:: wikimiki.org ::
| Konstitutionell Monarki |
Konstitutionell monarkiEn konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef, men där denne har mer eller mindre begränsade befogenheter, tydligt reglerade i konstitutionen.
Konstitutionella monarkier
- Belgien
- Danmark
- Japan
- Nederländerna
- Nepal
- Norge
- Spanien
- Storbritannien, även Antigua och Barbuda, Australien, Bahamas, Barbados, Belize, Grenada, Jamaica, Kanada, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Saint Christopher och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna , Salomonöarna och Tuvalu; (alla med samma statschef Elizabeth II av Storbritannien)
- Sverige
Jämför även
- Jordanien
- Liechtenstein
- Luxemburg
- Malaysia
- Marocko
- Monaco
- Thailand
Se även
- Personalunion
ja:立憲君主制
ko:입헌 군주제
ms:Raja berperlembagaan
zh-min-nan:Ū hiàn-hoat ê ông-kok
MonarkMonark har flera betydelser:
# statschef i en monarki. Monarken har normalt en särskild titel, t.ex. furste, sultan, kung eller kejsare
# ett svenskt cykel- moped- och motorcykelmärke, se vidare Monark (cykelmärke).
StatschefStatschef, statsöverhuvud, benämning på en stats högste företrädare och formella överhuvud. I en republik kallas statschefen vanligen för president, medan den i en monarki kallas kung eller drottning.
Statschefens makt varierar alltifrån att vara ceremoniell till konstitutionell och i vissa länder diktatorisk.
Se även
- regeringschef
Kategori:StatsvetenskapKategori:politiska titlar
ja:元首
ko:국가 원수
simple:Head of state
zh-min-nan:Kok-ka ê thâu-lâng
Belgien
Belgien är ett mycket tätbefolkat land i västra Europa. EUs högkvarter, med sessionslokaler för EU-parlamentet och kontor för EU-kommissionen, ligger i huvudstaden Bryssel. Här finns också NATO:s högkvarter. Belgien är ett flerspråkigt land. Nederländska, franska och tyska är de officiella språken.
Historia
Huvudartikel: Belgiens historia
Belgien var under medeltiden, tillsammans med nuvarande Nederländerna, en del av det Tysk-romerska riket. Det nuvarande nederländska språket räknades då som inte mer än lågtyska dialekter. Sedan Nederländerna som habsburgska arvländer tillfallit den spanska kronan utbröt småningom uppror, och nuvarande Nederländerna lyckades frigöra sig från det spanska väldet. När Belgien efter napoleonkrigen blev självständigt utgjordes grunden för statsbildningen av att större delen av nuvarande Belgien beboddes av romerska-katoliker och till del av franskspråkiga valloner, medan nuvarande Nederländerna huvudsakligen var reformert och utan franskspråkig minoritet.
Under det koloniala tidevarvet var även Belgien i besittning av ett mindre antal kolonier, nämligen i första hand Belgiska Kongo, med näraliggande Ruanda-Urundi, nuvarande Rwanda och Burundi. Belgien hade också (genom flamländarna) under 1700-talet ett kortlivat och föga framgångsrikt ostindiskt kompani. Det belgiska styret av sina kolonier, framförallt Kongo, kantades av brutalitet och exploatering av människor och naturtillgångar. Det har bl.a. skildrats i Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta.
Under 1950-talet började avkoloniseringen där bl.a. Kongo blev självständigt 1960. Banden till Kongo och Afrika finns kvar. Det bor bl.a. många personer med rötterna i kolonierna i dagens Belgien. Vid samma tid började det stora engagemanget inom EG/EU där Belgien var ett av grundarländerna. Belgiens huvustad Bryssel är EU:s maktcentrum. 1957 var Bryssel värd för världsutställningen och man skapade Atomium.
Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen i efterkrigstidens Europa där bl.a. Volvo etablerade en fabrik i Ghent.
Under 1980- och 1990-talet växte sig det separatistiska politiska partiet Vlaams Blok (senare Vlaams Belang) till ett av de största i Flandern.
Historiska platser
- Waterloo - Slaget vid Waterloo
- Ieper - Västfronten i första världskriget
Geografi
Belgien är i huvudsak ett slättland, som har kust mot Engelska kanalen och gränsar på landsidorna till Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike. Belgiens högsta punkt ligger 694 meter över havet och kallas Signal de Botrange.
Regioner, gemenskaper och provinser
Belgien har ett mycket komplext styrelseskick med kulturella gemenskaper, indelade efter de tre officiella språken, tre regioner och 10 provinser. Fram till 1963 fanns det en provins som var delad mellan regionerna Flandern och Vallonien. Numera ligger ingen provins i båda regionerna.
I Flandern har regionen ansvar för både det som ingår i den nederländskspråkiga gemenskapen och regionen. Bryssel ingår både i den nederländskspråkiga gemenskapen och i den franskspråkiga. De tyskspråkiga medborgarna i östra Vallonien utgör den tyskspråkiga gemenskapen.
Vallonien
Regioner och provinser
Vallonien
- Flandern
- Antwerpen (provins)
- Limburg
- Östflandern
- Västflandern
- Vlaams-Brabant
- Vallonien
- Namur (provins)
- Hainaut
- Brabant Wallon
- Liège
- Luxembourg
- Bryssel
- Baarle-Hertog i Nederländerna
Större städer
#Bryssel
#Antwerpen
#Gent
#Charleroi
#Liège
Politik
Politiska partier
- Konservativa
- Christen-Democratisch en Vlaams
- Centre démocrate humaniste
- Christlich Soziale Partei
- Socialdemokatiska
- Parti socialiste belge
- Sociaal Progressief Alternatief
- Liberalt
- Vlaamse Liberalen en Democraten
- Mouvement Réformateur
- Gröna
- Groen!
- Ecolo
- Extremhöger
- Vlaams Belang
- Front National
Kultur
Belgien har en rik tradition av tecknade serier, se bland andra Tintin.
