:: wikimiki.org ::
| Politik |
PolitikPolitik, av det grekiska ordet pólis, "stadsstat". Politik betyder ordagrant översatt: Det som rör staten. I vardagligt tal används dock begreppet politik för att innefatta maktkamp på många olika nivåer, exempelvis inom intresseorganisationer och arbetsplatser även om det som händer inom dessa organisationer inte direkt rör själva staten. I akademiskt hänseende studeras politik och politiskt relaterade ämnen inom bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, praktisk filosofi och sociologi.
Det politiska system vi har i Sverige är parlamentarisk demokrati.
Politik är ett omstritt begrepp med många definitioner. En minsta gemensam nämnare är att begreppet alltid syftar på offentlig maktutövning och den process som bestämmer hur den offentliga makten utövas, det vill säga maktkamp. Vissa har argumenterat för att politikbegreppet bör vidgas till att innefatta fenomen som normalt betraktas som privata (till exempel familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet av den offentliga maktutövningen och maktkampen i hög grad. Tilläggas kan att ordet idiot kommer av grekiskan idiotes som betyder en 'privat man', det vill säga motsatsen till statsman, politiker.
Se även
- Pluralism
- Demokrati
- Diktatur
- Parlament
- Regering
- Republik
- Monarki
- Folkomröstning
- Svensk politik
- Sveriges regering
- Sveriges riksdag
- Finlands regering
- Finlands riksdag
- Policy
- Ideologi
- Parti
- Myndighet
- Landsting
- Kommun
- Utomparlamentarism
- Symbolpolitik
- Språkpolitik
- Makt
- Frihet
- Lista över politiska skandaler
-
ja:政治
ko:정치
ms:Politik
simple:Politics
th:การเมือง
Grekiska
Grekiska (Ελληνικά) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor, främst i Grekland. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική), är officiellt språk i Grekland och på Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet.
Nygrekiska är den form av grekiska som används idag. Den är utvecklad direkt från koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och är den moderna formen av det språk som talades i den grekiska världen under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska).
Kategori:Grekiska
Kategori:Indoeuropeiska språk
Kategori:EU-språk
als:Griechische Sprache
ja:ギリシア語
ko:그리스어
ms:Bahasa Greek
simple:Greek language
th:ภาษากรีก
StatsvetenskapStatsvetenskap, statskunskap, är det vetenskapliga studiet av politik.
Statsvetenskapliga delområden
- Politisk teori
- Jämförande politik
- Internationell politik
- Förvaltningspolitik
Länkar
- [http://www.swepsa.org/ Statsvetenskapliga förbundet]
- [http://www.statsvet.uu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet]
- [http://www.pol.gu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet]
- [http://www.pol.umu.se/ Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå Universitet]
Kategori:Statsvetenskap
ja:政治学
ko:정치학
th:รัฐศาสตร์
FilosofiFilosofi. Namnet kommer från grekiskans philos = kärlek och sophia = kunskap och betyder alltså kärlek till kunskap.
Under antiken omfattade filosofi omfattade studiet av all dåtida
kunskap och vetande. Efterhand kom olika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi m fl, att avsöndra sig från filosofin. Som en konsekvens av detta brukar man idag säga att filosofin studerar sådana problem och begrepp som i någon mån är grundläggande för mera specialiserade studier. Typexempel på sådana begrepp är kunskap, sanning och värde.
Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktgare i filosofi än de flesta andra ämnen. Försokratikerna ställde de första frågorna om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har t.ex. Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?
Filosofins delområden
Filsofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. I i Sverige och några andra länder skiljer man ofta mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi och nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filsofi är dock inte vanligt förekommande i världen som helhet.
Praktisk filosofi omfattar t.ex.
- moralfilosofi, etik som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
- religionsfilosofi som bl.a. studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
- estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
- samhälls-, politisk filosofi studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
- Rättsfilosofi
Teoretisk filosofi omfattar t.ex.
