer
- Collage
- Denotation
- Emblem
- Estetik
- Filmteori
- Formalism
- Gestaltpsykologi
- Ikon, Ikonografi
- Kommunikation
- Konnotation
- Konstpsykologi
- Konstsociologi
- Montage
- Perception
- Perspektivlära
- Psykologisk tid
- Semantik
- Semiotik
- Tatuering

Se även


- Konst, Bildkonst, Konstvetenskap
- Måleri, Teckning, Grafik, Fotografi

Gestaltpsykologi

Gestaltpsykologi (av tyska: gestaltpsychologie) är en psykologisk inriktning som menar att människan behöver förstå saker som helheter och som försöker beskriva sådana helheter utifrån deras gestaltkvaliteter. Skolan uppstod som en reaktion på reduktionistiska skolor som behaviorism och strukturalism under devisen "helheten är mer än summan av delarna", och har haft sin största betydelse inom perception och problemlösning genom insikt.

Fältbegreppet

Centralt i gestaltpsykologin är fältbegreppet. Gestalten tänks som ett element i ett större fält och som ett fält i sig. Det tillåter dels en dynamisk formulering av visuella intryck utan hänvisning till kunskap a priori, en gestalt förklarar så att säga sig själv, dels att en analys görs på en viss artikulationsnivå utan att en lägsta eller högsta artikulationsnivå först fastställs. Jämför med associationspsykologiska teorier som först fastställer vissa atomära enheter utifrån vilka helheter och delelement därefter analyseras och byggs upp.

Gestaltningslagar

För att gestaltpsykologin skulle kunna fungera vid praktiska tillämpningar krävdes att den kunde formulera allmängiltiga lagar genom vilka gestalter bildade helheter. Dessa lagar skulle vara sådana att ingen någonsin behövde lära sig dem, utan skulle uppträda såväl i skilda kulturer som hos spädbarn och djur. Detta gjordes första gången 1923 av Max Wertheimer. Här nedan återges dessa lagar i den form som senare blivit verdertagna:

Närhetslagen

Enligt närhetslagen sammanfogas delarna till en helhet först och främst enligt principen om minsta avstånd

Slutenhets- eller konturlagen

Enligt slutenhetslagen sammanfogas delar till enheter genom att bilda ytor. Slutenhetslagen bildar starkare enheter än närhetslagen och kan upphäva närhetsprincipen.

Likhetslagen

Enligt likhetslagen sammanfogas delar i ett system med flera olika element som liknar varandra till enheter. I praktiken uppstår ofta en konkurrens mellan närhetslagen och likhetslagen.

Den goda kurvans lag

När t.ex. välbekanta geometriska figurer sammanfogas i en komposition motverkar de närhetslagen genom sin starka form.

Den gemensamma rörelsens lag

I dynamiska system bildar grupper av element som rör sig i samma riktning och hastighet grupper som upphäver de tidigare lagarna.

Erfarenhetens lag

I skolan lär vi oss att känna igen t.ex. bokstäver. Liksom hos "den goda kurvans lag" gör detta att vi tenderar till att förstärka enheter som vi känner igen. Detta kan också motverkar de tidigare lagarna.

Kritik av gestaltpsykologin

En holistiskt analys förutsätter alltid att det är meningsfullt att tala om en helhet av något slag. Om man försöker applicera gestaltpsykologin på t.ex. omöjliga figurer märker man att alla delar kan förklaras i förhållande till en upplevd helhet, men helheten är i detta fallet den illusion som bilden verkar genom. Vad gäller omöjliga figurer kommer s.a.s. inte gestaltpsykologin åt helheten.

Se även

Det finns även terapiformer baserade på gestaltpsykologi. Se gestaltterapi; [http://www.gestalttheory.net/gtp/ Gestalt Theoretical Psychotherapy].