Mat och dryck
Belgien är känt för pommes frites (gärna serverat med majonäs), våfflor, belgisk choklad och belgiskt öl.
Externa länkar
- [http://www.bruxelles.irisnet.be/ Bryssel Huvudstadsregionen]
- [http://www.ilotsacre.be/site/sv/bryssel.htm Bryssel karta]
Kategori:Europas länder
Kategori:Belgien
als:Belgien
fiu-vro:Belgiä
ja:ベルギー
ko:벨기에
ms:Belgium
simple:Belgium
th:ประเทศเบลเยียม
zh-min-nan:Belgien
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. I realiteten styrs Danmark av det danska Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister.
I Danmark lever det cirka 5,5 miljoner människor, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn.
Danmark består administrativt av 14 amter och 275 kommuner. Dessutom är Färöarna och Grönland en del av kungariket Danmark, men båda är självstyrande enheter.
Danmark är medlem i EU, OECD, NATO, FN och många andra internationalla organisationer.
Danska språket
I Danmark talas danska - vilket tillhör den germanska språkgruppen, som innehåller språk som tyska, engelska och de nordiska språken (utom finska, som tillhör en annan språkfamilj).
Danska består av många dialekter som tydligt anger från vilken del av landet personen kommer. Riksdanska är det officiellt erkända danska språket som används i TV, radio och i undervisning. Vidare talas färöiska, grönländska (en dialekt av Inuit) och tyska (liten minoritet).
Danmarks historia
Huvudartikel: Danmarks historia
Danska regenter
Danmark har näst efter det japanska kejsarhuset den äldsta obrutna regentlängden i världen. Gorm den gamle räknas som den första historiskt dokumenterade kungen. Hans uppgivna företrädare kan med varierande styrka hållas för sannolika, men endast ett fåtal, Godfred, Harald Klak och Hårik kan styrkas i historiska källor.
Sedan 1972 är Margrethe II av Danmark Danmarks regent.
Danmarks geografi
Danmark är indelat i 16 amter och 271 kommuner.
Kommuner efter antal invånare (år 2003):
# Köpenhamn - 501 285
# Århus - 291 258
# Odense - 184 308
# Ålborg - 162 521
# Frederiksberg - 91 435
# Esbjerg - 82 314
# Gentofte - 68 314
# Kolding - 62 747
# Randers - 62 252
# Gladsaxe - 62 006
# Helsingør - 60 569
# Herning - 58 823
# Horsens - 57 651
# Vejle - 55 553
# Silkeborg - 53 888
# Roskilde - 53 472
# Lyngby-Tårbæk - 51 344
Lyngby-Tårbæk
Danmark består geografiskt av halvön Jylland och 405 namngivna öar, varav de 82 är bebodda. Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. De två väsentligaste öarna är Själland och Fyn. Huvudstaden Köpenhamn ligger på Själland.
Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.
Geografiska koordinater: 56 00 N, 10 00 Ö.
Danska öar efter invånartal 1 januari 1997:
# Själland - 2 033 467
# Fyn - 438 521
# Amager - 151 593
# Lolland - 71 473
# Als - 51.268
# Bornholm - 44.924
# Falster - 42 902
# Mors - 23 028
# Langeland - 14 708
# Mön - 10 368
# Ärö - 7 600
# Tåsinge - 6 256
# Samsö - 4 331
# Thurö - 3 638
# Fanö - 3 241
# Läsö - 2 362
# Bogö - 1 014
# Fur - 999
# Orö - 936
# Römö - 805
# Fejö - 625
# Jegindö - 548
# Sejerö - 405
# Agersö - 279
# Strynö - 211
# Femö - 204
# Enö - 203
# Aarö - 199
Fakta
- Gränssträckning på land totalt: 68 km
- Landsgränser: Tyskland 68 km
- Kustlinjer: 7 314 km
- Klimat: Tempererat; fuktigt och dimmigt; milda vintrar och kall sommar.
- Terräng: lågt och platt med lätt kuperade marker.
- Höjdskillnad:
- Lägst: Lammefjorden, -7 m
- Högst: Yding Skovhöj, 173 m
- Naturresurser: petroleum, naturgas, fisk, salt, kalksten, sten, grus och sand.
- Jordfördelning: (1993)
- Brukad jord: 60 procent
- Skog och liknande: 10 procent
- Annat: 25 procent
- Obrukat landområde: 4 350 km²
- Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, t.ex. delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av dämningar.
- Ekologi:
- Under debatt - luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk.
- kväve- och fosforförorening av Nordsjön.
- dricksvatten- och grundvattensföroreningar pga. jordbruk och pesticida rester.
Kommunikationer
Flyg
Köpenhamn har den internationella flygplatsen Kastrup varifrån ett stort antal flygbolag opererar. Mest dominerande är SAS men flera andra finns också. Kastrup har dessutom goda förbindelser med järnväg till både övriga Danmark och med Skåne.
Järnvägar
Järnvägarna är väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Tågen har också en mycket hög standard, bland det bästa i Europa. De flesta tågen är moderna. Järnvägsnätet når ut till Sverige och Tyskland. Tätaste internationella trafiken är den som går från Köpenhamn mot Malmö som mer fungerar som lokal trafik än som internationell. Det danska järnvägsnätet är också tätt integrerat med Skåne genom Öresundsbron. En brist med det danska järnvägsnätet finns dock. Det är enbart ett fåtal banor som är byggda för elektrisk drift. Det handlar egentligen enbart om ett antal banor på Själland och de banor som går till Sverige och Tyskland. Från tyska gränsen i södra Jylland går en bana med eldrift som går via Fyn och Själland till Öresundsbron. Detta för att den ofta fungerar som transit mellan Sverige och Tyskland. I övrigt saknar det danska järnvägsnätet eldrift och tågen går därför med diesel.