- kunskapsteori (epistemologi), vetenskapsteori. Sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?" och hur vet man att något är sant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?.
- logik, argumentation. Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligt beskriver ett logiskt resonemang.
- språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ord betyder någonting? Hur förhåller sig språket till medvetandet och till verkligheten?
- matematikfilosofi undersöker de matematiska begreppens natur.
- medvetande-, kognitionsfilosofi undersöker medvetandets, jagets och själens natur.
- filosofins historia De olika filosoferna och deras tänkande.
- metafysik. Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen.
Ett annat sätt att ge filsofins ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filsofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är en del av matematikfilosofi.
Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:
- afrikansk filosofi
- buddistisk filosofi
- feministisk filosofi
- indisk filosofi
- kinesisk filosofi
- muslimsk filosofi
- analytisk filosofi
- kontinental filosofi
- marxism
- thomism
Filosofiska traditioner
Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.
- Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Den analytiska filosofin har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och även Gottlob Frege . Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.
- Kontinental filosofi är en samlingsbeteckning för ett antal olika riktningar som haft en stark ställning i framför allt Tyskland och Frankrike under 1900-talet. Den framkom främst genom Edmund Husserl men många filosofer ur denna traditionen vill peka på sina rötter hos Friedrich Hegel och Sören Kierkegaard. Några exempel på traditioner inom den kontinentala filosofin är fenomenologi, existentialism och dekonstruktivism. Det skall även nämnas att feministisk filosofi har många av sina filosofiska rötter i denna tradition, framförallt genom Simone de Beauvoir.
Kända filosofer
Se även Lista över filosofer.
Svenska filosofer
Se även Lista över svenska filosofer
- Daniel Boëthius
- Christopher Jacob Boström
- Kristian Claëson
- Samuel Grubbe
- Axel Hägerström
Antikens filosofer
Se även
- Filosofins historia
- Antiken
- Ismer
- Filosofi med barn
Diskussionsforum inom filosofi
- [http://www.cognito.se Cognito.se - För människor som gillar tankar]
- [http://www.filosofiforum.com Filosofiforum.com - ett svenskt forum för filosofi]
Kategori:Filosofi
ja:哲学
ko:철학
ms:Falsafah
simple:Philosophy
th:ปรัชญา
SociologiSociologi, vetenskaplig disciplin där samhället och sociala beteenden, grupper och relationer studeras. Enär statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga relationer som sociala processer på individ- och gruppnivå. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden är orsaker till arbetslöshet, social stratifiering, rasism, stämpling, konflikter och alienation.
Till de sociologiska banbrytarna hör Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Inom den anglo-saxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från John Goldthorpe, Robert K. Merton och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad sociologi har utvecklats av bl.a. Pierre Bourdieu och Anthony Giddens m.fl.
Svenska sociologer återfinns i bägge traditionerna. Bland de anglo-saxiska empirikerna med svenskt ursprung kan exempelvis Stefan Svallfors, Rikard Swedberg, Peter Hedström och Johan Asplund nämnas.
Kategori:Sociologi
ja:社会学
ko:사회학
ms:Sosiologi
simple:Sociology
th:สังคมวิทยา
Sverige
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden.
Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).
Historia
Huvudartikel: Sveriges historia
Sveriges historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.
Politik
Huvudartikel: Sveriges politik
Sveriges politik
Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år.
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet.
I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Geografi
Huvudartikel: Sveriges geografi
Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]]
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr.
Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge
Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning
Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län
Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland.
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.
Klimat
Huvudartikel: Sveriges klimat
Ekonomi
Huvudartikel: Sveriges ekonomi
Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Kända svenska företag
- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)
Infrastruktur
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.
Järnvägar
Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Vägar
De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.
Demografi
Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges demografi
Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige.
Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.