Extern länk


- [http://www.gestalttheory.net/ International Society for Gestalt Theory and its Applications - GTA]
- [http://www.gestalttheory.net/conv/ 14th international Gestalt theory conference February 2005, Graz (Austria)] Kategori:Psykologi ja:ゲシュタルト心理学

Mimesis

Mimesis är en estetisk term som beteckar det som visas, avbild, imitation, underförstått av verkligheten eller naturen. Mimesis anses inom klassisk estetik vara konstens väsen. Mimesis är med Platons terminologi att framställa berättelsen ("diegesis") på ett mimetiskt sätt (dià mimíseos). Enligt annan terminologi som inspirerats av Platon, motsvarar mimesis och diegesis showing och telling, alltså två olika framställningssätt. Ytterligare en utgår från olika element i en berättelse, den berättade världen mot berättelsen. Diskussionen om mimesis härleds till Platons Staten i hans fördömande av poeterna som inte sysslar med verkligheten. Strax efter Staten, följde Aristoteles upp diskussionen i Poetiken. Inom modern narratologi beskrivs ofta dessa termer med ontologisk terminologi, så t.ex. av Jacques Derrida, där mimesis motsvaras av repetitionen som ett konstverk utgörs av. kategori:Litteraturvetenskap Kategori:Film kategori:Estetik

Arkitektur

Arkitektur är läran om formgivning av i första hand byggnader. Det är emellertid ett multidisciplinärt ämnesområde som verkar mellan konst och vetenskap och även omfattar landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet, Vitruvius' "Tio böcker om arkitektur", är arkitekturens kärna balansen mellan Skönhet (Venustas), Form (Firmitas) och Funktion (Utilitas). Sedan renässansen räknas arkitektur till de fria konsterna. Ordet arkitektur används också inom t.ex. datavetenskap och avser då den övergripande strukturen hos ett system.

Se även


- Arkitekt
- Arkitekturens historia
  - Grekisk arkitektur
  - Romersk arkitektur
  - Bysantinsk arkitektur
  - Karolingisk arkitektur
  - Ottonsk arkitektur
  - Romansk arkitektur (Reformordensarkitektur)
  - Gotisk arkitektur
  - Renässansens arkitektur
  - Barockens arkitektur
  - Rokokoarkitektur
  - Nyklassicistisk arkitektur
- utomeuropeisk arkitektur
  - Afrikansk arkitektur
  - orientalisk arkitektur
  - japansk arkitektur
  - kinesisk arkitektur
  - förcolumbiansk arkitektur
  - primitiv arkitektur
  - indisk arkitektur
  - rysk arkitektur
  - amerikansk arkitektur
  - indokinesisk arkitektur
  - islams arkitektur
  - morisk arkitektur
  - polynesisk arkitektur
- Konstruktion, Inredningsarkitektur
- Industridesign
- Landskapsarkitektur, Trädgårdskonst
- Design,
- Lista över byggnadstyper, Lista över kända byggnader
- Kronologisk lista över betydelsefulla arkitekter
- Lista över svenska arkitekter
- Ritteknik, Perspektiv
- Kyrkoarkitektoniska termer
- Lista över arkitektoniska ord och begrepp
- Wikipedia: Projekt Arkitektur

Externa länkar


- [http://www.ukans.edu/history/index/europe/ancient_rome/E/Roman/Texts/Vitruvius/home.html Vitruvius - Online]
- [http://www.archinform.net/ Achinform - tysk, Wikiliknande databas om arkitektur (många artiklar är på tyska)]
- [http://www.architectureweek.com/today.html ArchitectureWeek - Online-tidskrift om arkitektur och design med encyklpediska ambitioner]
- [http://www.greatbuildings.com/ The Great Buildings Collection]
- [http://www.detail.de/En/Aktuell/Index Detail - med sökbar databas om konstruktion och design]
- [http://www.navalarch.com/index_2.asp WorldArch.Europe - presenterar nyare nordisk arkitektur] Kategori:Arkitektur ja:建築学 ko:건축 ms:Seni bina simple:Architecture th:สถาปัตยกรรมศาสตร์

Skulptur

Skulptur från latinets 'sculptura' som betyder gravering, bildhuggeri eller snida. En skulptur är bildhuggarkonst, plastik, bildkonstverk i tre dimensioner. Skulptur har i motsats till övriga bildkonstarter en kropp – dvs. en materiell volym i det verkliga rummet.