Vägar
Vägnätet är bra utbyggt. Vägarna har hög standard och är bra underhållna. Även de mindre vägarna är ofta i gott skick. Danmark har också byggt ut motorvägar i en omfattning så att de utgör stamvägarna i landet. Motorvägarna sträcker sig dessutom till både Sverige och Tyskland. Genom både Öresundsbron och Stora Bältbron finns det en motorvägsträcka som kan användas som transitmotorväg mellan Sverige och Tyskland. Det går även motorväg till Norra Jylland och till Esbjerg. En motorväg med internationell trafik som används i stor omfattning är motorvägen från Köpenhamn till Malmö.
Politik
Danmark är liksom Sverige och Norge en konstitutionell monarki. Parlamentet heter Folketinget.
Sport
Fotboll, simning, badminton och handboll är populära sporter i Danmark.
Övrigt
Öresundsbron är en numera en viktig del i Danmarks kommunikationer
Kända danskar
- H.C. Andersen
- Niels Bohr
- Tycho Brahe
- Lars Fredriksen - gitarrist i Rancid
- Søren Kierkegaard
- Lars Ulrich - trummis i Metallica
Se även
- Danska formgivare
- Danmark/Regentlängd
- Dannebrogen
Externa länkar
Kategori:Europas länder
Kategori:Danmark
als:Dänemark
fiu-vro:Taani
ja:デンマーク
ko:덴마크
ms:Denmark
simple:Denmark
th:ประเทศเดนมาร์ก
zh-min-nan:Dan-kok
Japan:För den brittiska musikgruppen, se Japan (musikgrupp).
Japan är en konstitutionell monarki (kejsardöme) i östligaste Asien, bestående av ett antal öar i Stilla havet öster om fastlandet. De fyra största öarna är Honshu där huvudstaden Tokyo ligger, Hokkaido där bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. Väster om Japan ligger Japanska havet och söderut Östkinesiska havet. På fastlandssidan på andra sidan Japanska havet ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
På japanska heter landet 日本, vilket kan uttalas antingen Nippon eller Nihon. Namnet betyder solens ursprung. Det västerländska namnet kommer från den kinesiska läsningen av 日本. Att detta uttal fick genomslag i västvärlden tror man beror på de portugisiska sjöfarare som var de första européer som rapporterade om landets existens efter expeditioner till Malaysia.
Med sina 127 miljoner invånare på en yta av 377 835 km² är Japan ett av de mest tättbefolkade länderna i världen.
Historia
Huvudartikel: Japans historia
Japan har troligtvis varit bebott sedan 500 000 år tillbaka. De tidigast daterade kvarlämningarna (verktyg gjorda av sten) härstammar från kring 12 000 f.Kr, och ungefär från den tiden räknar man att Japans äldre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnet Jomon, inleddes.
Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari, 660 f.Kr räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de två japanska delvis historiska, delvis mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki.
Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 var Japan det mäktigaste riket i östasien. Under andra världskriget besegrades man dock av de allierade med USA i spetsen.
Politik
Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger på en konstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stället är högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar uppdelade i två kammare, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会 kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. På engelska kallas parlamentet för diet, även om diet, från medeltidslatinets dietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling.
Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: fyra år för andra kammaren och sex år för första kammaren. Från kokkai väljs sedan en premiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling.
Åldern för rösträtt i Japan är 20 år. Men eftersom man i Japan börjar räkna en persons ålder vid 1 istället för 0 år, så motsvarar det en åldersgräns på 19 år med vårt sätt att räkna ålder. Dessutom räknas inte myndighetsåldern utifrån ens födelsedag, utan vid en viss dag på året blir alla som fötts ett visst år myndiga.
国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会
Japan har hållit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfället har Liberaldemokratiska partiet tillsammans med Nya komeito majoritet i bägge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955. De partier som finns representerade i parlamentet är:
Det politiska livet i Japan är extremt mansdominerat – i första kammaren finns exempelvis 446 män och 34 kvinnor. Kvinnlig rösträtt infördes först 1947.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Japans prefekturer
Japan består av följande 47 prefekturer:
Geografi
Oita
Japan är beläget vid Stilla havets västra kust och består av fyra större öar, samt omkring 3600 andra mindre öar. Nordligaste delen består av ön Hokkaido och den sydligaste utposten är Ryukyuöarna (däribland Okinawa). Japans läge och terräng har uppkommit av dess läge mellan de tektoniska plattorna Stillahavsplattan och den eurasiska plattan. Detta har bidragit till att Japans yta är ca. 73% täckt av berg varav ett flertal är aktiva eller inaktiva vulkaner, däribland det högsta berget Fuji (3776 m).
Naturkatastrofer
Den seismiska aktiviteten är hög och lågintensiva jordbävningar förekommer i princip hela landet, upp mot 1500 om året. Utöver det drabbas Japan ofta av tyfoner och även tsunamivågor. Tornados är faktiskt ganska ovanliga i Japan.
Ekonomi
Japan är världens nominellt största ekonomi efter USA, men världens tredje största ekonomi om man räknar PPP, då också efter Kina. Japans ekonomiska situation är i dagsläget relativt svag men dock stabil. Man har ännu inte återhämtat sig från den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfären i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utländska investeringarna och förenkla byråkratin för att få fart på tillväxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de små- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna är stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras.
Japan är starkt beroende av import för sin råvarutillförsel. De importerar stora mängder olja och naturgas ifrån Persiska viken och är även den största uppköparen av kol ifrån Australien. Japanerna producerar dessutom bara 40% av sin egen mat inom landet, resten importeras.
Demografi
Japans befolkning är både etniskt och lingvistiskt homogen (se japaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De två historiska etniska minoriteterna är ryukyuaner i Okinawa (Ryukyu-öarna) i söder samt ainu på Hokkaido i norr. Den ryukyuanska befolkningen uppgår till ungefär 1,5 miljoner medan Ainu-befolkningen är svårare att avgöra p.g.a. att de flesta med Ainu-bakgrund gömmer sin identitet; antalet har uppskattats till allt mellen 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinkt koreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade en del sydamerikaner (främst brasilianer av japanskt ursprung) av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en fillipinsk minoritet på ungefär en halv miljon var. Övriga folkgrupper uppgår sammanlagt till cirka 240 000 personer.