Kultur
- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur
Massmedier
: Huvudartikel: Massmedier i Sverige
Se även
- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige
Externa länkar
- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination]
Kategori:Europas länder
Kategori:Sverige
als:Schweden
fiu-vro:Roodsi
[[got:
OffentligOffentlig anger bl.a om en verksamhet är finansierad av allmänna medel, (skatteintäkter från stat, kommun och landsting) och därmed blir satt under särskild lagstiftning, bl.a offentlighetsprincipen.
Offentlig verksamhet kan också vara privat- eller föreningsägd, tex restauranger, parker, evenemangsplatser som Folkets Hus, bio, bensinstationer osv, där syftet är att erbjuda tillgänglighet för allmänhet. Delar av den särskilda lagstiftningen gäller då, t.ex brandskyddsregler, miljö- och hälsoaspekter i verksamheten, men inte offentlighetsprincipen i annat än myndighetsärenden.
Offentlig lokal omgärdas av hårdare krav än hemmiljö. Till dessa räknas utöver ovanstående också kyrkor, ålderdomshem, serviceboende, sjukhusvård, skola, barnomsorg och omsorgsverksamhet som inte sker i vårdtagarens hem.
kategori:Samhälle
IdiotIdiot (gr. idiotes, av idios, "egen", ursprungligen en enskild man i motsats till en offentlig, sedermera en man ur hopen, en okunnig, obildad person), föråldrat uttryck för en, som är oförmögen att begripa eller lära något; fåne, sinnesslö individ. - Idiotisk, fånig, sinnesslö, förståndssvag; ärkedum.
Inom psykiatrin motsvaras idiot/-i idag närmast av ordet psykisk utvecklingsstörning. Ordet idiot används i dagligt tal som förolämpning eller som kränkande tillmäle.
I det antika Athen kallades den som inte ville/kunde delta i det politiska livet för detsamma. I detta avseende, se vidare politik.
I äldre svenska kyrkoböcker, husförhörslängden finns ofta en sida på slutet med socknens idioter, "byfånarna".
Kategori:Förlegade vetenskapliga begrepp
Kategori:Psykiatri
PluralismPluralism är att förespråka kulturell mångfald, avvikande åsikter och värderingar, exempelvis ifråga om politik, religion, kultur och allmänt livsstil. Den moderna västerländska demokratin ses ofta som "pluralistisk (eller liberal) demokrati".
Ett pluralistiskt vetenskapsperspektiv innebär att en frågeställning behandlas utifrån
fler än ett svarsalternativ.
DiktaturDiktatur, av lat. dictatura, "en diktators ämbete;
en diktators makt och myndighet".
Diktatur i den romerska republiken
"I tider av oro eller fara för staten meddelade den romerska senaten ett senatus consultum som överlämnades till konsulerna. Detta innebar en rätt för konsulerna att utnämna en diktator för en period av 6 månader."
Den romerska diktatorn hade fullständiga befogenheter att bestämma över den romerska staten under sin mandatperiod, men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan 501 f.Kr. och 44 f.Kr. utsågs sammanlagt 88 diktatorer.
Diktaturens moderna innebörd
Diktatur är i lexikalisk mening detsamma som regering utövad av en diktator. I sin moderna innebörd innefattar diktaturen även regering av ett totalitärt eller auktoritärt kollektiv, som ex.vis en militärjunta eller politbyrå.
Diktaturen anses i allmänhet som demokratins motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen med polisstaten, d.v.s. samhällsförhållanden med stark repression från myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ej nödvändigt för att diktatur ska anses föreligga.
Somliga diktatorer har nämligen åtnjutit sådant folkligt stöd att någon repression inte varit nödvändig för dem i syfte att behålla makten. I sin mera inskränkta mening, är diktaturen en stat där fria, allmänna och lika val av politiska beslutsfattare inte förekommer. Inslagen av repression är alltså däremot inte avgörande.