Kända skulpturer


- David
- Den lille havfrue
- Frihetsgudinnan
- Kolossen på Rhodos
- Laokoongruppen
- Nike från Samotrake
- Monument to Mankind
- Pietà
- Sfinxen
- Venus de Milo

Se även


- Staty ja:彫刻 simple:Sculpting

Installation

Installation, konstverk som inte går att klassa som måleri, skulptur eller någon annan av de klassiska konstgrenarna. Installationer utgörs oftast av flera tekniker i förhållande till det rum/den plats där det visas. Två föregångare inom installationskonsten är Joseph Beuys och Allan Kaprow. Kategori:Konst

Musik

: Musikartiklar finns samlade i Wikipedia:Musikportalen. Musik (en: music, fr: musique, ty: musik, it: musiche, sp: música) var i antikens Grekland beteckningen för alla de sköna konsterna, dess musa. Kan denna särställning bero på dess flyktiga karaktär? Eller det faktum, att bara människan uppfattar dess rörelser och bilder?

Akustik

Den traditionella, västerländska musikens minsta element är tonen. Dessa toner uppfattar vi människor genom att svängningar i luften träffar våra öron. Läran om tonernas fysikaliska verkan kallas akustik. Denna verkan beror på ljudkällans och rummets form och dimensioner (samt hur mycket dämpande samt diffuserande material det finns i rummet).

Rytm och tempo

Med tempo avses i vilken hastighet musiken spelas, och mäts vanligen i bpm, beats per minute (taktslag per minut).

Harmonik och melodik

Dynamik

Vidare kan man göra skillnad på instrumentalmusik och vokalmusik. Den förra genren bygger på att ljud skapas med instrument till skillnad från den senare som bygger på de ljud man kan frambringa med stämbanden.

Se även


- Ljud, Notskrift, Rytmbibliotek
  - Tempobeteckningar
  - Styrkegradsbeteckningar
  - Föredragsbeteckningar
- Musiker
  - Lista över svenska musiker
  - Lista över spanska musiker
  - Lista över musikgrupper efter land
- Gehör
- Periodicitet, Gyllene snittet
- Lista över musikinstrument
- Lista över musiktermer
- Lista över musikgenrer
  - Vokalmusik
    - Solosång
    - Körsång
  - Instrumentalmusik
  - Kyrkomusik
  - Konkret musik
- Musikdrama
- Dans
- Lista över musikår
- Musikteori
- Musikvetenskap
- Musikhistoria

Externa länkar


- [http://www.vimusiker.se/ Vi Musiker - Musik-mötesplats för alla musiker och musikintresserade] Kategori:Musik fiu-vro:Muusiga ja:音楽 ko:음악 ms:Muzik simple:Music th:ดนตรี

Lista över musikgenrer

Lista över musikgenrer

Konstmusik ("klassisk musik")

: ...Kort artikel kommer här...

Tidig musik


- Generalbas

Instrumentala genrer


- Karaktärsstycken
  - Bagatell
  - Ballad
  - Berceuse
  - Capriccio
  - Etyd
  - Impromptu
  - Moment musical
  - Lied ohne Worte
  - Nocturne
  - Pastoral
  - Potpurri
  - Rapsodi
- Sonat
  - Sonata
  - Solosonata
  - Triosonata
  - Kammarsonata
  - Sonata da camera
  - Sonata da chiesa
- Trio, Kvartett
  - Canzona
- Symfoni
  - Sonatin
  - Symfonietta (Sinfonietta)
- Konsert
- Uvertyr
- Fantasi
- Symfonisk dikt (programmusik)
- Svit
  - Allemande
  - Courante
  - Gigue
  - Pavane
  - Tripla
  - Gavott
  - Rigaudon
  - Bourée
  - Menuett
  - Passepied
  - Aria (Air)
  - Toccata
  - Scherzo
  - Divertimento
  - Serenad
- Dansmusik
  - Polka
  - Duenka
  - Furiant
  - Ländler
  - Vals
  - Rheinländer
  - Anglaise
  - Ecossaise
  - Francaise
  - Quadrille
  - Menuette
  - Cancan
  - Barkarol, Barcaroll
  - Forlana
  - Tarantella
  - Siciliano
  - Krawkowiak
  - Mazurka
  - Polonäs
  - Fandango
  - Bolero
  - Seguidilla
  - Paso Doble
  - Csardas