Näringsliv
Den japanska industrin anses vara en av världens effektivaste och mest vinstrika. Exemplen på framgångsrika företag är många inom t.ex. elektronik- och fordonsindustrin. Dessa framgångar är resultatet av ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel är då de japanska motorcykeltillverkarna på några få år under 1960-talet konkurrerade ut de anrika engelska märkena. De produkter man sålde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lägre pris.
Som arbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det är inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det är också vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.
Valjakt
Tre länder fortsätter med valjakt trots förbudet från 1986. Japan är ett av dessa. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att Japan köper andra länders röster i valfångstfrågan. Greenpeace har skrivit till Sveriges regering, och bett dem att offentligt ifrågasätta Japans påstådda rösthandel, samt att åtaga sig att gå emot Japans rösthandel tillsammans med andra länder som är motståndare till valjakt.
Utbildning
I Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag.
amerikanskaDen obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenska låg- och mellanstadie) och 3 år chūgakkō (motsvarande svenska högstadiet). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet.
Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser. Men, på universitetsnivå sänks tempot betydligt. Efter att ha studerat hårt i 12 år eller kanske ännu längre för att komma in på ett prestigefyllt universitet, och med tanke på att man om fyra år kommer slussas ut i den brutala japanska arbetsmarknaden, tycker många japanska studenter att universitstiden framför allt är en tid då man ska roa sig med sådana aktiviter som man varken tidigare eller senare har tid för.
Huvudstaden
disciplin
Tokyo är de facto Japans huvudstad. Här finns Kokkai, alla ministerier, högsta domstolen och Tokyo är Japans politiska och ekonomiska centrum. Någon lag som officiellt flyttar huvudstaden från Kyoto till Tokyo har aldrig stiftats. År 1950 stiftades dock en lag om stadsplanering där Tokyo omtalades som huvudstaden och 1956 definieras huvudstaden i lagen "konsolidering av huvudstadsområdet" som allt inom 50 kilometers radie från Tokyos centrum.
Vid vilken tidpunkt huvudstaden flyttade från Kyoto till Tokyo är dock föremål för kontroverser. År 1868 blev Tokyo en egen prefektur, 1868 bytte Edos slott namn till Tokyos slott och år 1869 blev Tokyos slott kejsarens egendom.
Än idag har det kejserliga dekret som förklarar att Kyoto är huvudstad inte ändrats. Det finns vissa som hävdar att Kyoto på grund av detta dekret ännu är Japans huvudstad alternativt att både Tokyo och Kyoto är huvudstad (japanska har flera synonymer för huvudstad och man använder olika ord för de två huvudstäderna).
Nara var landets första permanenta huvudstad, under åren 710-784.
Kultur
Japansk kultur har utvecklats starkt över åren, från den ursprungliga Jomonkulturen till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar såväl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För många som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jämsides med det gamla.
Jomon]Under Tokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (på japanska kallad 鎖国; sakoku, ung. översättning "kedjat land") som skulle vara i över 200 år, från 1641 till 1853. Under denna period stängdes landet nästan (men inte helt) av från omvärlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens särprägling. Det var under denna period som geishor, sushi och många andra kända kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad det är idag.
Modern japansk kultur
Det nutida Japans kultur är mångfacetterad och ganska svåröverskåderlig. Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier och filmer (anime och manga) växt i popularitet i västvärlden, inte minst i Sverige. Intresset för japanska dokusåpor och liknande program är inte stort men växer alltjämt hos manga och anime-konsumenter. Bland filmregissörer är Akira Kurosawa tveklöst den mest välkände. Bland ännu aktiva filmregissörer har Takeshi Kitano väckt störst intresse utomlands med sina ofta våldsamma filmer där han själv ofta spelar huvudrollen. Den japanska popmusiken (populärt förkortad jpop) har inte vunnit något fotfäste att tala om i västvärlden men den japanska musikindustrin är bland de största i världen och japanska musikgrupper säljer multum inte bara i Japan utan även i andra delar av Öst- och Sydöstasien.
Västerländskt inflytande
Även om den japanska isoleringen har varit över i 150 år kan man som västerlänning slås av hur lite inflytande utländska företeelser har på den inhemska mediemarknaden. De få som känner igen den i västvärlden dyrkade tv-serien The Simpsons har antagligen bara sett dem i en reklam för en viss produkt de medverkade i. De som känner till South Park-figurerna har troligtvis sett dem som gosedjur. I filmernas värld är det bara det nästan bara de allra största Hollywood-filmerna som får genombrott, annars är det mestadels inhemsk produktion som dominerar marknaden. Detta beror naturligtvis i stor del på att Japan, likt USA har en enorm produktion av alla olika slags media, dels att japansk humor och uttryckssätt ofta kan vara väldigt annorlunda från västerländska diton, vilket gör att viss västerländsk humor och vissa västerländska koncept inte fungerar lika bra i Japan som i västvärlden.
Se även Japansk konst, Japansk mytologi, Japansk litteratur
Religion
Den första religionen som tog form i Japan är shinto, som växte fram ur de folkliga föreställningarna på den tiden. Dess första heliga skrift var Kojiki, där myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solguden Amaterasu, då under namnet Iwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr.
Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in på 400-talet kom konfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en känsla av plikt och disciplin.
Buddhismen sägs ha införts till Japan av Prins Shotoku (574-622) men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion.
Kristendomen nådde Japan via portugisiska missionärer på 1500-talet, och rönte stor framgång med flera hundra tusen omvända (när en daimyo konverterade ansågs också alla hans undersåtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgång var dock kortvarig då kristendomen betraktades som ett hot av de dåvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpå förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1869 blev kristendomen åter tillåten. Shinto var länge statsreligion, speciellt mellan åren 1868–1945 då den användes för att piska upp nationella stämningar, men idag är stat och shinto åtskilda. Kejsaren är sedan Japans kapitulation i andra världskriget officiellt inte en gudomlighet, men betraktas fortfarande som det bland många äldre, som växte upp innan kriget.