Diktaturens effekter
Det är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sig sådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som:
:1. Ingen rättssäkerhet
:2. Inga fungerande demokratiska strukturer
:3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer.
:4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen
:5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur.
:6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur.
De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer. Inte heller var det då vanligt med personkult. En bättre benämning på dessa stater var att de var auktoritära.
Kända diktaturer
- Romarriket
- Nazityskland
- Sovjetunionen
- Fascismens Italien
- Folkrepubliken Kina
- Francos Spanien
- Saddams Irak
- Kuba
- Nordkorea
Se även
- Diktator
- Lista över diktatorer
- Proletariatets diktatur
Kategori:Politiska system
ja:独裁政治
simple:Dictatorship
RegeringRegeringen är den styrande gruppen i en stat.
Se även
- Sveriges regering
- Regeringschef
- Regeringsformen
Kategori:Statsvetenskap
ja:政府
ko:정부
ms:Kerajaan
simple:Government
th:รัฐบาล
MonarkiMonarki (från gr. monos arkhein, "en härskare"), är ett statsskick där statsöverhuvudet är monark; kung, drottning, kejsare eller dylikt. Det har tidigare i historien ofta funnits valkungadömen, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv, inom en och samma ätt.
Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter;
- Absolut monarki: Här har monarken enväldig makt.
- Konstitutionell monarki: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en grundlag, där monarken inte själv kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki - se Sveriges tron och successionsordningen.
Man skiljer också på arvsmonarki och valmonarki.
Nutida monarkier i världen
Kungariken
- Antigua och Barbuda
-
- Australien
-
- Bahamas
-
- Bahrain
- Barbados
-
- Belgien
- Belize
-
- Bhutan
- Danmark
- Grenada
-
- Jamaica
-
- Jordanien
- Kambodja
- Kanada
-
- Lesotho
- Malaysia (valmonarki)
- Marocko
- Nederländerna
- Nepal
- Norge
- Nya Zeeland
-
- Papua Nya Guinea
-
- S:t Christopher och Nevis
-
- S:t Lucia
-
- S:t Vincent och Grenadinerna
-
- Salomonöarna
-
- Samoa
- Saudiarabien
- Spanien
- Storbritannien
-
- Swaziland
- Sverige (se Sveriges tron)
- Thailand
- Tonga
- Tuvalu
-
- Den brittiska drottningen är även detta lands drottning, men uppgifterna som statschef sköts i stor utstäckning av en inhemsk generalguvernör.
- Flera av medlemmarna i Samväldet erkänner den brittiska monarken som statsöverhuvud, hon är således även drottning av t.ex. Kanada och Australien (se ovanstående not). Även de medlemmar som är republiker erkänner henne som Samväldets överhuvud.
- Japan
- Brunei
- Oman
- Förenade arabemiraten
- Kuwait
- Qatar
- Luxemburg
- Andorra
- Liechtenstein
- Monaco
- Vatikanstaten
Historiska monarkier
- Bulgarien
- Frankrike
- Grekland
- habsburgarna
- Hawaii
- Irak
- Iran
- Italien
- Jugoslavien
- Osmanska riket
- Portugal
- Rumänien
- Serbien
- Sparta (dubbelmonarki)
- Ungern
- Österrike
Historiska kejsardömen
- Frankrike
- Kalifatet i Bagdad
- Kina
- Mogulriket
- Romarriket
- Ryssland
- Tyskland
- Tysk-romerska riket
Se även
- Republik
ja:君主制
Kategori:Statsvetenskap
FolkomröstningFolkomröstning, i vissa länder ofta benämnt plebiscit eller referendum, är ett instrument som politiker på nationell, regional eller lokal nivå kan använda för att rådfråga väljarna i speciella frågor. Det kan också väckas på initiativ av medborgarna i så kallat medborgarinitiativ.
Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 4 §). Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 §). Sedan 1994 gäller i Sverige att minst fem procent av de röstberättigade i kommun respektive landstingskommun kan begära folkomröstning. Om kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige godkänner initiativet, så genomförs folkomröstningen. Folkomröstningar i Sverige är dock bara rådgivande, politikerna kan fatta ett besult som strider mot valresultatet. (Se exempelvis Folkomröstningen om högertrafik). Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.
Folkomröstningar i Sverige
- Folkomröstningen om rusdrycksförbud, 1922
- Folkomröstningen om högertrafik, 1955
- Folkomröstningen i pensionsfrågan, 1957
- Folkomröstningen om kärnkraften, 1980
- Folkomröstningen om EU-medlemskap, 1994
- Folkomröstningen om införande av euron, 2003.
De olika valresultaten finns på webbsidan "Riksdagen Folkomröstningar".
Externa länkar
- [http://www.riksdagen.se/arbetar/siffror/folkomro.htm Riksdagen Folkomröstningar]
- [http://europeanreferendum.org Democracy International]
Kategori:Statsvetenskap
ja:住民投票
zh-min-nan:Kong-bîn tâu-phiò
Sveriges regeringSveriges regering är Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).
Statsförvaltningen
Statsförvaltningen fungerar som regeringens förlängda arm, som hjälper regeringen att verkställa de beslut som fattats av riksdagen. Statsförvaltningen har tre olika nivåer, central nivå, regional nivå och lokal nivå. Den centrala nivån täcker hela riket och består av regeringskansliets tio departement och de verk som arbetar under departementen, t.ex. skolverk (under utbildningsdepartementet). Den regionala nivån finns i varje län i form av länsstyrelsen, som styrs av en styrelse vars ordförande är landshövdingen, som regeringen utser. Det finns 21 län och därför 21 länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgift är att agera som regeringens förlängda arm, dvs. som regeringens hjälpmedel till att verkställa beslut av riksdagen.
Regeringsval
Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Vid koalitionsregering är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.
Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti ett så kallat stödparti.
Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen.
Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en så kallad samlingsregering var under Andra världskriget.
Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering.
Nuvarande regering
- Göran Persson, statsminister (regeringschef)
- Bosse Ringholm, vice statsminister och idrottsminister
- Pär Nuder, finansminister (departementschef)
- Sven-Erik Österberg, kommunal- och landstingsekonomi samt finansmarknadsfrågor
- Laila Freivalds, utrikesminister (departementschef)
- Barbro Holmberg, migrationsminister
- Carin Jämtin, biståndsminister
- Thomas Bodström, justitieminister (departementschef)
- Jens Orback, minister med ansvar för integrations-, storstads- och jämställdhetsfrågor.
- Berit Andnor, socialminister (departementschef)
- Morgan Johansson, folkhälso- och socialtjänstminister
- Ylva Johansson, vård- och äldreomsorgsminister
- Thomas Östros, näringsminister (departementschef)
- Hans Karlsson, arbetslivsminister
- Ulrica Messing, infrastrukturminister
- Leif Pagrotsky, kultur-, utbildnings- och forskningsminister (departementschef)
- Ibrahim Baylan, minister för gymnasieskola och grundskola
- Lena Hallengren, förskole- och ungdomsminister, minister för vuxnas lärande
- Mona Sahlin, samhällsbyggnadsminister (departementschef)
- Lena Sommestad, miljöminister
- Leni Björklund. försvarsminister (departementschef)
- Ann-Christin Nykvist, jordbruks- och konsumentminister (departementschef)
Sveriges regeringar genom tiderna
Beteckningar:
- (c) Bondeförbundet, senare Centerpartiet
- (fp) Folkpartiet, senare Folkpartiet Liberalerna
- (kds) Kristdemokratiska Samhällspartiet, senare Kristdemokraterna
- (m) Högern / Högerpartiet, senare Moderata Samlingspartiet
- (s) Socialdemokratiska Arbetarpartiet
Detta beslutar regeringen om
- Länsindelningen
- Nådeansökningar
Externa länkar
- [http://www.regeringen.se/ Regeringens webbplats]
- [http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 Sveriges regeringar under 1900-talet]
Kategori:Svensk politik
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, Riksdagen, benämning på Sveriges parlament. De folkvalda på riksnivå, riksdagsledamöterna, samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman. Riksdagsval i Sverige sker vart fjärde år, tredje söndagen i september. Riksmötet öppnar tredje tisdagen i september varje år.