Vokala genrer


- Solosång
  - Folkvisa
  - Gregoriansk sång
  - Kyrklig församlingssång
  - Lied
  - Romans
  - Kantat
  - Oratorium
  - Opera
- Kör
  - A cappella
  - Gosskör
  - Barnkör
  - Damkör
  - Manskör
  - Blandad kör
  - Madrigal
  - Motett

Kyrkomusik


- Ortodox musik
  - Ryskortodox musik
  - Grekiskortodox musik
- Gospel
- Gregoriansk sång
- Trop
- Hymn
- Mässa
- Passion
- Oratorium
- Motett
- Madrigal
- Kantat
- Requiem

Modern musik

Modern konstmusik

Ibland kallad "nutida musik" eller seriös musik.
- Atonal musik
- Brus
- Bullermusik
- Cluster
- Elektroakustisk musik
- Fri form
- Fritonal musik
- Konkret musik
- Mikrotonsmusik
- Minimalism
- Preparerat piano
- Slumpmusik
- Soundscape
- Tolvtonsteknik

Blues


- Blues
- Boogie-Woogie
- Skiffle

Jazz


- Bop
- Bebop
- Cool Jazz
- Dixieland
- Free jazz
- Hardbop
- Hot Jazz
- Jazzrock
- Jazz fusion
- Messengerjazz
- Symfonisk Jazz
- Swing
- West Coast

Reggae


- Bluebeat
- Dancehall
- Dub
- Mento
- Nyahbinghi
- Ragga
- Rocksteady
- Roots Reggae
- Ska

Electronica


- Acid Jazz
- Ambient
  - Ambient groove
  - Illbient
  - Organic ambient
  - Isolationist
- Breakbeat
  - 2Step alias Speed garage
  - Breakbeat hardcore
  - Breakcore
  - Brokenbeat
  - Drill and bass
  - Drum and bass
  - Jungle
- Dance
- Downtempo
  - Nu jazz
  - Trip hop
- Electro
- Electronica
  - Big beat
- Elektronisk musik
- Hardcore
  - 4-beat
  - Gabba
  - Happy hardcore
  - Freeform hardcore
  - Makina
- Hi-NRG
  - Nu-NRG
- House
  - Acid house
  - Chicago house
  - Deep house
  - Freestyle house
  - Garage
  - Ghetto house
  - Hard house
  - Hip house
  - Microhouse
  - Progressive house
  - Tech house
  - Vocal house
- Industrial
  - Electronic body music (EBM)
    - Futurepop
    - Old-school EBM
  - Hardcore techno
  - Noise
- Intelligent dance music (IDM)
  - Bitpop
  - Chip music
  - Glitch
- Miami Bass
- Musique concrète
- NNew Age
- Nortec
- Rave
- Synth pop
  - Electroclash
  - Electropop
- Synthpunk
- Techno
  - Detroit techno
  - Freetekno
  - Ghettotech
- Trance
  - Hard trance
  - Goa trance
  - Melodic trance
  - Minimalist trance
  - Progressive trance
  - Psychedelic trance