Om man idag frågar en Japan vilken religion han eller hon tillhör ska man inte bli förvånad om man får till svar att personen i fråga inte bara är buddhist och shintoist utan dessutom konfucianist. Japans religion präglas av sin mångfald och s.k. synkretism - de olika religionerna smälter samman med varandra. En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hålls i buddhisttempel.
De officiella siffrorna är dock att 54% är shintoister, 40% buddhister, 0,7% kristna och 4,7% uppger andra trostillhörigheter, exempelvis shamanism eller en av de många religiösa sekter som uppstått på sistone.
Flora och fauna
Förhistoria
Japan har i under tidigare geologiska tidsåldrar haft landförbindelse
med både nuvarande Ryssland och Korea. Förbindelsen mellan Japan och Korea bröts
inte förrän den senaste istiden. Både djur och växter är därför till
relativt stor andel endemiska arter med släktingar på den asiatiska
kontinenten. Som exempel kan nämnas att våra stora trädslag Gran,
Tall, Björk, Vide, Al, Bok, Ek och Poppel finns representerade med
olika arter. En del av dessa som t ex Blåskatan (Cyanopica cyanus) har tidigare haft en
utbredning i Asien men trängdes ut i sina randområden av
klimatförändringarna och finns idag i Europa och östra Asien.
Historia
Europas tidigaste kontakter med Japan var mycket restriktiv från
Japanernas sida. Vid sent 1600-tal bedrev Holland en viss handel med
Japan men hölls isolerade på en ö i Nagasakis hamn. Lite var därför
känt om både den japanska kulturen och naturen i västerlandet under
denna tid. Bland de västerlänningar som småningom kom att sprida
kunskapen om Japans flora märks Linnés lärjunge Carl Thunberg. Han
tjänstgjorde som läkare vid den Holländska ambassaden i Nagasaki och
kunde utforska den Japanska floran. I hans samlingar fanns 500
tidigare okända arter.
Till de träd som väckte uppmärksamhet i västerlandet var det i Japan
viktiga timmerträdet Sugi, Cryptomeria, som upptäckes av
Cunningham i början av 1700-talet och blev på modet i Europeiska
trädgårdar.
Skogen
Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark
täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beroende på att dessa
skogar växer i bergstrakter av sådan topografi att risodling och
bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell. Skogen är
däremot en värdefull råvara för byggnationer och har brukats ganska
omfattande genom hela landets historia och i dag bedrivs skogsbruk på
90% av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av
avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga
regnen och undvika översvämningar i lägre delar, som vanligt är det
förstås inte så ädla skäl som omtanke om andra områden som hindrat en
vidare exploatering även på dessa områden utan bristande ekonomi i att
bedriva skogsbruk i dessa otillgängliga trakter. Japan importerar
istället mycket timmer, främst från Indonesien och Malaysia.
Återplanteringsprogram finns för skogen och den återplanteras främst
med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt. Det är
dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor
andel av skogen är av en självsådd ganska blandad lövskog. De
privatägda markerna är uppdelat mellan ett stort antal små skogsägare
vilket också gör skogsbruket mindre effektivt. Utmärkande för de
japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen
med många olika trädarter.
De Japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog
och barrskog där den senare finns i de högst belägna och nordligaste
trakterna medans de subtropiska finns i lågläntare delar i
söder.
I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven har
kommit på träden, markvegetationen är därför mest tidiga vårblommor
som sippor och skuggtåligare växter som vissa ormbunkar och pioner.
Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släkte Kallaväxter,
Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet
skövlats i stor omfattning och de är idag akut hotade. I de
subtropiska skogarna som är ständigt gröna är även klätterväxter som
lianer som växer sig lika höga som träden och brer ut sig i krontaket.
För de flesta japaner är dock skogen något man har ganska lite insikt
i. Den svenska allemansrätten är långt borta, privata skogar som utgör
huvuddelen av skogsarealen är totalt förbjudet område. Även de
skogsområden som inte är avlysta av den anledningen är av gemene man
okänd, den omsusas av mycken mystik och sägner om att man kan bli
kvarhållen av andliga väsen i skogarnas mörker. Skogar saknar därför
till största delen stigar och den ofta höga och frodiga växtligheten
gör skogarna även i de mellersta och nordligare delarna som till
artförekomsten ligger ganska nära svenska sydliga skogar betydligt mer
tätvuxna och mörka. Friluftslivet företes i första hand i anslutning
till vattendrag och på senare år har det blivigt populärare att vandra
sig upp i bergen både till fots på sommaren och på skidor på vintern.
Växter i den japanska kulturen
Trädgårdar och odlingar har en central plats i den japanska kulturen.
I jämförelse med västerländska trädgårdar har växter med
iögonenfallande blommor inte en lika framträdande roll, det handlar
mer om form och trädväxter. Detta ställs på sin spets i bonsai där man
odlar små långsamväxande träd av vanliga skogssorter som Tall och En i
krukor och vårdas pretentiöst under lång tid för att växa på ett
vackert sätt. Och så finns förstås Körsbär själva sinnebilden för det
blomstrande Japan som numer främst finns odlade i varianter som är
framtagna med tanke på sina fina blommor snarare än frukterna. Det är
en stor folkfest att betrakta den korta körsbärsblomningen, människor
vallfärdar i mängder till de vackraste planteringarna under blomningen
det är allmän folkfest och ses som vårens ankomst. Det finns dock kvar
en del körsbär i skogarna och även den vilda körsbärsträden skall vara
en stor fägring för ögat.