Historiskt sett kan ordet riksdag ha tre betydelser: det beslutande och politiska organet, den tidsperiod under året som riksdagsarbetet fortlöper (även ”riksmöte”), riksdagshuset.
Riksdagen är organiserad i sexton riksdagsutskott och EU-nämnden. Utrikesnämnden intar en särställning då den leds av statschefen, kung Carl Gustaf, och är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagen. Det årliga riksdagsarbetet indelas i arbetsperioder som kallas sessioner. Riksdagen är representerad i internationella organ, t.ex. Europarådet, EU, Nordiska rådet och FN.
Riksdagsarbetet består bl.a. i att behandla regeringens propositioner, skriva motioner, framställa utskottsbetänkanden, deltaga vid arbetsplena och bordläggningsplena, framställa spörsmål, interpellationer, till statsråd, och debattera.
Riksdagens funktion, direktiv och bestämmelser, föreskrivs av Riksdagsordningen (RO).
Historia
Huvudartikel: Riksdagens historia
Redan år 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Men först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag med representation av de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag kom i bruk under 1540-talet.
På 1600-talet skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.
Det karolinska enväldet, vars införande skedde i samverkan med riksdagen, försvagade riksdagens ställning. Riksdagen blev ett lydigt redskap i kungens händer.
Frihetstiden
Desto större dominans fick riksdagen under frihetstiden på 1700-talet, då i stort sett all makt koncentrerades till ständerna. Ett partisystem – hattar och mössor – och en parlamentarism, som företer vissa likheter med nutidens, växte fram. Traditionerna i det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till denna tid. Detta ständervälde, slutligen försvagat av ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar och korruption, föll samman när Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning år 1772. Makten gled sedan undan för undan över i kungens händer.
1809 års författning
1809
År 1809 fick Sverige en ny författning. Den föreskrev en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som, låt vara med stora ändringar, kom att gälla t.o.m. år 1974. Riksdagsordningen tillkom år 1810.
Tvåkammarsystem
Under åren 1809–1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera "bildningen och förmögenheten". Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor.
Vid val till andra kammaren under 1800-talet var rösträtten begränsad till män och för rösträtt krävdes innehav av fast egendom eller erlagd skatt på en årlig beskattningsbar inkomst. Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren.
Rösträtten
1865
Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från 1860-talet, då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes år 1909. År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och år 1921 för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.
Efterhand sänktes även rösträttsåldern, vid t.ex. andrakammarvalet 1944 var rösträttsåldern 23 år. Till valet 1976 sänktes rösträttsåldern från 20 år till 18 år.
Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd.
Enkammarsystem
År 1970 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott, inrättades. Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen tilldelades en central roll vid bildandet av regeringar.
Jämviktsriksdag
Olägenheterna med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. Vid riksdagsvalet 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Det ledde till att flera omröstningar i riksdagen fick avgöras med hjälp av lotten.
Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande som fr.o.m. detta år kallades riksmötets öppnande, i det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte och fr.o.m. 1976/1977 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter.
Fyraårig valperiod
År 1994 fattade riksdagen två viktiga beslut, dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle effektiviseras. Det senare innebär att budgetåret numera löper på kalenderår samt att budgetpropositionen läggs fram och behandlas under hösten.