Rockmusik


- Acid rock
- Artrock
- Boogierock
- Collegerock
- Country
- Folk-rock
- Garagerock
- Glamrock
- Gubbrock
- Grunge
- Hårdrock
- Postrock
- Progg
- Progressiv rock
  - Artrock
  - Canterbury scene
  - Krautrock
  - Space rock
  - Symfonirock
- Psykedelisk musik
- Punk
  - Hardcore
  - Oi!
  - Psychobilly
- Rhythm and blues
- Rockabilly
- Rock'n'roll , Rockmusik
- Southern rock
- Surf rock

Heavy metal


- Black metal
- Death metal
- Doom metal
- Grindcore
- Hairmetal
- Heavy metal
- New Wave of British Heavy Metal
- Numetal
- Power metal
- Progressive metal
- Rapmetal
- Sludgemetal
- Speedmetal
- Stonerrock
- Thrash metal
- Gothic metal
- Industrimetal
- Vikingametal

R&B


- Disco
- Funk
- Hip-Hop
- Soul
- Etnopop

Övrig populärmusik


- Schlager

Etnologiska genrer

Svensk folkmusik


- Cermonimusik
  - Brudmarsch
  - Danssmusik (se lista ovan)
  - Gånglåt
  - Skänklåt
    - Brännvinspolska
    - Rundarium
    - Steklåt
- Gammeldans
- Gruppspel
  - Spelmanslagsspel
  - Buskspel
  - Allspel
- Instrument med särskild reperoar
  - Durspelslåtar
  - Bordunlåtar
- Omstämt
  - A-baslåtar
  - AEAE-låtar
  - Näcklåtar
- Tidsgenrer
  - Medeltidslåtar
  - 1700-talsmusik
  - Sekelskiftesmusik
- Vokalt
  - Folkliga koraler
  - Folkvisa
  - Kulning

Latinomusik


- Bachata
- Bolero
- Cha-cha-cha
- Choro
- Mambo
- Milonga
- Salsa
- Tango

Världsmusik


- Fado
- Gambelan
- Orientalisk musik
- ...

Se även


- Musik
- Lista över musikinstrument
- Teater Kategori:Listor ja:音楽のジャンル一覧

Litteratur

Litteratur (Från latinets litteratur alfabet, bokstavsskrift, skrift(lig) framställning), grammatik, språkvetenskap, av littera bokstav), här en samlingsbeteckning för skrivna texter som uppfyller vissa estetiska kriterier. I latinet förekommer litteratura med tre skilda betydelser: #någonting skrivet #filologi #lärdom eller vetenskap.

Kuriosa

Världens minsta bok har måtten 0,9 x 0,9 mm. Det är en version av Chameleon av den ryske författaren Anton Tjechov. Boken gavs ut i Sibirien 1996. Varje bok består av 30 sidor och har 11 rader text på varje sida samt 3 färgbilder. Boken trycktes blott i 100 exemplar, hälften på engelska och resten på ryska. Priset per ex var 500 dollar.

Se även


- Branschböcker, ekonomi- och affärslitteratur
- [http://wikisource.org/wiki/Main_Page Wikisource]
- Svensk litteratur
- [http://ca.geocities.com/gruppo04web/bookmarks.html Gruppo04]
- Wikipedia:Önskelista/Litteratur
- Litteraturhistoria Kategori:Litteraturvetenskap Kategori:Skrivande ja:文学 ko:문학 simple:Literature

Prosa

Prosa betecknas berättande text som inte är bunden av metriska regler. Den kan vara neutral och osmyckad och förekommer som fackprosa (sakprosa) eller som skönlitteratur, t ex som romaner, noveller, essäer och biografier. Om prosan blir rytmisk och konstfull i sin meningsbyggnad är den besläktad med poesin. Beteckningen (prosadikt) används för att beskriva lyrik av mera berättande karaktär.

Se även

Epik Kategori:Litteratur ja:散文

Konsthantverk

Termen konsthantverk avser antingen "hantverk", d.v.s. formgivning av bruksföremål, eller dessa föremål i sig. Den kan också avse den disciplin som omfattar både formgivningen och föremålen. Den väsentligaste skillnaden mellan konsthantverk och hemslöjd/handarbete är att det första förutsätter en konstnärlig formgivning. Och var den exakta gränsen för vad som räknas till konst verkligen går finns inte fastlagd, liksom med annan slags konst.