Djurliv i den japanska naturen
Djurlivet är tack vare den relativt låga mänskliga aktiviteten i de
Japanska skogarna relativt ostört för att vara ett så tättbefolkat
land. Bland de större djuren märks vildsvin, harar, antiloper, rådjur
och apor liksom den Japanska jättesalamandern.
Den Japanska jättesalamandern, Andrias japonicus, är världens
största groddjur och har tillsammans med sina två andra
familjemedlemmar egenheten att den saknar gälar. Den lever uteslutande
i syrerika strömmande vatten och tar där upp sitt syre direkt genom
huden från vattnet. Den kan bli upp mot 60 år gammal och anses som en
delikatess. Arten är nu tyvärr hotad bland annat på grund av jakt
Ett av de däggdjur man ser oftast i Japan är vesslor. Tyvärr är det
för de flesta oftast vid vägkanten man ser dem, de är vanliga
trafikoffer.
Ett vanligt djur i japanska skogar är Mårdhunden
(Nyctereutes procyonoides) som finns över hela landet. Det är ett djur som vi inte är så vana att se här i Sverige, även om vi kanske snart kommer
att bli det eftersom det är på stark frammarch i Finland och vandrar
in över gränsen. I Japan går däremot stammen tillbaka något på grund
av att den trängs undan av civilisationen och drabbas av rabies. Den
är ett hunddjur men äter trots det mest växter och insekter, är
nattaktiv och ses sällan dagtid. I norra delarna av landet går den i
ide över vintern.
Kamoshika, Nemorhaedus crispus, är ett getliknande djur som lever
i skogarna på bergssluttningar på 1500 till 2500~m höjd. Den var
tidigare hotad av okontrollerad jakt men är i dag fredad och anses
inte längre vara hotad trots att det är en endemisk art i Japan. Den
för en ganska diskret tillvaro och är främst framme och äter under
gryning och skymning och däremellan håller den sig dold i bergen gärna
i grottor. De har mycket gott luktsinne och hörsel och ger ifrån sig
högljudda varningsljud när de upptäcker någon fara.
En annan av Japans kända karaktärsarter är den karismatiska och
omtyckta Japanska makaken (Macaca fuscata). Det är världens
nordligast levande apa och finns över hela Japan undantaget Hokkaido.
Den håller till i skogarna från kusten och upp i bergen till 1500 m
höjd och har tjock päls för att klara det kalla klimatet. Det är en
uppfinningsrik apa som utvecklat olika födogrenar och äter växter,
insekter, alger och havsdjur. Den har blivit mycket studerad för sitt
komplicerade sociala beteende.
Det är inte förvånande i de södra delarna av landet i de subtropiska
skogarna den största artrikedomen även av djur finns, med för oss lite
mer exotiska släkten som flygekorrar, flygande hundar och dugonger.
Fåglar
Fågellivet är relativt artrikt med ca 600 arter varav 18 är
endemiska. En udda fågel som spelat en lite större roll i Japan i alla
fall för ainufolket är Blakistones fiskuggla (Ketupa blakistoni) som av dem hölls helig. Det är en uggla som
specialiserat sig på fisk och kräftor, fisken slås i vattnet från
luften medan den vadar runt på grunt vatten för att fånga kräftorna.
De Japansk trana (Grus japonensis) vördas
även av andra japaner. Båda dessa fåglar är idag mycket ovanliga och
hotade av utrotning i Japan, Fiskugglan av miljöföroreningar och
tranan av att de sumpmarker där de häckar dikas ut för jordbruk eller
bebyggelse. Som tur är är ingen av dem endemisk, men läget är ändå
kritiskt för båda arterna.
Mejiro, Zosterope japonicus, är en karaktärsfågel i det
japanska landskapet. Det är en liten sångare som lever främst i bergen
under sommaren men ses framför allt under vintern när den kommer ner
till låglänta trakter och är en flitig gäst på de japanska
fågelborden. Den lever på en blandad föda av insekter bär frukter och
nektar. Att sätta ut mat åt vilda fåglar på fågelbord som i Sverige är
utbrett även i Japan men utbudet på dessa bord skiljer sig
kraftigt. Medans frön och nötter dominerar här hemma är det mycket
frukt på de Japanska fågelborden.
Jakt
Jakt förekommer i de japanska skogarna efter vilda djur. Flera av de
tidigare vanliga jaktbytena som Kamoshika, räv och fasan är numera
helt eller delvis fredade. Mårdhunden jagas dock fortfarande för
pälsens skull, årligen ca 70000 djur. Vildsvinen är också vanliga
jaktbyten.
Japan har runt världen gjort sig kända för att trots den mycket starka
världsopinionen mot valfångst fortsätta med det. Flera av de stora
valarna som lever i grundare delar av haven runt Japan är nära
utrotning vilket bara har medfört att man flyttat ut och jagar valar i
djuphaven längre ut till havs i stället. Det är tyvärr ingen isolerad
fråga. Japan visar i världspolitiska sammanhang en mycket likgiltig
hållning i fråga om alla hotade djurarter speciellt utanför sina egna
gränser. Japan är världens största importör av mysk, olika
sköldpaddsprodukter, elfenben (till hankos) och är även en
stor importör av alligator- och varanskinn.
Världsarv
- Buddhistiska monument kring Horyu-ji
- Gusuku – rester från kungariket Ryukyu
- Himeji-jo
- Fredsmonumentet_i_Hiroshima - Genbakukupolen
- Historiska monument från antika Kyoto (Kyoto, Uji och Otsu)
- Ryouan-ji - "Den fridfulla drakens tempel" i Kyoto
- Historiska monument från antika Nara
- Historiska byar i Shokawa-dalen
- Itsukushima Shinto-templet
- Shirakami-Sanchi
- Nikko-templen
- Yakushima
- Heliga platser och pilgrimsvägen längs Kiibergskedjan
- Shiretokohalvön
Externa länkar
- [http://hanami.ath.cx/ Hanami Web -Japan] (engelsk)
- [http://www.shibuya.se/ SHiBUYA] Informativ sida om Japansk Populärkultur. Recensioner, förhandstittar och mycket mer. Uppdateras näst intill dagligen.