Riksdagspartier
Partier representerade i Sveriges riksdag idag (med resultat i senaste allmänna val 2002) är Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (39,8%), Moderata samlingspartiet (15,2%), Folkpartiet liberalerna (13,3%), Kristdemokraterna (9,1%), Vänsterpartiet (8,3%), Centerpartiet (6,1%) samt Miljöpartiet de Gröna (4,6%).
Mandat per parti
Se även
- Riksdag
- Riksdagsval i Sverige
- Riksdagshuset
- Betänkanden
- Riksdagen/Adelsståndets talmän
- Riksdagen/Prästeståndets talmän
- Riksdagen/Borgarståndets talmän
- Riksdagen/Bondeståndets talmän
- Lista över första kammarens talmän
- Lista över andra kammarens talmän
- Riksdagen/Enkammarriksdagens talmän
Externa länkar
- [http://www.riksdagen.se/ Riksdagen]
Kategori:Parlament
Kategori:Svensk politik
StatsrådStatsråd
#I Finland är Statsrådet benämning på landets regering (som kollektiv). Se lista över Finlands statsministrar.
#I Sverige titel för en person som är ledamot av regeringen (under 1809 års regeringsform beteckning även för regeringen som kollektiv; statsrådet), formell term för minister. Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring.
#ty. Staatsrat, var i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1960-1990 namnet på det kollektiva organ som delade den lagstiftande makten med Folkkammaren, och vars ordförande formellt innehade uppdraget som landets statschef.
Statsråd i Sverige
Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område samt tillägget minister exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område samt tillägget minister exempelvis skolminister – tidigare även konsultativt statsråd eller minister utan portfölj. Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern.
Tidsaxel för de viktigare statsrådsposterna under efterkrigstiden
Kategori:Politiska titlar
Kategori:Statsvetenskap
ja:大臣
Finlands riksdagRiksdagen, Finlands riksdag, fi. Eduskunta, är Finlands parlament.
Historia
När Finland hade erövrats av Ryssland 1809 kallade kejsar Alexander I av Ryssland i sin nya egenskap av storfurste av Finland till en lantdag i Åbo. Lantdagen var då en ståndsförsamling, enligt de regler som gällde för den svenska ståndsriksdagen, eftersom kejsaren hade lovat att den gamla svenska grundlagen tills vidare skulle gälla i Finland. Senare flyttade lantdagen till Helsingfors, eftersom det låg närmare Ryssland och S:t Petersburg.
1905 infördes allmän och lika rösträtt.
I och med självständigheten 1917 bytte lantdagen namn till riksdag och har hetat så sedan dess.
Mandatfördelning
Källa: Statistikcentralen [http://www.tilastokeskus.fi] 1995-2003, Library of Congress Country Studies [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/finland/fi_appen.html] 1966-1987
Externa länkar
- [http://www.riksdagen.fi/ Riksdagen]
RiksdagenRiksdag
IdeologiIdeologier är idéer om hur samhället skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människobild, dvs. en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en uppfattning om hur "det perfekta samhället" skall se ut, vilket i vissa sammanhang kallas "utopi".
Ideologier
- Anarkism
- Fascism
- Kommunism
- Konservatism
- Liberalism
- Kapitalism
- Nyliberalism
- Anarkokapitalism
- Nationalism
- Nazism
- Socialism
- Syndikalism
- Utilitarism
- Sionism
- Juche
Svenska partier och ideologi
Traditionellt sett strävar partier till vänster på höger-vänster-skalan efter ett s.k storebrorssamhälle, d.v.s. ett samhälle där man via skatter håller medborgarna med sjukvård, socialförsäkring m.m i statlig regi medan partier till höger på skalan mer står för lägre skatter, privat ägande och att sjukvård, omsorg m.m bekostas genom egna försäkringar. Tittar man däremot på dagens Sverige så blir det allt svårare att urskilja någon politisk särart och skillnaderna mellan höger och vänster är numera inte fullt så tydlig. Detta gäller partierna i riksdagen, bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster.