Historia

Viljan att skapa vackra ting är sannolikt medfödd. Under de mest primitiva och knappaste förhållanden har människan ändå strävat efter att omge sig med det vackra. Vad som sedan har räknats till det vackra har varit en kulturell stilfråga. De textila konstarterna förändrades när Sverige övergick till protestantism på 1500-talet, och influenserna från Vatikanen ersattes med det stramare lutherska arvet i den kristna kyrkan. Så småningom utkristalliserades i Sverige en särskilt stram, enkel och sparsmakad stilbildande form som fortlever alltjämt.

Arter

Bland hantverk som räknas till konsthantverk kan nämnas:
- batik
- bokkonst
- glasblåsning
- keramik
- smide
- slöjd
- textil konst
- vävning

Organisation

När Sveriges organisationsgrad tilltog som ett led i industrialiseringsprocessen vid förra sekelskiftet omfattades även konsthantverket av detta. 1910 utropade Svenska Slöjdföreningen fältropet "konstnärerna till industrin" vilket fick effekter som t.ex. Stockholmsutställningen 1930, i den begynnande funktionalismens tidsera, som sätter spår än i modern tid. Konsthantverket fick sina egna organisationer, tidningar och föreningar när begreppet blivit vedertaget och urskiljt från övriga konstarterna: Svensk Form, Konstfackskolan i Stockholm, Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg (som varande det enda specialmuseet för konsthantverk).

Litteratur


- Edward Lucie-Smith, Konsthantverkets historia.

Se även


- Abstrakt konst
- Dekorativ konst
- Textilkonstnärer Kategori:Hantverk

De sköna konsterna

Till de sköna konsterna brukar traditionellt räknas följande fem konster:
- De bildande konsterna:
  - Arkitektur
  - Måleri
  - Skulptur
- De ljudande konsterna:
  - Poesi
  - Musik Denna traditionella uppräkning exluderar en rad konster som kan vara nog så sköna. T.ex.:
- Dans
- Teater
- Film
- Prosa

Se även


- De fria konsterna

De fria konsterna

Till de fria konsterna räknades under antiken aritmetik, geometri, musik, astronomi, grammatik, dialektik och retorik. De fyra första, ett quadrivium, härledes ur logiken och innebar kunskap som existerar utan sinnesupplevelser; de tre sista, ett trivium, kretsade alla kring talkonsten - där kunskap uppstod i nuet i.o.m. att de framfördes. Dessa discipliner utgjorde den teoretiska grunden för många aktiviter i samhället, och det var den egenskapen som gjorde dem "fria" - kunskapen om dem hade ett egenvärde, med deras hjälp kunde annat sättas i ett sammanhang och de aktiviteter som kunde göra anspråk på att använda deras kunskap vann också lite av samma egennyttiga status. Grekerna ansåg emellertid fortfarande konstnärskapet som blott ett hantverk - någon fri konst var det inte tal om. De fria konsterna under renässansen är starkt förknippade med enskilda poeter och konstnärer. I en miljö där antiken stod i fokus vann konstnärer och deras verk en oberoende position som åberopade matematik, anatomi och egna iakttagelser som sin grund. I.o.m. att bildkonstnärernas aktiviteter och poeternas litterära verk lästes alltmer självständig från sitt sociala kontext, uppnådde det konstnärliga hantverket en högre social status. Både konstverken och konstnärskapen blev i sig, för första gången i historien, det som hamnade i fokus. Det var fr.o.m. renässansen som konstnärsbiografier började skrivas och konstverk blev samlarobjekt. Ibland omnämns poesin som den friaste av alla konsterna och musiken som dess renaste uppenbarelsefrom.