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/index-e.html Det japanska kabinettet]
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/constitution_and_government_of_japan/constitution_e.html Den japanska konstutionen]
- [http://www.sangiin.go.jp/eng/ Senatens hemsida]
- [http://www.shugiin.go.jp/index.nsf/html/index_e.htm Representanthusets hemsida]
- [http://www.theforeigner-japan.com/ The Foreigner - Japan] (engelsk)
- [http://www.konnichiwa.prv.pl Japonia - Konnichiwa] (polsk)
Kategori:Asiens länder
Kategori:Östater
Kategori:Japan
Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete
als:Japan
ja:日本
ko:일본
ms:Jepun
simple:Japan
th:ประเทศญี่ปุ่น
zh-min-nan:Ji̍t-pún
Nederländerna
Nederländerna är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön, Belgien och Tyskland. Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet.
Huvudstad är Amsterdam, vilket innebär att monarken har sitt residens här. Regering och parlament finns i Den Haag.
Historia
Huvudartikel: Nederländernas historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter att ha fått formellt oberoende av Karl V:s son Filip II av Spanien år 1648 växte Nederländerna, under namnet De sju förenade Nederländerna, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.
Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med nuvarande Belgien och Luxemburg 1815. Belgien bröts sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung William III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i Första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.
När EU skapades 1992 var Nederländerna ett av medlemsländerna.
Se även: Lista över Nederländernas regenter.
Politik
Huvudartikel: Nederländernas politik
Nederländerna har varit en konstitutionell monarki sedan 1815, sedan det varit en republik från 1581 till 1806 (Nederländerna var ockuperat av Frankrike 1806-1815).
Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (någon som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal.
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (t.ex. mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Nederländerna förknippas ofta som det laglösa landet, där droger används och säljs fritt på gatorna men det är egentligen bara fördomar, även om sådant finns så är det inte så tydligt.
Se även
- Nederländernas premiärminister
- Lista över Nederländernas premiärministrar
Administrativ uppdelning
Lista över Nederländernas premiärministrar
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
- Groningen - i nordöst
- Fryslân/Friesland - norr
- Drenthe - nordöst, söder om Groningen
- Overijssel - öst, söder om Drenthe
- Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
- Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
- Utrecht - mitten
- Noord-Holland - nordväst
- Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
- Zeeland - sydväst
- Noord-Brabant - söder
- Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.
Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även Nederländska städer.
Ett antal öar i Karibiska havet är dependencies till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.
Geografi
Antillerna
Huvudartikel: Nederländernas geografi
Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.
Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se [http://www.minbuza.nl/default.asp?CMS_ITEM=MBZ302750 karta]). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, t.ex. provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. I dessa två områden talar man olika dialekter.
Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Ekonomi
Huvudartikel: Nederländernas ekonomi
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnating job growth long before its European partners.
Som en av initiativtagarna till Euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Demografi
Huvudartikel: Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total befolkningsmängd)
| % |
Män |
Ålder |
Kvinnor |
% |
| 0,36 |
|
|
85+ |
|
|
1,05 |
| 0,60 |
|
|
80-84 |
|
|
1,18 |
| 1,14 |
|
|
75-79 |
|
|
1,74 |
| 1,55 |
|
|
70-74 |
|
|
1,95 |
| 1,93 |
|
|
65-69 |
|
|
2,13 |
| 2,30 |
|
|
60-64 |
|
|
2,33 |
| 2,77 |
|
|
55-59 |
|
|
2,69 |
| 3,73 |
|
|
50-54 |
|
|
3,60 |
| 3,65 |
|
|
45-49 |
|
|
3,54 |
| 3,93 |
|
|
40-44 |
|
|
3,81 |
| 4,27 |
|
|
35-39 |
|
|
4,08 |
| 4,25 |
|
|
30-34 |
|
|
4,05 |
| 3,63 |
|
|
25-29 |
|
|
3,54 |
| 3,04 |
|
|
20-24 |
|
|
2,93 |
| 2,96 |
|
|
15-19 |
|
|
2,83 |
| 3,11 |
|
|
10-14 |
|
|
2,97 |
| 3,20 |
|
|
05-09 |
|
|
3,06 |
| 3,11 |
|
|
00-04 |
|
|
2,98 |
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| Källa: [http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbpyrs.pl?cty=NL International Data Base] (2000) |
Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.
Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan.
Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av Lågsaxiska i mycket av de norra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. Vid landets gräns i söder skiftar det nederlänska språket till andra varianter av lågfrankiska och tyska dialekter, vilka med viss tvekan kan klassificeras som nederländska, mest nämnvärt västflamländska och tyska.
De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) ([http://62.144.115.184/kerkprovincie/bisdommen/index.html biskopsdömen]) och protestantism (15%). Omkring 63% av holländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan).
Holländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala holländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där 'allt är tillåtet'.
Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.
Kultur
Huvudartikel: Nederländernas kultur
Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.
Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.
Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under Nazisternas ockupation av Nederländerna.
See also: List_of_museums#Netherlands, Sport in the Netherlands, Music of the Netherlands, List of Dutch people
Helger
| Datum | Svenskt namn | Lokalt namn | Anmärkningar
|
|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | Nieuwjaar |
| | mars/april | Påsk | Pasen | Påsken har två helgdagar.
| | 30 april | Drottningens dag | Koninginnedag | Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då.
| | 4 maj | | Dodenherdenking | En minnesdag för de som dog under Andra världskriget.
| | 5 maj | Frihetsdagen | Bevrijdingsdag | Firas till minne av tyskarna kapitulation under Andra världskriget.
| | 40 dagar efter påsk | Himmelsfärdsdagen | Hemelvaartsdag |
| | 7 veckor efter påsk | Pingst | Pinksteren | Pingsthelgen har två helgdagar.
| | 5 december | Sankt Nikolaus afton | Sinterklaas | En föregångare (den originella formen av) till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
| | 25 december, 26 december | Jul | Kerstmis | Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).
|
Replikor av holländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.