Enligt sina egna partiprogram har de svenska riksdagspartierna följande ideologier:
- Centerpartiet - ekohumanism
- Folkpartiet - liberalism
- Kristdemokraterna - kristdemokrati
- Miljöpartiet - ingen särskild ideologi anges ("vår ideologi är decentralistisk")
- Moderaterna - konservatism och liberalism
- Socialdemokraterna - demokratisk socialism
- Vänsterpartiet - socialism och radikalfeminism/socialistisk feminism
Andra partiers ideologier enl. partiprogrammen:
- Sverigedemokraterna - Värdekonservatism och Nationalism
Ideologi inom marxismen
Inom marxism har "ideologi" en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk världsåskådning. Se även falskt medvetande.
Se även
- Politik
- Statsskick
- Parti
- Högerparti
- Vänsterparti
- Extrema ideologier
Externa länkar
- [http://www.centerpartiet.se/upload/bilder/dokument/IDÈPROGRAMverssept.doc Centerpartiets ideologi]
- [http://www.folkpartiet.se/templates/Page____229.aspx Folkpartiets ideologi]
- [http://www.kristdemokraterna.se/article.asp?Article_Id=287 Kristdemokraternas ideologi]
- [http://www.miljopartiet.se/templates/template_78.asp_Q_avdnr_E_88_A_number_E_701_A_category_E_24 Miljöpartiets ideologi]
- [http://www.moderat.se/index.asp?mainid=2&subid=86&faqid=8 Moderaternas ideologi]
- [http://www.sap.se/sapdata.nsf/0/04AF78387FF045B6C1256BC800498685/ Socialdemokraternas ideologi]
- [http://www.vansterpartiet.se/cs-media/PUB_Politik/uploads/000018719/ppklart.pdf Vänsterpartiets ideologi]
Kategori:Politik
ja:イデオロギー
MyndighetEn myndighet är ett organ som inrättats av en stat eller en kommun för att fullgöra en eller flera arbetsuppgifter som det ankommer på staten respektive kommunen att sköta.
Myndigheten har ofta särskilda, i lag eller annan föreskrift tydligt angivna befogenheter i sina relationer med allmänheten, men är samtidigt underställd den regering eller kommunstyrelse som inrättat den.
Den svenska Förvaltningslagen (SFS 1986:223) reglerar förvaltningsmyndigheternas arbete. Några exempel på svenska centrala statliga myndigheter är Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det finns även regionala myndigheter exempelvis Länsstyrelsen i Uppsala län.
Se även
- Svenska myndigheter
!
LandstingKategori:Landsting
Landsting är i Sverige en sekundärkommun som har hand om den kommunala självstyrelsen i ett län. Landstinget leds ju av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. År 1862 fick varje län ett landsting. Det finns idag 21 landsting. Landstingsindelningen beslutas av regeringen. Landstingen har kommunal beskattningsrätt och ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand Hälso- och sjukvården men också kultur, lokaltrafik och regionplanering.
I Kommunallagen (1991:900) regleras landstingen. I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) regleras landstingens, respektive kommunernas, ansvar inom hälso- och sjukvården. Landstingens verksamhet finansieras till största delen via landstingsskatten. Därutöver får landstingen inkomster från patientavgifter och försäljning av tjänster. Staten bidrar med generella och riktade statsbidrag. Den största delen av landstingens budget går till hälso- och sjukvård samt tandvård.
Politiskt styre
- Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet.
- Landstingsstyrelsen är det högsta verkställande organet.
- Landstingsråd är titeln på en förtroendevald politiker i ett landsting.
- Landstingsval
Landsting
- Jämtlands läns landsting , Jämtlands län ([http://www.jll.se/ Jämtlands läns landsting])
- Blekinge läns landsting, Blekinge län ([http://www.ltblekinge.se/ Blekinge läns landsting])
- Dalarnas läns landsting, Dalarnas län ([ | | |