Se även


- De sköna konsterna

Sandwell Valley Country Park

Sandwell Valley Country Park is a Country park, run by Sandwell Metropolitan Borough Council, in Sandwell Valley, on the River Tame in the middle of the urban conurbation between Birmingham and West Bromwich in the West Midlands of England. It is adjacent to RSPB Sandwell Valley nature reserve and is bisected by the M5 motorway Category:Visitor attractions in the West Midlands Category:Country parks in the United Kingdom

warsaw bars and cafes sitemap.html statystyki domeny Sepsa










































:: RELATED NEWS ::
Sloterdijk (Amsterdam)
Sloterdijk is een dorp in voormalige gemeente Sloten in de provincie Noord-Holland, tegenwoordig deel van de stad en gemeente Amsterdam. De gemeente Sloten omvatte de dorpen Sloten, Sloterdijk en Osdorp. Het gemeentehuis van de vroegere gemeente stond te Sloterdijk. Per 1 januari 1921 werd de gemeente Sloten door Amsterdam
Edward Schillebeeckx
Edward Cornelis Florentius Alfonsus Schillebeeckx (Antwerpen, 12 november 1914) is een Vlaamse dominicaan en theoloog. Vooral door zijn deelname aan het Tweede Vaticaans Concilie werd hij wereldwijd bekend. Hij staat bekend als Neo-Modernist. Edward Schil
Eurovisiesongfestival 1959
Het Eurovisie Songfestival 1959 was het vierde Eurovisie Songfestival, en werd georganiseerd op 11 maart 1959 in Frankrijk. Het programma werd gepresenteerd door Jacqueline Joubert en gewonnen door Teddy Scholten die Nederland vertegenwoordigde met ha
Viktor Ullmann
Viktor Ullmann (1 januari 1898, Teschen (nu Ceský Tešín of Cieszyn), Silesia, Oostenrijk-Hongarije - 18 oktober 1944,
Victor Ullmann
Viktor Ullmann (1 januari 1898, Teschen (nu Ceský Tešín of Cieszyn), Silesia, Oostenrijk-Hongarije - 18 oktober 1944,
Eurovisiesongfestival 1958
Het Eurovisiesongfestival 1958 was het derde Eurovisiesongfestival, en werd gehouden op 12 maart 1958 in Nederland. Het programma werd gepresenteerd door Hannie Lips en gewonnen door André Claveau, die Frankrijk vertegenwoordigde met zijn liedje "Dors,
Église de St-Louis-des-Invalides
De Église de St-Louis-des-Invalides (in het Nederlands Lodewijkskerk of Soldatenkerk) is een Franse kerk die uitkomt op de cour d'honneur en een voorbeeld is van klassieke architectuur. Aan de kroonlijsten hangt een reeks vlaggen, veroverd op de vijand bij veldtochten in de 19de en de 20ste eeuw. Het opmerkelijke orgelbuffet dateert uit 1679. In de kerk bevindt zich ook een leg
Nieuwe Kadampa-traditie
De Nieuwe Kadampa Traditie is een speciale op het westen afgestemde Kadampa traditie binnen het Vajrayana Boeddhisme die in 1991 in Engeland werd opgericht door de Tibetaanse monnik Geshe Kelsang Kyatso.

Geschiedenis

De Kadampa traditie is de oudste Tibetaanse traditie binnen het Vajrayana boeddhisme en w
SABAM
SABAM is de Belgische vereniging van auteurs, componisten en uitgevers. Het acroniem SABAM staat voor "Société d’Auteurs Belge – Belgische Auteurs Maatschappij". Het is een burgerlijke coöperatieve vennootschap (CVBA) met Belgische auteurs, componisten en uitgevers als leden. Ze behartigt de belangen van haar leden op het gebied van de intellectuele rechten, int alle auteursrechten voor haar leden in België, en via zusterverenigingen in andere
Indijk
Indijk of Indyk (Fries: Yndyk) is net als Koufurderrige, Smallebrugge en Ypecolsga een gehucht bij Woudsend in het zuiden van de gemeente Wymbritseradeel, provincie Friesland. Indijk telt momenteel ongeveer 130 inwoners.
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org