Kategori:Europas länder
Kategori:Nederländerna
Kategori:Wikipedia:Veckans artikel
ja:オランダ
ko:네덜란드
minnan:Kē-tē-kok
ms:Belanda
nb:Nederland
simple:Netherlands
zh-min-nan:Kē-tē-kok
Norge
Norge är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på den Skandinaviska halvön. Förutom Sverige gränsar landet till Ryssland och Finland. De närbelägna öarna Svalbard och Jan Mayen står under norskt självstyre och betraktas som en del av kungadömet, medan Bouvetön i Atlanten och Peter I:s ö i Stilla havet är underordnade Norge men inte räknas som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på Dronning Maud Land i Antarktis.
Historia
Huvudartikel: Norges historia
Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade överhöghet över områden som Island, Grönland, Orkneyöarna, Hebriderna mm. Digerdöden innebar dock ett hårt slag och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Den ursprungliga norska kungasläkten och högadeln dog så småningom ut. Genom Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel i 1814 blev Norge överlämnat till Sverige. Kraftiga nationella protester resulterade emellertid i en norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenska kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan sade nej och Sverige attackerade Norge. Efter några veckors krig kapitulerade den norska armén och Norge blev tvungen att gå i personalunion med Sverige genom konventionen på Moss. Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringer som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde Karl XIII till norsk kung 4 november. Detta blev startskottet för stark politiskt och kulturell utveckling, och stora ekonomiska framgångar.
Norge blev fullt självständig i 1905. På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökad starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det hela kulminerade med att Stortinget i 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung: han ville inte ratificera Stortingets beslut. Många fruktade att krisen kunde sluta som i 1814, att Sverige igen skulde gå till krig mot Norge och som den starka parten kunde diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan dom båda länders regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Norska tronan hade erbjudits dom svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja och valdes till Haakon VII av Norge.
9 april 1940 började Tyskland sin attack mot Norge. Sänkandet av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo. Städerna Molde, Elverum, Kristiansund, Steinkjer och Namsos skadades hårt i tyska bombattacker. Det tog 62 dagar för tyskarna att erövra Norge och därefter etablerade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. Kungen och den lagliga regeringen lyckades fly till Storbritannien. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350 000 tyska soldater i Norge. Krigsdödade norrmän under de 5 åren beräknas till drygt 10 000, av dessa var 700 judar. 9000 norrmänn hadde suttit i tyska konsentrationsläger. Finnmark var den del av Norge som drabbats hårdast. Det flyende Wehrmacht brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all infrastruktur under sitt försök att rädda sig från Röda armén. Civilbefolkningen på nära 60 000 tvångsflyttades söderut.
De 30 åren efter kriget präglades av en kraftig ekonomisk tillväxt. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge valde sida i kalla kriget och var med att grunda NATO. Landet har i två folkomröstningar sagt nej till medlemskap i EU.
I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsjön och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag inga statsskulder. Landet är världens tredje största oljeexportör efter Saudiarabien och Ryssland. Statens petroleumsfond, den så kallade ”oljefonden”, är det oanvända överskottet från norska statens oljeinkomster. Fonden investerar i utländska aktier och obligationer. I november 2005 var värdet på 1 280 miljarder norska kronor.
Politik
Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern.
Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från 19 regioner, fylken. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortinget består av Odelstinget och Lagtinget med något olika uppgifter.
På regional och lokal nivå hålls också val var fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget.
Den högsta förvaltningsdomstolen är Riksretten. Motsvarigheten till Högsta domstolen är Høyesterett.
Norge leds 2005 av en koalitionsregering med Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) som statsminister. Regeringen består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre.
Vid stortingsvalet 2005 fick Arbeiderpartiet 32.7%, Høyre 14.1%, Fremskrittspartiet 22.1%, Sosialistisk venstreparti 8.8%, Senterpartiet 6.5%, Kristelig folkeparti 6.8%, Venstre 5.9% samt övriga 3.1%.
Språk
Norge har två officiella språk. Bokmål (riksnorska) och nynorsk (nynorska). Samiska är minoritetsspråk i Finnmark.
Bokmål/riksmål är baserad på den danske skrifttraditionen, som berodde på att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom till att bli Norges officiella språk. Skillnaden mellan norska bokmål/riksmål är i dag inte så stor. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812-1895). Han ville ha en reglering «efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund». Äventyrssamlingarna till Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket.
Detta språk blev i praktiken delat då riksmål officiellt skiftade namn till bokmål 1929. Målfolket (nynorsktalande) hade stort inflytande hos myndigheterna, detta resulterade i ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk. Dock var motståndet stort, då anpassningen först och främst var att nynorska ord skulle bli dominerande. Språkdebatten var som värst under åren 1955-1965. Nu är debatten så att säga död. Språken har sedan dess utvecklat sig, var sin väg, men bokmålet har ändå störst valfrihet och detta är det största hotet för nynorskan.
Uppfinnaren av nynorska var Ivar Aasen, på den tiden kallades språket "landsmål". I Norge är det nu över 90 % av befolkningen som föredrar bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda språken. Den norska statstelevisionen, NRK, textar och sänder program med programledare på nynorska (25 % av sändningstiden skall nämligen vara på detta språk).
Adminstrativ indelning
NRK
Norge är indelat i 19 fylken:
- Akershus
- Aust-Agder
- Buskerud
- Finnmark
- Hedmark
- Hordaland
- Møre og Romsdal
- Nordland
- Nord-Trøndelag
- Oppland
- Oslo
- Rogaland
- Sogn og Fjordane
- Sør-Trøndelag
- Telemark
- Troms
- Vest-Agder
- Vestfold
- Østfold.
Geografi
Huvudartikel: Norges geografi
Den norska naturen är klippig och utmärks av fjordar, öar och glaciär | | |
